Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vågor’

När det blåser och stormar och blir extremt högvatten kan stränderna förändras drastiskt. Så var det den 21 februari när vattenståndet steg hastigt och det var brådis att förtöja den lilla båten och pontonerna så att de inte skulle driva iväg. 

Bryggorna var nästan helt under vatten i februari när högvatten och snöandet var som värst.

Det hade snöat in i badhytten någon dag senare när vattnet redan börjat sjunka undan.

Idag, tre veckor senare, känns det som våren är på gång. Solen skiner och vi har fått ett högtryck som verkar bli kvar över Östersjön under en längre tid.  Spåren efter att det blåste och var extremt högt vattenstånd i februari syns på flera ställen. När jag öppnade dörren till badhytten låg tofflorna vid dörren tillsammans med lite tång som spolats in när vattnet var som högst, ca 1 meter över medelvattenståndet. 

Härlig vårvinterdag, spegelblankt och lite is i vattnet.

När jag tittade ut på badhyttens trappa den 13 mars var det riktigt lågt vattenstånd, men de nya små tångplantorna sitter fortfarande under ytan. Vattenståndet är nu nära medelvattenståndet för året. Men när jag tittar på prognosen runt den 19e mars kommer det att ligga ca 20 cm lägre och då riskerar de att bli torrlagda. Måste kolla att de klarar sig. 

Vill du hålla koll på hur vattenståndet ser ut vid din strand? Gå till SMHIs hemsida och kolla på vattenstånd och vågor. Där finns en karta för olika mätstationer så det är bara att titta på den som ligger närmast där du befinner dig.

Vid Sjöängen, ett område som ligger en kort bit ifrån vårt hus, nådde vattnet högt upp på land. Nu ligger det spår kvar av uppspolad tång och sand högt uppe på stranden. Det lilla diket som rinner ut vid båtbryggan var som en bred å med brunt vatten innehållande mycket humus från land. 

Den kraftiga blåsten och högvattnet har även spolat upp blåstångsvallen högt upp på land och lämnat stränder tomma och rena. På vissa platser har sandstranden blivit bredare när grässvålen försvunnit. 

Nu finns en fin sandstrand där rotsvålen av gräs slitits bort högt uppe på stranden.

Eller så har det bildats breda steniga stränder som tidigare täcktes av tångvallar. Vallen ligger nu uppe i strandskogen. Den steniga stranden har bildats och byggs hela tiden på av att mindre stenar med tångruskor kastas upp på land när det blåser. Ett spännande sätt, där etablering av blåstång på mindre stenar längre ut i viken så småningom, när tångruskan blir stor, leder till att dragkraften i vågorna kommer att lyfta iväg med stenen när det blåser ordentligt. 

Det börjar hända mycket i vattnet i strandzonen nu när de första vårblommorna har kommit igång på land. Så nästa rapport kommer att handla om vårtecken i vattnet, både på ost- och västkusten.

Read Full Post »

Tog en morgontur ner till min lilla vik, som ligger på Rådmansö i Räfsnäs. Det ligger ett tunt täcke med snö på bryggan och solen skiner. Det har hunnit bli riktigt kallt i vattnet nu, bara ca +4 C och vassen har vissnat. 

Vintervy över viken. Solsken, lite snötäcke på bryggor och mark och vissen vass.

Först ser det ganska livlöst ut vattnet, så det första är att kolla hur mycket smådjur som fortfarande håller till i en av mina tångruskor. För att slippa gå ut i vattnet har jag knutit fast några tångruskor som hänger från bryggkanten. Man lär sig med åren, minsann. När jag skakar av en tångruska i den vita baljan kryllar det av både stora och små tångmärlor, gammarider. Det finns också ett par tånggråsuggor, Idotea spp. och en nattsländelarv i ett fint hus byggt av tångbitar. Såg några av de mindre tångmärlorna som börjat bilda par. Det syntes inte till några fiskar i vattnet, men det kan ju vara lite svårt att se med alla vågrörelser och solglitter.

När jag tittar ner i vattnet nära stranden gör jag en upptäckt. Det är en fin vinterblomning av cyanobakterier som ligger och skvalpar i vattnet! Arten är knippvattenblom, Aphanizomenon spp. och såhär års är det mycket mörkt blågröna. De syns tydligt i vattnet, men det gäller att hålla ögonen öppna. 

