Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘doktorsexamen’

För några dagar sedan försvarade Maria Schück sin avhandling ”Floating treatment wetlands for stormwater management, plant species selection and influence of external factors for heavy metal and chloride removal in a cold climate”. Det handlar alltså om fytoremediering, att det går att använda växter för att ta upp tungmetaller och anra föroreningar ut mark och vatten. Ett mycket viktigt och spännande forskningsområde.

Detta skedde med bravur! Vi på Tångbloggen vill passa på att gratulera till en avhandling som omfattar hela processen, från att vara i fält och gräva upp experimentmaterialet till att testa hur effektiva de är på att ta upp föroreningar i laboratoriet och under fältförhållanden i konstgjorda flytande våtmarker.

Samspelet mellan miljöfaktorer och valet av växter är avgörande för hur effektivt upptaget av olika metaller blir.

Bland annat visar Maria på viktiga faktorer som påverkar arternas upptag av tungmetaller och hur bra de tål att växa i vatten med förhöjd salthalt, som orsakats av att man saltar vägbanan på vintern. 

Andra viktiga faktorer är om arten har en kort eller lång tillväxtsäsong och om den bildar stora mängder rötter, vilket ökar upptaget av metaller. Eller om växterna t.ex. skuggas under stor del av dagen t.ex. under en bro, vilket också leder till mindre tillväxt och produktion av biomassa.

Olika arter är olika effektiva, vilket innebär att innan valet av art bestäms bör dagvattnets sammansättning av metaller och klorid analyseras.

Resultatet visar att olika arter är olika effektiva, lite beroende på vilka metaller eller salt som finns i vattnet som man vill rena. Den art som verkar vara mest effektiv är jättestarr,(Carex riparia). Men det finns fler arter och möjligheten att kombinera kanske två arter kan vara en väg att bygga upp en effektiv flytande våtmark. Arterna som testades här var förutom jättestarr, slokstarr, (Carex pseudocyperus), rörflen, (Phalaris arundinaces), blåtåtel, (Molinia caerulea) och jättegröe, (Glycera maxima).

Här flyter en liten experimentell våtmark och genererar forskningsdata.

På den sista bilden syns en av Maria Schück´s flytande våtmarker. Självfallet måste storleken eller antalet av flytande våtmarker anpassas efter mängden dagvatten som tillförs området för att kunna vara effektiva. Och det finns mer utvecklingsarbete att göra kring frågor som hur den flytande våtmarken skall skördas och hanteras. Men Maria Schück har genom sin avhandling gett ett viktigt bidrag till ämnet. Igen, STORT GRATTIS MARIA från oss på Tångbloggen. Vi önskar dig lycka till i ditt fortsatta arbete med att bidra till att öka kunskapen om hur vi kan använda växter till att rena vatten. 

Read Full Post »

Vi från Tångbloggen vill framföra våra hjärtliga gratulationer till Åsa Austin som idag försvarat sin avhandling ”Aquatic vegetation in coastal ekosystems- The role of biotic integrations and environmental change for ekosystem functions and resilience in the Baltic Sea” med bravur! Såhär i Corona tider får det bli på avstånd – men det var ett nöje att höra på presentationen och diskussionen med opponent, professor Matthew Bracken,University of California, Irvine, US och och en internationell betygsnämnd bestående av Prof. Alf Norkko (University of Helsinki, Finland), Prof. Irmgard Blindow (Greifswald University, Germany) and Dr. Patricia Prado (Institute of Agrifood Research and Technology, Spain).

Åsa presenterar avhandlingen och sina frågeställningar
Figuren visar hur vegetationen påverkar grumlighet i vattnet och hur sediment ansamlas och sjunker till botten inne i vegetation så att vattnet blir klarare.

Avhandlingen har många bra figurer som beskriver vilka funktioner och processer som Åsa studerat i de fyra artiklarna som ingår i avhandlingen. De gör den lättläst och pedagogisk, precis som Åsa’s presentation under disputationen.

Från oss på Tångbloggen var det extra intressant att höra flera ställa frågor och konstatera att den frilevande formen av Fucus vesiculosus som kan bilda större eller mindre inslag inne ibland den rotade vattenvegetationen har en viktig funktion för att minska uppgrumling av sediment från botten. En annan viktig funktion jämfört med många vattenväxter är att den frilevande blåstången finns kvar året runt jämfört med växterna som till stor del vissnar ner under vintern. Då blir tången en plats för små kräftdjur och annan fauna att hitta skydd och mat i under vintern.

Några frilevande blåstångsplantor liggande på botten mellan kransalger. Foto: S. Qvarfordt.

Tyvärr kunde vi inte vara med på plats och skåla – så vill vi härmed utbringa ett fyrfaldigt HURRA, HURRA, HURRA, HURRA! från Lena och Ellen.

Read Full Post »