Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘nyheter’

Vi på Tångbloggen tycker ju mycket om alger, men ibland kan det faktiskt bli lite för mycket av det goda. I Mexico har de Karibiska kusterna drabbats av enorma mängder sargassotång (släktet Sargassum) som flutit iland. Vi gillar ju att gå i strandkanten och titta på tång som flutit iland, men som ni kan se i det här klippet, är det lite väl mycket.

De stora mängderna tång påverkar alla strandaktiviteter. Turisterna kan inte bada, båtar får tång i propellrarna och det kostar stora pengar att samla ihop och forsla bort tången från stranden. Kända orter som Cancun, Playa del Carmen och Tulum håller just nu på och röjer tång för att inte förstöra turistsäsongen. Men enligt artikeln är det ett Sisyfos-göra. Nästa dag har lika mycket alger spolats upp igen

Vad beror då denna stora mängd alger på? Forskarna tror att det inte bara är näringen från Amazonasfloden som gynnar Sargassotången, utan även Kongo-floden, på andra sidan Atlanten.  Näringsrikt damm från Sahara som blåser ut över havet kan också påverka. Dessutom gynnas tången av upwelling, när näringsrikt vatten från djuphavet kommer upp till ytan. Och som alltid påverkas haven av det vi gör på land, framförallt jordbruket, där mycket av den näring som läggs på åkrar inte stannar där utan spolas ut i vattendrag och vidare ut i havet. Lägg till detta att klimatförändringarna har gett högre temperaturer i området, vilket verkar gynna tångens tillväxt.SargassohavetfotoSargassohavet har ju sedan länge varit känt för dess stora mängder sargassotång som flyter fritt, planktoniskt, i stora mattor. De tjocka mattorna som sargassotången kan bilda i havet utgör ett habitat för många marina arter som specialiserat sig på och är unika för denna miljö. Det är helt klart ett habitat som vi på Tångbloggen gärna skulle besöka med mask och snorkel för att studera närmare.

Det finns en kul och informativ sida (på engelska) som håller koll på Sargassum situationen i Karibien. Kolla in Sargassum Monitoring om du vill veta mer.

En av de mest spridda och bäst kända arterna är japansk sargassotång eller sargassosnärja (Sargassum muticum) som har spridit sig från Japan till Europa. Den noterades för första gången längs svenska västkusten 1985. Du kan läsa mer om dess biologi och historia i vårt tidigare inlägg Månadens Alg.

Read Full Post »

Hur många har inte upplevt frustrationen när man finner en art och inte kommer ihåg dess namn? Nu slipper man känna den frustrationen eftersom Livet i Havet har kommit ut som app. Varthän längs Östersjöns stränder du vandrar, kan du enkelt ta reda på vad du ser framför dig i din telefon. Du kan således slappna av och bara njuta av sommarens upptäckter på stranden.

Livet i Havet app

Read Full Post »

På morgonen på väg ut till Askölaboratoriet låg det ganska mycket is i viken efter de kalla och klara nätterna i veckan. Målsättningen med resan var att ta upp och flytta trådbackar med fastsatta tångplantor så att de hamnade utanför området i hamnen på Askö som kommer att muddras för det nya fartyget. Gömt inne ibland tång hittade vi små tångsnällor, blåmusslor och en slamdamsnäcka.

1Askö fixa med tången

3fynd i tången

Det som avslöjar att det börjar bli vår i havet fastän vattnet är kristallklart och man kan se botten på flera meters djup är att klippor och stenar under ytan skiftar i brunt eller har små slingor av grönt som täcker dem.Det krävs en skarp syn och uppmärksamhet på vad du skall kolla efter.

1Skarp syn ser vårlager

I luppen inne på laboratoriet ser man att det är långa ogrenade trådar. Med en stark lupp eller mikroskop förstår man lätt varifrån släktet som heter Spirogyra fått sitt namn.3Spirogyra i luppen

I cellerna syns långa spiralformade kloroplaster

.4spiralformad kloroplast

Det börjar bli dags att följa våren i havet inte bara på land. Men ännu är det kallt i vattnet –bara 0,4 0C!