Samlar du lite vatten med cyanobakterieblomning i ett glas och låter glaset stå en stund, kommer de att flyta upp till ytan. Då blir de ännu lättare att se. Knippvattenblom är inte giftig som katthårsalgen, Nodularia spumigena, som är den typiska cyanobakerien som blommar i öppna Östersjön på sommaren. Men låt bli att dricka av vattnet ändå.

Ett glas med cyanobakterien knippvattenblom som flutit upp till ytan.

Själv höll jag på att missa denna vinterblomning av cyanobakterier. Den kommer inte heller att ge några tidningsrubriker. Det få vänta till våren när vi på Tångbloggen skall försöka få till att sprida mer kunskap om den för Östersjön så viktiga vårblomningen. Tills dess kan du kika på den här lilla filmen vi gjort.

Read Full Post »

För ett par veckor sedan släppets IPCC rapporten (The intergovernmental Panal of Climate Change FN:s mellanstatliga klimatpanel där det vetenskapliga kunskapsläget kring kommande klimatförändringar, vilka konsekvenser det kan ge och möjliga lösningar sammanställts. Det är viktigt att hela tiden tänka på att prediktionerna på vad som kommer att bli resultaten utgår ifrån modeller som tagits fram för mycket stor skala, dvs Östersjöns stora bassänger och vad som händer i den lilla strandnära skalan i grunda vikar och fjärdar kanske kan gå fortare. Varför? Jo det är där som den ökade tillrinningen av sötvatten kommer ut och vattnet är grunt och står mer stilla vilket gör att det kan bli varmare på sommaren.

Det första avsnittet här på bloggen kom att mest handla om den aktuella frågan om inbindning av kol i mjuka sedimentbottnar av olika arter av sjögräs, i första hand ålgräs men också en massa sötvattensarter som förutsätts sprida sig mer och kunna tillväxa bättre i en allt mer utsötad Östersjö. 

Matta av vattenväxter på botten, mest ålnate och ett vassbälte vid stranden.

Del 2 kommer att ta upp lite aspekter på hur främst marina makroalger kan tänkas påverkas av klimatförändringar och om det redan har hänt något som bidragit till att den för ekosystemet viktiga arten blåstång har ökat i grunda miljöer? 

Mindre is

Under 1940-talet var vintrarna långa och isen låg länge i vikar och fjärdar. När isen lossnade kunde den skarpa bort blåstången ner till ett par meters djup. Sedan 1980-talet och framåt har vintrarna varit milda och isen har bara legat korta perioder i de inre vikarna i Stockholms skärgård. Resultatet är att nu växer blåstången grunt och många noterar helt korrekt att det finns mer tång. Tången växer nu redan på ca 0,5 meters djup, strax under ytan så att alla kan se den. Mer information om hur isförhållanden kommer att förändras hittar Du på SMHI:s hemsida.

Grunt växande blåstång som överlevt för att det inte ligger någon is på vintern som skrapar loss den.
Vid lågvatten kan den grunt växande blåstången bli torrlagd. Då gäller det att det inte blir lågvatten för länge så att den dör. Lite blåst och vågor gör att den klarar sig. I skärgården kan båt- och fartygstrafik bidra till att den dränks när svallet drar in i viken.

Höjdning av havsytan

Enligt modeller förväntas vattenståndet öka med ca 0,5 meter under de kommande 80-100 åren. Eftersom vi det fortfarande sker en landhöjning i stora delar av Östersjön som kompenserar en höjning av havsnivån kommer vattenståndet att bara öka med ca 0,5 meter under de kommande 80-100 åren enligt klimatmodeller.

Mer information om havsnivårförändringar finns för olika delar av vår svenska kust och risker för översvämning att hitta hos SMHI:

Det innebär att riktigt grunda miljöer kommer att långsamt dränkas igen. Finns det mjuka sediment bottnar kommer de att vara klädda med rotade vattenväxter och klippbottnar och stenar med makroalger. Allt beroende på hur det ser ut i den närmaste strandzonen idag. I Stockholms skärgård finns det gott om klippor och stenstränder där blåstång och alger kan få fäste allt eftersom vattennivåerna ökar. Processen bör gå så långsamt att etablering av grönslick, blåstång och på större djup rödalgsbältet kommer att hinna med att etablera sig på de nya ytor som blir tillgängliga. Det kan bli lite mer problematiskt i södra delarna av Sverige där sandiga stränder dominerar men det finns också gott om steniga kuststräckor för tången och algerna att växa på även om höjningen av havsnivån blir lite större utmed kusten i Blekinge och Skåne. Över tid innebär det att Sveriges landyta kommer att minska lite och att det blir mer bottenareal som ligger under vattenytan. Kustlinjen kommer om modellerna stämmer att bli ungefär som den var för ca 100 år sedan, dvs på 1920-talet. 

