Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Forskningsstation’

För en vecka sedan fick de som var upp och lyssnade på Naturmorgon i P1 en gåta om en grupp små, kolonibildande djur som kanske inte så många känner till. I går var det dags att få veta om man hade gissat rätt. Tångbloggen blev intervjuad innan. Kul!

Rätt svar var alltså mossdjur. Mossdjuren är en grupp som vi skrivit om i flera tidigare inslag här på bloggen (här och här t.ex). När gruppen beskrevs första gången på 1500-talet trodde man att de var växter som kunde bilda vackra mönster på t.ex. olika tångarter.  I Sverige finns runt 100 arter mossdjur längs västkusten. Några vanliga arter är den kalkinlagrade organgefärgade Cryptosula pallasiana som man ofta hittar på stora skal eller alger, samt de stora, runda, gråvita kolonierna av slät tångbark, Membranipora membranacea som växer på sockertång, Saccharina latissima.

I Östersjön finns inte så många arter av mossdjur . En art är dock mycket vanlig, Electra crustulenta. Det var denna art som professor Lars Sillén, mannen som startade fältstationen Askölaboratoriet 1961, ägnade många år att studera. Detta var bakgrunden till förslaget att vårt nya forskningsfartyg skulle döpas till Electra af Askö. Retsamt nog så har arten nyligen bytt namn till Einhornia crustulenta.

7Askölaboratoriet nytt fartyg

Mossdjuren bildar kolonier av zooider, som har olika funktioner. De flesta individer i kolonin står för att fånga in maten med en krans av lite slemmiga tentakler med cilier (hår). Dessa för sedan ner infångade plankton och partiklar i svalget. Där bryts materialet ner och fördelas vidare till andra medlemmar i kolonin. Mossdjuren tar upp syret ur vattnet genom tentakelkransen och detta sprids vidare genom kolonin på samma sätt som näringen. Beroende på art så kan det finnas många andra funktioner inom en koloni, som att omvandla tentakelkransen mot ett långt borst som de använder för att hålla kolonin ren och förhindra att sediment ligger kvar eller som försvar mot angripare. Hos vissa arter finns speciella delar där de befruktade äggen förvaras, De flesta mossdjursarter är hermafroditer, och som ofta är fallet hos marina arter är de först hanar och sedan honor.

Det befruktade ägget släpps ut i vattnet och utvecklas där till en liten larv. Larven ser ut som en liten mössa, med en krans av cilier i nederkanten. Larven genomgår en förändring och sätter sig då fast mot ett hårt underlag. Från denna första larv bildas genom delning en hel koloni. När det gäller arten tångbark, som programmet i Naturmorgon handlar om, så kan de bli ca 5-6 cm i diameter och består av en massa små ”lådor”. Tittar du på tångbark med ett förstoringsglas ser du att kolonin består av vad om ser ut som små lådor brevid varandra. Varje låda är kammare för en individ.

Nu vill du såklart genast kika närmare på tångbark. Var hittar du tångbark i Östersjön så här års? Det är lättast att leta på ilandspolade torkade tångplantor nere på stranden. Men det du ser nu är tomma kolonier utan djur. Om du kikar på dem i sommar, på kolonier som bor under ytan, ser du hur de sitter med sina tentakler och viftar i varje liten 0,5 mm stor ruta.

Nytt foto från den närmsta tångvallen. De vita fläckarna en bit bort i den svartbruna tångvallen är mossdjurskolonier. Tittar du närmare ser du varje litet djur, eller i varje fall deras tomma kammare för blotta ögat. Det ser ut som vit spets på den mörka torra blåstången.

Annas sitter mossdjuren ofta på båtskrovet när du tar upp båten ur vattnet på hösten. Eller om du vill ha koll på när havstulpanerna kommer och sätter sig på båtskrovet kan du hitta många kolonier av mossdjur tillsammans med havstulpaner på en platta som du hänger vid bryggan i juli.