Read Full Post »

Algblomningen – kom sent men hann med att bli ett inslag i TV! Det årliga inslaget. Det de ville prata om var hur farlig algblomningen är. Så som start – jag brukar inte bada om jag inte kan se fötterna när jag står till knäna i vattnet. Och barnen bör inte få bada heller. Hundar som inte riktigt förstår hur äckligt det är skall man hålla från vattnet. Efter att ha badat sitter mycket av de giftiga cyanobakterierna i pälsen som hunden slickar i sig. Den kan bli sjuk eller i värsta fall dö eftersom  levern skadas. Samma sak med boskap – de skall inte dricka av vattnet. Vad betyder ordet algblomning? Det är massförekomst av något växtplankton, cyanobakterie eller någon fintrådig makroalgsart som lossnat och driver runt i viken. Nu till hur TV programmet kom till och lite mer om algblomningar.

Den första algblomningen som jag fotade var näst sista dagen i Almedalen på Gotland, men få, om någon, verkade märka den tjocka soppan vid stranden i Visby.

Visby algblomning

I mitten på veckan ringde TV för att nu fanns det rapporter om större ytansamlingar ute på öppna Östersjön och meteorologerna förutspådde att vindarna skulle driva in dem till kusten. Frågan var ”Kan vi komma ut till Askölaboratoriet och göra en intervju och filma lite?”

1Askö på Rapport idag 20150813.

Letade algblomning vid piren på eftermiddagen men det syntes inte ett spår av någon blomning. Nästa morgon på onsdagen var det däremot fullt med cyanobakterier som täckte ytan i viken vid det gamla båthuset.

2Algblomning för en dag.

Det gick lätt att håva in massor, så mycket att det var svårt att få dem att rinna ut ur håven. Efter att ha hällt upp lite i ett mätglas flöt de upp till ytan. Detta är typiskt i slutet av en blomning, då fylls cellerna med små luftbubblor som får dem att flyta upp till ytan i lugnt väder. Sen vart de driver iland beror på väder och vindförhållanden.

3håva algblomning4visa att blågröna alger flyter upp

Hur vet man att det är cyanobakterier och inte grönalger som bildar blomningen? Ett säkert tecken är att när cyanobakterier dör så kommer den blågröna färgen fram. Syns tydligt på håven som låg och torkade i solen en stund jämfört med de levande som är mer gröngrå i färgen. Ordet cyan betyder blå- turkos och kommer från grekiskan.

5cyanobakterie färg i håven

Intervjun tog säkert 30 min eller mer på bryggan och bland det som inte kom med i TV var att den viktiga blomningen av växtplankton sker på våren i slutet mars- april. Då är det kiselalger, dinoflagellater och andra grupper av små växtplankton som har mycket högre produktion och är centrala för havets produktion av djurplankton och mat till många filtrerande musslor på bottnarna. Hur denna blomning utvecklas följs noga av forskarna men får inga rubriker i tidningarna. Detta beror dels på att de inte flyter upp till ytan så de syns och kan dokumenteras med satelliter, men också på att det är kallt i vattnet i mars och inga är ute och badar.

6Vad vi pratar om som inte kom med

Lika fort som cyanobakterieblomningen dök upp, lika fort försvann den. Nästa morgon var den borta, vattnet var klart så det gick att se botten med vattenväxter och stim av småfisk.

7algblomingen borta

Men det betyder inte att den inte har påverkan på Östersjöns ekosystem. Det började blåsa mer och mycket av algblomningen blandas då ner i vattnet och sjunker till botten där det går åt syre för att bryta ner dem. Så istället för att göra det mindre behagligt att bada så blir det ett problem som vi inte ser men varje år så bildas det ungefär lika mycket cyanobakterieblomningar så länge det finns fosfor tillgängligt i öppna Östersjön och kväve att fixera från luften.

Jag tycker det är dags att även börja rapportera om allt annat som sker i havet under året. En start kan vara att undersöka när havstulpanerna kommer och sätter sig på badstegens undersida eller använda en uthängd platta som den som finns på Askölaboratoriet.

Havstuplansplattor, 20150813, rengjord för 4 veckor senDär kom havstulpanerna relativt tidigt i år. Redan i mitten av juli skrapades den översta halvan av plattan till vänster ren. Sen dess har det inte kommit mycket mer havstulpaner. Den till höger är en gammal platta som fått hänga kvar och har både döda havstulpaner, blåmusslor och mossdjur som påväxt. Det lönar sig att göra något om du vill ha en ren båtbotten.

Read Full Post »

Igår kunde vi läsa i tidningen Dagens Nyheter att man har börjat odla sockertare (Saccharina latissima) i Kosterhavet uppe i norra Bohuslän.

