Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Tvärminne’

Inte riktigt längst ut, men bra nära charmiga Hangö, ligger Helsingfors Universitets fältstation Tvärminne, som vi skrivit om tidigare här på Tångbloggen. Placerad där Finska Viken möter Östersjön, i fantastisk natur både på land och i vattnet.

Nu söker stationen en ny forskningstekniker. Är du händig med limpistolen och gaffatejpen? Gillar du att pyssla och lösa problem? Uppskattar du riktigt bra bastu?

Många pratar dessutom svenska, så det gör inget om din finska inte är på topp.

Sök själv eller sprid annonsen till potentiella kandidater. Följ länkarna nedan.

Svenska: https://www.helsinki.fi/sv/lediga-anstallningar/forskningstekniker-tvarminne

Engelska: https://www.helsinki.fi/en/open-positions/research-technician-tvarminne

2015-02-04 11.47.55

Tvärminne ligger i ”hälen” på den utsträckta foten som har Hangö i tån 🙂

Annonser

Read Full Post »

Den här veckan har jag varit i Finland tillsammans med min kollega Sussi för att leta efter tång. Vi på Stockholms universitet och vår fältstation Askölaboratoriet har ett samarbete med Helsingfors universitet och deras fältstation Tvärminne Zoologiska Station, som ligger precis där Finska Viken möter Östersjön. Samarbetet heter Baltic Bridge och vi på Tångbloggen har, tillsammans med flera svenska och finska tång-glada kollegor, startat ett projekt som ska undersöka vegetationens funktionella roll i Östersjön, FunkVeg.

Kurs Tvärminne

Full fart på fältstationen. Här samlar studenter in sandstubb och spigg med hjälp av en landvad.

Så i söndags kväll tog jag och Sussi färjan över till Åbo och måndag morgon körde vi ner till Tvärminne i ömsom sol och ösregn. Tvärminne Zoologiska Station ligger otroligt vackert vid havet, med underbar natur även på land. Den lilla slingrande vägen dit var mycket trevligare att åka nu än förra gången jag var där på vintern.

Tillsammans med Camilla Gustafsson, vår finska kollega, gav vi oss ut i den omgivande skärgården för att leta efter lokaler med frilevande blåstång. Jag och Sussi har många lokaler med frilevande blåstång på den svenska sidan Östersjön, men vi kände inte till några i Finland. Vår magkänsla för var den frilevande tången återfinns visade sig stämma även här, och vi hittade flera fina lokaler med ”blomkålstång”.

Sjökort

Camilla Gustafsson forskar huvudsakligen på sjögräs, men hjälper gärna till med att leta blåstång.

Till skillnad från lösliggande blåstång, som har slitits loss och kan återfinnas i stora mattor som sakta bryts ner, så är den frilevande formen välmående och i fin form. Den har dock smalare, krusigare bål och påminner mer om små runda blomkålshuvuden som ligger på botten. Den saknar även de små flytblåsorna som gett blåstången dess namn.

frilevande

Frilevande blåstång påminner om blomkål, tycker vi. Foto: S. Qvarfordt

Man förknippar ju oftast blåstång med hårda substrat som hällar, block och sten, men den frilevande formen kan återfinnas på vilken sorts botten som helst. Den är till och med vanligare på mjuka sand- och lerbottnar.

I Östersjön finns, förutom tång, många kärlväxter som växer i vattnet. Men dessa vissnar ner på hösten och är försvunna under vinterhalvåret. Var ska alla djur som övervintrar bo då? I blåstången, såklart!

Den fastsittande blåstången är flerårig och här kan många djur övervintra. I projektet FunkVeg vill vi ta reda på om den frilevande blåstången också är flerårig, och i så fall undrar vi hur viktig den är på vintern för övervintrande djur. Vi är även nyfikna på varifrån den kommer. Är det närliggande fastsittande tång som slitits loss och drivit en liten bit, eller har den kommit långt bort ifrån? Kan den frilevande tången föröka sig genom att helt enkelt falla sönder i flera mindre delar som sedan växer till sig? Hur bildas den frilevande formen till att börja med? Som ni förstår finns det massor med spännande frågor kring denna relativt okända form av blåstång. Vi inom FunkVeg hoppas såklart på möjligheten att få dyka på djupet med dessa frågor.

Följ oss på Tångbloggen för att få veta mer i takt med att vi upptäcker nya spännande resultat. Vad har du för frågor om tång? Tveka inte att höra av dig till oss med dina funderingar.

Tjärpastiller och skorv

Tjärpastiller och Tvärminne Zoologiska Station – två trevliga saker i Finland

Read Full Post »

Helsingfors Universitet och Stockholms universitet har bildat ett strategiskt samarbete, där ett av områdena är Östersjöforskning.

Nu lyser man ut två post doc-tjänster inom samarbetet.
En är placerad på Tvärminne fältstation i Finland och den andra på Askölaboratoriet i Trosa skärgård.

För mer information om vad man är intresserad av för profil hos de sökande, kan man klicka här för Tvärminne (deras hemsida finns HÄR)
eller HÄR för tjänsten på Askö.