I nästa avsnitt om klimatförändringar, del 3, kommer vi att ta upp vilka effekter kombinationen av minskad salthalt och ökad vattentemperatur kan komma att få på de stora fleråriga brunalgerna, smaltång, blåstång och sågtång.

Read Full Post »

Här kommer den första rapporten från Algforskarsommar. Det känns roligt och spännande att projektet Algforskarsommar startat. Planen är att skriva en rapport varannan vecka. Första veckan fick vi några frågor och de allra första uppgifterna från nära utflödet av Ronnebyån. Enligt rapporten var vattenståndet -7 cm under medelvattenståndet och platsen låg öppen med ganska brant miljö runt omkring. Uppe vid Rådmansö, Norrtälje har vattenståndet varit lågt under ganska lång tid och högtrycket med solsken ser ut att fortsätta. Här finns flera platser med steniga långgrunda stränder där grönslick nu ligger torrlagd. 

Grönslicksbältet blir torrlagt och den översta biten är vit och dör.

Även bältet med grönslick på klipporna är torrlagda. Om detta fortsätter kan nog en del av grönslicken vissna, torka in och dö. Det betyder att Uppgift 3: att kolla hur grön grönslicksmattan är kanske blir lite svår att göra utmed delar av kusten. 

Samtidigt kommer det att fungera bara det är lite mer vattenrörelse eller om högtrycket tar slut, men det är ju inget att längta efter. Annars är det bara att vänta lite och göra undersökningen om ett par veckor. I trakten vid Rådmansö är vattenståndet ca 10-12 cm under medelvattennivån och kommer man in i Bottenhavet hela 18 cm.

Svallvågor från de stora färjorna på väg från Kapelleskär gör att grönslicken kommer att dränkas i vatten lite då och då. Det räcker för att de skall överleva. Tofsarna har redan blivit ca 10-12 cm och har en vacker grön färg. Skulle ge den färgkod nummer 4 enligt skalan i Uppgift 3.

Uppgiften om hur mycket betare som förekommer i en tångruska funkar jättebra, och om de mest grunt växande blåstångsruskorna nästan är torrlagda så är det ju lätt att hitta några som växter lite djupare. Vattentemperaturen vid min brygga är nu ca 13 0C så det börjar bli ok att bada även om det är lite svalt att ligga i någon längre stund. Blåstången börjar sin tillväxt när vattnet blir ca 8-10 0C så den har hunnit med att växa flera centimeter. 

Bild på tång med nya flytblåsor som är det första som växer ut i många av topparna på våren. Den delen av skottet är lite ljusare olivgrön och nu ca 3-4 cm lång.

När det gäller tångens förökningstoppar, dvs den sommarförökande formen, så bildas de under senhösten och övervintrar som små, små förtjockade toppar. När ljuset kommer tillbaka börjar de växa till och nu syns många förökningstoppar i ytan. 

Förökningstopparna kan variera i färg och form och kan bli uppblåsta som de som syns på fotografiet från Skanssundet. Fotograf Camilla Bollner.

De kan t.o.m. se lite solbrända ut, och ha blivit lite brunaktiga av att ha legat ovanför ytan. Ser man förökningstoppar nu så är det den sommarförökande blåstången!  

Hoppas att detta är till hjälp för att lösa de tre uppgifterna i Algforskarsommar-projektet på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida.

Här av Dig om det är något som behöver förklaras! 

Read Full Post »

Havskål, Alaria esculenta är en av de riktigt goda algarterna. Tyvärr hittas den inte så ofta i våra vatten och gör den det är det fastsittande på någon back eller annat föremål som kommit drivande hit. Närmaste lokal där den växer ligger nämligen på norska kusten, men dit går det inte att åka just nu. Då får det bli ett besök på en välsorterad affär med japanska och kinesiska torkade algprodukter. Här får du leta efter namnet wakame. Den används traditionellt i miso soppa.