Saccharina latissimaSockertaren kan bli nästan två meter lång

Seafarm, ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Göteborgs universitet, startade för ett och ett halvt år sedan och ska hålla på i totalt fem år. Projektledare är Fredrik Gröndahl, forskare på KTH. Det ska bli otroligt spännande att följa projektet tycker vi på Tångbloggen, som lyckligtvis har tillgång till första parkett från Saltö.
För den som inte har provat kan jag meddela att man kan lätt torka sockertare i varmluftsugn tills den blir krispig. Då är den helt underbar att äta som chips eller mala till pulver att ha på mat. De är bäst att plocka på våren, innan massor med andra djur och alger sätter sig på bladen som har växt sig stora under vintern.

Här på Tångbloggen har vi tidigare bloggat om odling av sockertare när vi var på kurs i Århus sommaren 2013 och besökte AlgeCenter. Där fick vi lära oss hur man sår ut sockertare på reprullar, som sedan sätts ut i havet när bebisarna blivit tillräckligt stora.

Saccharina latissima juveniles on ropeSmå sockertare på rep som ska sättas ut i havet för att växa till sig

Alger blir allt mer populära i Sverige. Tommy Myllymäki vann kock-EM i våras med en förrätt där alger ingick. Vi på Tångbloggen hoppas att algernas ökade popularitet även ska medföra att den ack så vanliga och felaktiga benämningen ”sjögräs” på alger ska försvinna. Det finns flera exempel ute i handel på att varor som helt klart innehåller alger, ibland står det även ”seaweed” på etiketten, har översatts med ”sjögräs”. Oss veterligen finns det få, om ens några dokumenterade fall av mänsklig konsumtion av sjögräs. För en biolog är det lika fel att kalla alger för sjögräs som att sälja griskött märkt ”biff”…

Seaweed SnackFinn ett fel…

Read Full Post »

Juli månad lider mot sitt slut. Tångbloggen är på väg till Estland för fortsatta studier men innan dess känns det på sin plats att skriva några rader om Naturmorgon för en vecka sedan. Så här kommer lite bilder från ett par fantastiska dagar på Skagsudde inför och under sändningen. Njut!

Första natten den 10de juli, bodde vi vid Bottenhavet med en underbar utsikt över grannviken till Skagsudde och fyndet av en ilanddriven gren av en smaltångsplanta. Fotspåret i sanden visar på storleken. Den är verkligen liten och smal som namnet anger.

utsikt från stugan

Smaltång från första kvällen

Dag 1 spenderades med att undersöka området och planera för intervjuerna i glittrande solsken. Klipporna består av vacker ögongranit- igen ett talande namn.

reka för inspelingÖgongranit o fot

Lena Näslund programledare och fältreporter testar och förbereder intervjuerna dagen innan istrålande solsken. Härlig dag! Och vi kunde även passa på och samla material till våra finska kollegor – både han- och honplantor. Vi hittade också en blåstångsplanta.

Lena inför intervjuerStor skillnad i storlek

Dag 2 upp i gryningen, dvs vid 4.30. Sveriges radio bussen är redan på plats när vi kommer till Skagsudde strax efter 5.00 med mikrofonerna inriktade mot sändningsplatserna, vid stranden för att berätta om livet i Östersjön speciellt tång så klart, de spännande strandängsväxterna och de större och mindre hällkar fyllda med näckrosor, blommande sileshår eller helt uttorkade. Familjens katt var med överallt.

SRRadiolbussoch mikrofonerKatt på inspeling

Ljuset är helt annorlunda tidiga morgnar och det var lite svalare när Lena Näslund startade sin intervju med Tångbloggens Ellen där lyssnarna fick höra om just smaltångens unika förökningssätt och till sist samlades vi alla vid bastun och Ellen och Ove pratar om det lyckade fisket.

 Dags för intervjuEllen o Ove i samspråk om fiskfångsten

Nu står plantorna som samlades in i rännan på Askölaboratoriet och väntar på att vi kommer dit med vårt estniska material och att våra finska kollegor från Åbo universitet kommer och hämtar sitt material på måndag när vi är tillbaka från Estland.

smaltång+ blåstångskagudde

För den intresserade så sänder Naturmorgon från Koster den 2 augusti. Tångbloggen hoppas på att det kommer att handla lite om alger såklart och kommer att rapportera från västkusten om sommarens egna observationer.