Båtbotten platta

En svartmålad platta som hängt i hamnen på Östersjöcentrums fältstation, Askölaboratoriet. Detta året satte sig inte så många havstulpaner men många mossdjur av arten Einhornia (fd Electra).

Kolonierna växer till utåt, och som syns på bilden ovan händer det att när de stöter på en annan koloni inte kan växa vidare. De bildar fantastiska mönster för den som kommer på att titta.

Tänk att ett litet mossdjur kan vara så spännande och vackert! Inte bara jag själv har inspirerats av mossdjurens former som dekorativa mönster till klänningar och design. Varför inte bli matcha byxorna med en skir blus av Hanna Henriksson, även den i havstulpan/mossdjur- stil?

Långt tidigare fascinerades den tyske biologen och filosofen Ernst Heinrich Haeckel av bland annat mossdjurskoloniernas former och strukturer, Han publicerade mellan 1899-1904 hundra sidor med olika grupper av organismer. Bilden visar sidan 33 med många olika mossdjur ur ”Art forms in nature”, av Ernst Haeckel 1974, Dover publications 1974. Bara att njuta och bli inspirerad av!

Read Full Post »

Den 25 juli flög vi till Estland på morgonen. Landade hämtade ut vår hyrbil, blank och som ny! Den blev ganska dammig efter alla turer på småvägar för att samla smaltång. Vi fick köra igenom en biltvätt, (det var toppen kul eller ett rent nöje för min del), innan vi lämnade tillbaka den – utan minsta repa.

Vår rena bilvår dammiga bil

 

 

 

 

 

 

 

Sen bar det av till Jonne Kotta´s forskningsstation på Ösel eller Saaremaa. Framme körde vi förbi stationen – den har byggts ut. Från att ha varit familjens hus, utedass och två nya stugor för övernattning står nu ett stort labb men kombinerad hörsal och kök, dusch, toaletter, kommande experiment utrymme, förråd och kursrum. Självklart fanns det tillgång till internet. Nu är det en station där det går utmärkt att ha en doktorandkurs eller möte.

stort labb med bra utrymmen

Kotta´s nya förlägginng

 

 

 

 

iSWpeCWq9UY9y4ElDQ911sGeDxGQpTyDyfZnY85RmMqqfoIfzNU6CMNJGKYUxJGLnJgw8LxHRnc0qV

 

 

 

 

 

 

 

 

Också något för alla från Askö att besöka när vi kommer till varvet i Kuressaare för att kolla bygget av ersättningsfartyget för Aurelia.

Det är långgrunt runt Saaremaa så det blev långa promenader för att komma ut till djupet där smaltången växer och samla både hela plantor och material för kommande analyser. På några av lokalerna var smaltången kraftigt påväxt av grönslick, rödsläke, och mycket Rivularia, som ser ut som en liten mörk kula och är en cyanobakterie.

långgrunt - Tor hjälper ellensmaltång med påvxät

 

 

 

 

 

 

Vi gjorde också en tur över till Dagö eller Hiiumaa. Det fanns stora ansamlingar av blågrönalger eller mer korrekt cyanobakterie blomningar mellan de två öarna. Samtidigt kunde vi läsa att den stora blomningen var över. Nästa morgon när jag skulle ut till Askölaboratoriet fanns en tät blomning i Uttervik.

algbloming utanför Saaramaa

algbloming o kungsljus

 

 

 

 

 

 

 

 

Väl ute på Askölaboratoriet. Hysteriskt märka upp allt material, tillbaka till fastlandet och via taxi, till Södertälje och med tåg till Strömstad. Det funkade och under över alla under utan försening. Att ha möjligheten att blanda forskning med annat arbete är helt obetalbart. Mer om vad vi gjort mer med materialet kommer

Nu står de väl förvarade på Askölaboratoriet.

tång i rännan

 

Read Full Post »