Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘TV4’

Tarmalg, Ulva intestinalis L. är en grönalg som är nära släkt med havssallat, Ulva lactuca L. Båda namngivna av Linné, vilket L:et bakom det latinska namnet anger. Intestinalis betyder tarm, och därför har det svenska namnet fastställts till just tarmalg. I äldre litteratur förekommer också namn som rörhinna och tarmtång. För att ta rätt på vilket namn som är korrekt är det lätt att gå in på Artportalen eller Dyntaxa och söka efter mer information. Den finns längs hela svenska kusten upp till Bottenviken.

I matprogrammet på TV4 dök flera olika arter av gröna, bruna och röda alger upp under rubriken ”Sommarmat med nya smaker” i veckan som gick.

1 sommaralger i TV program

Som den observanta och bildade följaren av Tångbloggen kan se, så finns det något med texten i bilden som inte stämmer…

Många av tallrikarna hade fått små svenska flaggor som visade att algerna går att hitta i svenska vatten. Bland annat knöltång (Ascophyllum nodulosum), sudare (Chorda filum), gaffeltång (Furcellaria lumbricalis). havssallat (Ulva lactuca) och blåstång (Fucus vesiculosus).  Men nu handlar det om tarmalgen Ulva intestinalis.

Algen förekommer fastsittande utmed stor del av svenska kusten från Västerhavet – till Bottenviken. Tarmalgen är ettårig och kan hinna med flera generationer per år.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Gasbubblorna i tången är syrgas som producerats av fotosyntes. Foto:Susanne Qvarfordt, Sveriges Vattenekologer AB

Den är lite tillplattad, ihålig och fylld med gas. Det är syre som algen producerar under fotosyntesen. Tarmalgen är vanligtvis ogrenad, och blir någon centimeter upp till 5 cm breda och 20-30 cm långa individer som växer ut från samma fästskiva.

Algen förekommer ofta nära vattenlinjen och i små vattensamlingar, som brukar kallas hällkar. Det betyder att den är lätt att samla in från stranden på sommaren. Precis som med andra alger så skall man vara försiktig och inte plocka tarmalger som man vill äta på förorenade platser, som nära en båthamn, eller ett förorenat utsläpp.

Tarmtång i hällkar

Här har man ankrat i ett hällkar med tarmalger en stilla dag.

Samla inte mer än det du tänker använda och preparera. Skölj i kallt färskvatten, krama ur algerna och torka i rumstemperatur. Alternativt bred ut algerna på en plåt med smörpapper och torka i ugn vid 75 0C. Torka algerna i 5 -10 min och vänd sedan på dem och kör 5-10 minuter till. De torkade tarmalgerna kan du spara i en lufttät burk och använda för att ge extra smak på t.ex en sallad genom att strö dem över salladen.

Tillsammans med tarmalg och andra alger kan du smaksätta och göra ditt eget kryddsalt! Hur enkelt som helst, bara att ta dina torkade alger och mortla tillsammans med flingsalt i de proportioner som passar din smak. Prova dig fram. Häll på burk och njut en nypa tångsalt på kokt ägg, på färskpotatisen eller strödd över den nygrillade makrillen. Mums!

Det går även utmärkt att smörsteka tarmalger eller varför inte vända i maizena och fritera i 170 0C, som föreslogs i programmet.

3 tarmalg (rörhinna )o fritering

Det är lätt att hitta andra recept på nätet.

Till sist ett viktigt påpekande – rätt sak skall kallas vid ett korrekt namn. Alger som tarmalgen, havsallat, nori, blåstång, wakami och många andra arter är alger och tång inget annat.  Receptet är råbiff med friterad tarmalg och päron – inte sjögräs.

Det som kallas sjögräs är samlingsnamnet på en typ av blomväxter som lever i vatten, i sjöar eller hav. I världen finns ca 50-60 arter av sjögräs. I Sverige är den vanligaste arten, ålgräs, Zostera marina. För att bidra till förvirringen har den tidigare kallats för bandtång. Historiskt har ålgräs används för att isolera väggar med och i bebodda grottor har torkat ålgräs använts som sovmaterial.

Vi har tidigare tagit upp denna förvirring i ett inlägg här på Tångbloggen. Hjälp oss gärna att sprida detta till vänner och bekanta. Alger är INTE sjögräs! Intressant att en kock inte vet vad det är för råvaror som används. Lite som att kalla biff för potatis…

 

 

 

Annonser

Read Full Post »

I morse kunde den morgonpigga se och höra professor emeritus Lena Kautsky berätta för tittarna i TV4’s Nyhetsmorgon hemifrån sitt arbetsrum om varför man inte ska kissa i havet.

Bild till TV 4 inslag

Lena pratar med TV4 via länk. Notera den fina trollkrabban (Lithodes maja) i bokhyllan

För Tångbloggens trogna läsarskara är detta ju inget nytt, då vi uppmärksammade effekterna av kiss på algernas tillväxt redan förra året i vårt mest populära inlägg ”Vad är väl en kiss i havet?”

För att ge en överskådlig bild av problemet med kiss i Östersjön har vi nu gjort en liten illustration. Siffrorna på antal fritidsbåtar är uppskattningar från Transportstyrelsen. De antaganden som görs om antal personer per båt och antal dygn till sjöss per år är våra egna.

Varför ska man inte kissa i havet?  Spelar det någon roll vad DU gör?

Kiss1

Det är alltså ganska många ”DU” som är ute på sjön.

Kiss2

Man kan även tänka på att det tar ungefär 35 år för allt vatten i Östersjön att bytas ut. Du vill väl inte simma i ditt eget (eller andras) kiss?

Kiss 3

Ser du problemet? Just när havet ska ha låga nivåer näring kommer vi ut och fyller på. Helt galet!

Om man saknar toalett ombord har jag fått ett mycket bra tips: Köp en plasthink med lock och en säck eldningspellets. Fyll hinken med pellets och slå över kisset i hinken från den potta du använder (köp även potta om du inte har en). Enligt mannen som tipsade mig håller pelletsen inte bara vätskan utan det är även luktfritt i mer än 30 dagar. Sedan brukade han gräva ner den i sin kompost när han kom hem efter sommarens båtsemester. Värt att pröva, tycker jag.

Om man har en såpass liten båt att man inte har plats med en hink utan hoppar iland på öarna för att kissa, tänk på att gå en bit upp i gräs eller mossa så växterna hinner ta upp det mesta av näringen istället för att det ska rinna ner i havet.

Ha en skön sommar!

 

Read Full Post »