Read Full Post »

Vill du veta vattentemperatur, salthalt eller syreförhållanden, strömmar eller klorofyll halten som visar om det är en algblomning på gång. Den 22 maj, i förra veckan sjösattes en ny oceanografisk mätboj i Yttre Hållsfjärden, strax söder om Askö.

Image

Innan bojen lämnar hamnen vid Askölaboratoriet.

Bojen mäter salthalt, temperatur, syrgas, grumlighet, klorofyll och vattenström i ytvattnet på en meters djup. Resultaten sänds direkt via satellit och kan ses via webben.

Nästa gång du är ute och åker båt i Trosa skärgård och vill veta hur varmt vattnet är, klicka på denna länk.  

Om du går in på Askölaboratoriets hemsida, kan du se data för temperatur, salthalt m.m. Du kan även se hur dessa förändrats över tid.

Det finns fortfarande lite inkörningsproblem och luckor i de data som bojen sänder. Den första stora händelsen var i förra veckan när vädret slog om och det blev blåsigt och kallt. Ytvattentemperaturen sjönk från nästan 14 0C till runt 10 0C på bara några timmar. Detta är en förändring som miljöövervakningen inte fångar vid sina provtagningar, som sker var 14de dag på sommaren och en gång i månaden på vintern vid den provtagningsplats som kallas B1.

Image

Bojen utplacerad nära pricken B1

Utöver bojen vid Askölaboratoriet, finns samma typ av bojar utplacerade utmed den svenska kusten.Det finns en i Bottenhavet vid Norrbyn, utanför Umeå marina forskningscentrum och en i Egentliga Östersjön, placerad öster om Öland. På västkusten finns det två, en vid Kristineberg/Lysekil och en utanför Tjärnö, i Kosterhavet, utanför Strömstad

Read Full Post »

Idag, den första april, gjordes ett unikt fynd i centrala Stockholm. Brunnsviken, som är en avsnörd vik av Östersjön, har historiskt sett varit mottagare för Solna stads avloppsvatten fram till 1970. Sedan dess har den återhämtat sig och man har sett tydlig förbättring av dess vatten och en ökning av dess salthalt.

Vid en tidig morgonpromenad hittade professor emeritus Lena Kautsky, en av Tångbloggens flitiga skribenter, något häpnadsväckande.
På en sten i vattenbrynet växte ett exemplar av den annars marina tångarten Pelvetia caniculata, på svenska kallad kanaltång eller fårtång. Arten är vanlig på Irland men har inte tidigare hittats i större omfatttning i svenska vatten.

”Det är mycket underligt hur en såpass marin art har kunnat etablera sig här i Brunnsviken” säger Lena Kautsky. ”Det kan vara så att vi ser en effekt av den globala miljöförändringen. Det är mycket möjligt att den milda vintern och tidiga våren har gynnat förökningen.”

Lena Kautsky upphör aldrig att förvånas öven naturens fantastiska påhitt. ”Det är sannerligen en dag värd att markera i kalendern när man hittar något sådant här” säger hon.

"Det är inte var dag man finner en ny tångart"

”Det är inte var dag man finner en ny tångart”

Read Full Post »

Den 15e juni kan alla som är intresserade besöka Askölaboratoriet över dagen.
Mer info om hur, när och vad det kostar finns på Östersjöcentrums hemsida.

Missa inte chansen till en fantastisk dag i underbara Trosa skärgård.

En stilla morgon vid Askö båthus med kristallklart vatten.

En stilla morgon vid Askö båthus med kristallklart vatten.

Read Full Post »

Under sitt installationstal igår den 20e februari, meddelade Stockholms Universitets nya rektor Astrid Söderbergh Widding, att stiftelsen BalticSea 2020 ingår i ett strategiskt partnerskap med nybildade Östersjöcentrum och satsar 100 miljoner kronor på att tillsammans förverkliga ambitionen att förmedla användbar kunskap om Östersjön till rätt plats i samhället.

Detta innebär givetvis ett lyft för tångforskningen på Stockholms Universitet, som hoppas att fler får upp ögonen för hur viktig tången är.

Läs universitetets pressmeddelande här!

Halvmåne vid Askölaboratoriet

Halvmåne vid Askölaboratoriet

Read Full Post »

Older Posts »