Men först lite mer om själva algen och eftersom det är en stor brunalg, kallas den för kelp. Namn kan sätta igång fantasin och det är lätt gjort att läsa ordet havskål som hav- skål. Men det är havs-kål den heter, namnet kommer såklart från grönsaken kål.

Att den fått namnet havskål är för att den traditionellt använts som mat utmed norra Atlantens kustområden, på Grönland, Island, Skottland och Irland. Där har den ätits färsk eller kokats. På norska kallas den för butare som vittnar om att den taren har använts till husdjuren. Mitt- nerven har en spröd konsistens och kan ätas som färsk eller hackas i mindre bitar till en sallad.

Ett annat namn är bevingad kelp för att den har ett fint blad på båda sidorna om mittnerven. Havskål är fäst med hapterer, lite rotliknande utskott, mot botten. Med haptererna sitter den fast ordentligt även på vågexponerade klippor, där den ofta dominerar vegetationen.

Stjälken är flerårig. På den översta delen av stjälken sitter ett antal mindre blad som bär sporerna. De små sporbladen lär smaka bra.

Alaria esculenta, havskål, butare eller bevingad kelp. Tyvärr växer den inte i svenska vatten.

Det långa bladet, lamina, växer ut tidigt på året och kan bli ett par meter långt innan det lossnar på hösten eller vintern. Tillväxthastigheten hos bladet är stor, ca 20 cm/ månad under april och maj. Det är då man ska passa på att ta en tur till norska kusten och plocka ett blad eller två. Under juni och juli minskar tillväxten och bladet slits långsamt sönder av vågorna. Grunt växande individer slits sönder mer och bleks av solljuset. Bestånd på större djup, överlever.

Read Full Post »

Den 26 december 2016 drog stormen Urd in över svenska västkusten. Höga vågor och mycket högt vattenstånd, runt 160 cm över normalt, kastade upp mycket material på stränderna. En strand som jag brukar besöka ligger på Saltö, nära Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Stranden ingår i en studie av hur mycket skräp som spolas iland och städas ett per gånger per år.

1Stranden efter stormar.jpg

Det första som jag noterade var hur högt upp på stranden allt material låg, både tångvallen och en massa plast, ett resultat av de kraftiga vågorna och blåsten.Plastmaterialet berättade att de drivit ganska länge i vattnet och burkar och flaskor mm kommit från, t.ex. England, Irland, Norge och Nederländerna.

Det gick att nästan plocka ihop en mindre utrustning, med hjälm, skor, gummihandskar och en jacka som tillhört Dennis, från Fladen Resque System. Men jag hittade bara udda höger skor och höger gummihandskar! Vart de andra drivit kan man ju fundera över. Driver höger och vänsterskor åt olika håll? Hur som helst – mycket plast finns det att samla in vid vårens rensning. Men en liten studie av bilden ovan visar att det mest är förpackningar som kommer från andra länder än Sverige, vilket avslöjas av texter som ”I can´t belive it´s not Butter” och ”Gammeldags Flödeis” och ”POT Noodle” m.fl.. Klart läge att pressa på internationellt för att minska nedskräpning av havet!

4tre skor o handskar.jpg

Min andra spaning gäller vad som finns på alla plastbackar som låg uppspolade på stranden. Den röda backen som kommer från Clanawley fiskeri företag på Irland och antagligen spolats överbord när fartyget varit ute till havs var fullsatt med små, vita runda skal av Anomia spp., en mussla som ingår i gruppen sadelostron. På bilden syns de flesta sittande under kanten på backen. De är inte lätta att artbestämma, speciellt inte när de är små och relativt nyligen satt sig fast. Den art vi har i svenska vatten  blir ca 5-6 cm stora.

5Clanawley Fish co LTD,Skibbereen Ireland.png

Den gröna backen kommer från en fiskmarknad i Groningen, Nederländerna. Hur vet man att det är en fiskmarknad – jo Visafslag, betyder just fiskmarknad.De vita tofsarna i kanten på backen är olika kolonier av en hydroid.

6EIG.VISALAG URK aug 1996 FISKMARKNAD.png

På insidan av backen växer det stora kolonier (tre syns tydligt)av ett mossdjur. De växer platt mot botten från en första individ som fäst sig i mitten och sedan delar sig, och delar sig. När de stöter på en annan koloni börjar de växa uppåt och försöker växa över den andra och konkurrera om plats. Att växa till så stora kolonier tar tid så denna back kan ha drivit runt i havet sen i somras, kanske 5-6 månader.

