Nu blir det ett litet kort inlägg, eftersom det är eär en liten ö. Från St Peter Port på Guernsey kan man ta en tur ut till den lilla ön Herm, där det bor ca 47 personer. Här ute är det trevliga grusvägar och man kan promenera runt ön i rask takt på lite mer än en timme, om man inte stannar och tittar på alla roliga växter och fåglar. Vi hade tyvärr inte turen att se något av de 4 häckande paren av lunnefågel, men det fanns mycket annat att njuta av. En botanisk bonus var den sapprofytiska murgrönssnyltroten Orobanche hederae, som ju som namnet anger är parasit på murgröna. Denna grupp av växter saknar eget klorofyll och är därför helt beroende av att sno detta från en specifik värdväxt. Det växte även en mycket delikat vild gräslök längs med vägarna som vi mumsade på medan vi vandrade till stranden strax under Oyster Point för att njuta lite sol i lä och bara få strosa och plocka snäckskal i lugn och ro. Det hade precis vänt från högvatten, så det var skralt med tillgången på alger för stunden. Men det är ju ändå trevligt att strosa på strand.
När det var dags att åka hade vattnet däremot hunnit dra sig undan en hel del. Såpass att båten fick angöra den södra hamnen, där det är djupare. Nere i den södra hamnen fanns det gott om den mindre fucoiden Pelvetia caniculata. Den klarar av att vara torrlagd länge, så den hittar vi högst upp i tidvattenzoneringen. Den saknar flytblåsor, har en smal bål som är kanalformad, lite som en hängränna, och så växer den i täta buskar. När den torkar ut ordentligt, som den gör på en varm, solig dag, så blir den helt svart. Man tror att den nog är död, eftersom den känns helt stel att ta på. Men så kommer tidvattnet tillbaks in och vips är den grön och glad igen. Vilken fantastisk alg!
Tångbloggen 