Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘mikroskop’

Valet för oktober månads alg föll på violettslick, Polysiphonia fibrillosa dels för att den är en sensommar och höst art och dels för den vackra färgen som skiftar i purpurrött till brunröd.

Algen är en fint förgrenad och blir ca 15 – 20 cm hög. Har den blekts av solen blir den halmgul till färgen. Violettslick är en annuell art, men den kan övervintra. I vattnet ser violettslick ut som ett tunt moln i skiftande i rött.

1. Violettslick 20170927

På badstegen på Räfsnäs, Rådmansö hittade jag flera exemplar som satt på de olika steg. Tursamt nog städas de inte bort så även en liten tångruska har vuxit här under flera års tid. Plockar du upp violettslick faller den samman.

2 Violettslick höst

Bilden visar hur den ser ut på lite närmare håll när den ligger i lite vatten på en tallrik. De upprättstående cylindriska grenarna är själva grenade. Violettslick är fäst mot botten med en liten rund fästplatta. Grenarna består av en central axel av celler som är omgiven av fyra pericentralceller.

3 tvärsnitt violettslick

Målningen visar en celltråd i tvärsnitt. Den har huvudsakligen barkceller i de nedre delarna av tofsen vilket gör att den nedre delen av grenarna är lite mörkare i färgen.

4 trichoblast violettslick

Violettslick har många trichoblaster, d.v.s. färglösa hårliknade bildningar i toppen på grenarna. Även om de gaffelförgrenade ”håren” är färglösa bidrar de till det mjukt luddiga utseendet hos algen.

Violettslick är diok och sporofytgenerationen ser lika dan ut som gametofytgenerationen, som har skilda hon- och hanindivid. Hongametofyten med sina runda cystocarp är ofta lite större än hangametofyten. Hos hanindividen sitter spermatangia sitter nära toppen på grenarna. På fertila honindivid syns cystocarpen som små mörka prickar. För att se mer detaljer behövs ett mikroskop. Tetrasporangierna sitter i en rad nära toppen på tetrasporofyten.

5 karposporangium Violettslick

Målningen visar ett moget karposporangium. Inne i karposporangiet syns några mörkare röda carposporer.

Violettslick är vanlig på klippor från strax under vattenlinjen (0,5 m) ner till 15 meter men den kan också växa påväxt på andra alger. Den kan också förekomma lösliggande, t.ex. på sandbottnar i ytterskärgården. Arten har en bred spridning i Europa, runt England utmed Frankrikes kuster och norrut till svenska kusten, in i Östersjön till Ålands Hav och utmed Norges kuster. Den har också hittats upp till Kronören, i norra Bottenhavet och till Norra Kvarken i Finland. Även om det börjar bli lite kallt i vattnet går det fortfarande att hitta violettslick.

 

Annonser

Read Full Post »

I början av mars fick vi på Tångbloggen en fråga om vad det var för rosaröda bubblor som såg ut som stora hallon och som flutit upp från botten ur sjön och fastnat på undersidan av den klara isen. De observerades spridda över både hela Lilla och Stora Ullfjärden, i Bålsta. Detta väckte genast vår nyfikenhet även om det inte är Östersjön eller marina havsmiljöer.

Under blankis 20190303

Fotograf. Petter Engblom.

Lilla Ullfjärden och Stora Ullfjärden är två avsnörda vikar som tidigare varit i kontakt med Östersjön.

Det är i Lilla Ullfjärden som det står om att det förekommer olika ishavsrelikter, dvs arter som stängts in och blivit kvar sedan istiden har observerats här. Den art som verkade passa med det som går att se genom isen skulle kunna vara en brunalg Pleurocladia lacustris. Den bildar som tofsar med jämnhöga grenar av trådar och som går ut ifrån en tätare bunt med trådar. Problemet är att de inte blir mycket större än kanske 0.5 -1 cm. Och det är svårt att avgöra från bilden under isen av det kan vara.  – Sen skall Pleurocladia lacustris vara en ovanlig art och denna fanns ju över båda sjöarna.  Och det är en brunalg men på fotot ser det som flutit upp vara en rödalg?

Så det kan ju också vara något helt annat? Kanske en algblomning under isen? Nästa fråga var att be om ett prov. Det visade sig inte helt enkelt. För nu hade det snöat 5 cm så det gick inte att hitta med säkerhet någon plats där det skulle gå att hugga upp isen och plocka med hem lite material för att posta till oss på bloggen.

Foton Petter Engblom.

Till slut efter ytterligare några dagar kom brevet och det syntes tydligt att vad det nu var för art så läckte det ut röd färg från algen. Och när jag lagt materialet i mikroskopet visade det sig vara trådar av en cyanobakterie av släktet Planktotrix spp. som bildar ogrenade trådar. Att det var en Planktotrix var jag ganska säker på efter att ha räknat planktonprover från Brunnsviken i många år för min doktorsavhandling, där Planktotrix agardhii blommar på somrarna. Fast då kallades den Oscillatoria agardhii.

För att kolla upp det skickade jag frågan till Roland Bengtsson, som kan det mesta om små mikroskopiska alger i sjöar i Sverige. Här är hans svar. ”Det finns 9 arter Planktothrix, men bara 2 arter som är rödaktiga, P. rubescens och P. prolifica. På den förra står att den ofta bildar röd vatten blom under isen och att trådarna de är 6-8 µm breda. Trikomen, eller trådarna hos P. prolifica är alltid smalare än 6 µm.”

Så nu har vi lärt oss något nytt tack vare en uppmärksam skridskoåkare som tid sig tid att åka tillbaka och samla ett prov trots tjock snö! Röda cyanobakterier blommar under isen! Annars diskuterar vi mest de stora cyanobakterieblomningarna som bildas i öppna Östersjön på sommaren.

Read Full Post »