Tångbloggen

Februari månads alg är rödalgen Vertebrata lanosa (tidigare Polysiphonia lanosa), som inte finns i svenska vatten annat än fastsittande på drivande knöltångsplantor, som guppat in från Norge. Det är en av många arter inom släktet som förut hette Polysiphonia, där vi beskrivit flera tidigare på Tångbloggen. Flera av Polysiphonia arterna hör nu till Vertebrata spp. och kallas på sevenska för slickar. Lanosa är latin och betyder ullig. Följaktligen kallas den i ”Danmarks Havsalger” för uldtottet ledtang, och i boken ”Havets djur och växter” har den fått ett svenskt namn, nämligen ulltottslick. För dem av er som kollar i floran är det värt att notera att det skett en förväxling av namnet på sid. 246 av illustrationerna! 

På norska kallas den grisetangdokke (gristångsdocka) för att den nästan alltid växer på knöltång eller grisetang, som Ascophyllun nodosum heter på norska. Genom att den närmast är en obligat parasit på knöltång är ju det ett utmärkt kännetecken för arten. Eftersom den ännu inte fått ett fastställt svenskt namn, vilket görs av artnamnskommittén, passar vi på Tångbloggen på att föreslå att den skall heta knöltångslick eller bara tångslick. 

Den bildar täta, rundade mörkröda 3 – 7 cm stora, styva, tofsar som sitter på knöltång Ascophyllum nodosum. 

Så tills att ett svenskt namn är klart så kör vi på Tångbloggen med det latinska namnet. Vertebrata lanosa har krypande rhizoider som växer ut från basen och tränger in i värdalgen, som för det mesta är knöltång. Detta gör att den kan betraktas som en parasit. De upprätta skotten är falskt gaffelförgrenade, se bilden ovan. Arten har (12) – 20-24 stycken pericentralceller och segmenten är kortare än breda. Genom att den saknar barkvävnad syns segmenten tydligt. Den saknar hårskott. Vertebrata lanosa är flerårig och har fertila skott hela året. Gametofyt och tetrasporofyt är isomorf, dvs de ser likadana ut.

Eftersom den är ätlig och används i matlagningen har den fått namnet ”tryffelalg, eller ”tryffeltång”. Till exempel serverades gästerna på årets Nobelfest, tryffelalg i huvudrätten. Detta är förvirrande då även grönalgen, tarmalg, Ulva intestinalis, eller andra arter av tarmalger går att hitta under detta namn om man letar på nätet. Ett exempel är ett pilotprojekt på Gotland på fältstationen Ar som 2019 startade försök att odla tarmalger. Detta algodlingsprojekt är en del i ett större projekt som handlar om att ta upp näring ur den övergödda Östersjön och hitta nya användningsområden. I Ar samarbetar Blått Centrum med Kungliga Tekniska högskolan, KTH, som även leder projektet. 

Artdatabankens algkommitté som arbetar med olika checklistor och utbredning av alger i svenska vatten hade möte för några dagar sedan. Då kom frågan upp om att registrera officiella svenska namn på bland annat Vertebrata lanosa och Grateloupia turuturu (förra månadens alg). Förslagen är nu inskickade till den svenska Artnamnskommittén, placerad på ArtDataBanken. Så med lite tur kan vi till sommarens studier av alger utmed svenska västkusten använda det svenska namnet och inte bara det latinska.