7membranipora-kolonier

Den tredje vita backen kom också från en fiskmarknad i Lauwersoog, Groningen, Nederländerna. Lätt att hitta var det ligger men det går ju inte att veta var den tappades överbord. Fick skrapa bort långa grenade kolonier av en hydroid för att få fram namnet.

8visafslag-ag-lauwersoog-b-v-juli-hamn-i-groningen1995

Inne i backen satt flera intressanta arter. För det första flera individer av det japanska jätteostronet, Crassostrea gigas, och två olika arter av havstulpaner. Den ena har ett slätt skal och lite svagt rosa färgad, är inte helt säker på vilken art det är men den finns inte i svenska vatten normalt. Också den andra med tydliga åsar och en rektangulär öppning är jag inte säker på vilken art det är. Skall försöka undersöka detta vidare.

Helt klart är ändå att denna back varit länge ute till havs för att det japanska jätteostronet skall ha hunnit växa till sig och bli så pass stort som 5-6 cm. Gissningsvis ca 6-7 månader och att ostronet härstammar från andra populationer än de vi har i Sverige, kanske från Nederländerna eller någon stans i engelska kanalen.

9japanskt-ostron-vit-back

Read Full Post »

Det är inte bara torrt på land och landväxterna tappar bladen, utan det långvariga högtrycket har också gjort att det är mycket av de alger som växer grunt ligger torrlagda i solen under många timmar varje dag. Det gör att även de grunt växande algerna har problem.

lågvatten med spiral spirlatång torr receptakler

Den grundast växande tångarten, spiraltång klarar att ligga torr i gassande solsken. Förökningstopparna ser ut som någon har tappat mängder med pärlor på stranden.Senare på året kommer förökningstopparna att ha försvunnit och spiraltångens plantor ser små ut med nya gröna toppar.Blåstång klarar inte att torkas ut lika mycket och växter lite djupare och sågtång hittas alltid under det lägsta vattenståndet och tål knappt att bli uttorkad alls. Hur mycket uttorkning och hur långe de olika tångarterna tål att ligga torrlagda är en av de faktorer som gör att det finns en zonering av arter från de grunt växande till de som förekommer på större djup. Många fintrådiga arter av alger tål uttorkning dåligt.

Med varierande vattenstånd och små vågor som rullar in mot stranden sorteras större och mindre skalbitar som bildar ett vackert vågigt mönster – ett minne efter när vågorna kom in vid förra högvattnet. Varje dag när jag kommer ner till viken ser mönstret annorlunda ut.

Spår av vågor

En av dagarna hade det kommit in ganska många öronmaneter, men vinden hade drivit upp dom på stranden och när vattnet drog sig tillbaka blev de kvar på sanden och torkade in. Torra blanka skinn där de fyra ringarna eller öronen som gett den dess namn fortfarande syns. Det har varit en härlig sommar utan mycket maneter av något slag och definitivt inga brännmaneter. Toppen för oss badare.

torra öronmaneter

I små vattensamlingar som blir kvar under lågvattenperioden växter blåstång och Sargassosnärjan, en nyinvandrat art som hittades i området vid Tjärnö marina station under mitten av 1980-talet och nu växter överallt. Den kunde sprida sig snabbt genom att en planta både har ägg och spermier och kan bilda nya små groddplantor själv. Speciellt i hamnområden på småstenar och skal där det inte växte några stora alger förut är den vanlig. Där ser den lite ut som en enebuske och kan bli stor hög med ett rikt liv av många små kräftdjur och snäckor. Andra arter i den grundaste delen är olika grönalger som frodas i år. Varmt och lågvatten – kan de torkas ut och hinna med en generation till. Det syns tydliga tecken på att tarmalgen håller på att föröka sig är de vita tömda delarna av algen. Hela cell innehållet har delats upp i många hundra sporer per cell. Var kommer de att sätta sig fast och hur ser det ut under de närmaste veckorna. Mer om detta från Östersjön under veckan. Detta och en rapport från resan till Estland så klart. Vill du veta mer om vad som händer i strandzonen och i tångbältet- fortsätt följa oss.

Sargassosnärja och tångEnteromorpha har reproducerat sig

Read Full Post »