Sista ansökningsdag är 30 mars!

Hangö och Tvärminne

Read Full Post »

Denna vecka är Tångbloggen på visit i vårt vackra grannland Finland på ett första möte inför stundande samarbete mellan fältstationerna på Helsingfors Universitet och Stockolms Universitet, Tvärminne och Askö. Således har Stockholms Universitets Östersjöcentrum bjudits hit för att se stationen, mötas och språkas och självfallet basta. Tångbloggen, som inbiten vinterbadare, fick följa med.

SarduriaSkorven är sympol för Tvärminne Fältstation

Det är alltid roligt att besöka olika fältstationer. Tvärminne grundades av Johan Axel Palmén för 112 år sedan och drevs länge på privata pengar, men övergick i Helsingfors Universitets ägo när han gick bort 1919. De största byggnaderna på stationen är byggda 1970 och gjorde det möjligt för forskarna att arbeta här året om, eftersom tidigare trähus, trots skönhet, saknade isolering.

Huvudbyggnad med lab och matsalHuvudbyggnad med arbetsrum, lab och matsal med fantastisk utsikt

Dagens seminarium inleddes av Tvärminnes stationschef Markko som presenterade lite bakgrund kring stationen, samt Alf Norkko, stationens Östersjöprofessur, som berättade om de utmaningar och möjligheter för Östersjöforskning man ser på Tvärminne. Det är kul, tycker jag, att fler och fler marina stationer inser att det finns stora möjligheter att göra bra och spännande forskning genom samarbeten. Inte bara lokalt för Östersjön utan även kring frågor av global relevans. Det börjar även bli alltmer vanligt att man samarbetar mellan olika discipliner för att få ett större och mer komplett perspektiv, vilket även speglar kriterierna på de forskningspengar som kan sökas inom EU.

Joanna och Alf NorkkoJoanna och Alf Norkko hälsar välkomna till stationen

Christoph Humborg visade sedan motsvarande fakta om vilka vi är och vad vi gör för Östersjöcentrum/Askö. Det är nyttigt att då och då få se det man gör satt i ett större sammanhang.

Johan Eklöv (Askö) och Camilla Gustavsson (Tvärminne) sammanfattade forskningen kring vegetation, fisk och näringsvävar som gjorts och görs på de respektive stationerna. Jag blir genast nyfiken på vad doktoranden Antti Takolander kommit fram till i sin forskning kring klimatförändringars påverkan på östersjöns olika makroalger. Vi kommer nog ha en lång konversation om alger senare idag hoppas jag.

Camilla Gustavsson Camilla har tidigare doktorerat på ålgräs (Zostera marina)

Volker Brüchert från Askö visade bilder på de roliga tekniska prylar och instrument som de marina biogeokemisterna använder och hur de arbetar för att studera flödet av kol och kväve i planktonceller och hur olika kemikalier vandrar mellan vatten och sediment. Tom Jilbert från Tvärminne fyllde i med vad de två biogeokemiska och bentisk/pelagiska (botten och fria vattenmassan) grupperna vid Helsingfors Universitet bedriver för forskning. Mycket arbete har lagts ner på att hitta bra stationer att mäta och att få fram fungerande och pålitliga metoder. Över kaffet pratade jag med forskaren Petra Tallberg vars forskning fokuserar på de olika formerna som kisel återfinns i inuti organismer och sedimentet. Hon tittar både på kiselalgerna i vårblomningen men även på svampdjur, vilket ska bli spännande att höra mer om.

HorisontenUtsikten från stationen, där horisonten kan skymtas

BalticNest Institute, en del av Östersjöcentrum, är riktigt vassa på att analysera stora mängder data och ta fram modeller på tänkbara framtida scenarier. Detta är mycket populärt att göra inom forskning just nu, framförallt inom klimatförändringsfrågor där man verkligen vill försöka se in i framtiden. Något som diskuterades kring detta var såklart hur det rekordhöga inflödet av saltvatten i Östersjön under vintern kommer påverka både modeller och verkligheten. Tobias Tamelander tog vid och redogjorde för den pelagiska forskningen på Tvärminne som pågått sedan 1967, då med Åke Niemi i spetsen. Under 1980-90 talen gjordes en hel del coola storskaliga mesokosm- experiment för att kartlägga den mikrobiella näringsväven. Idag finns det tre pelagiska grupper: vinterekologi (mikrober och encelliga alger i isen), zooplankton (historiska data från sediment) och marina ekosystems dynamik (kolets kretslopp i näringsvävar över tid).

Till sist berättade Micke Tedengren i roliga termer och med viss vikt på blåmusslan om vilka marina kurser Stockholms Universitet har på Askö. Elina Leskinen gjorde likadant för Tvärminnebaserade kurser vid Helsingfors Universitet, där möjligheterna för specialiserade doktorandkurser verkar vara bättre. Det känns verkligen som att det finns goda möjligheter till riktigt bra samarbeten här!

Micke och Hollings åttaMicke Tedengren förklarar hur allt hänger ihop

Read Full Post »