Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘algzonering’

Det var kul att komma tillbaka till Teneriffa efter fyra år. Det hade hunnit ske en hel del förändringar på land med ännu större och längre motorvägar och en massa fler bananodlingar utmed sluttningarna ner mot havet. Tyvärr gick det lite höga vågor så det var inte lätt att ta sig ut och kolla på algvegetationen. Istället fick det bli strandfynd, men det var inte så dåligt heller.

Bilden visar vågorna vid de naturliga bassänger där jag badade förra gången. Tog istället en promenad bort till en av de närmaste stränderna och hoppades på att det skulle gå att hitta lite kul alger när det var lågvatten tidigt på morgonen. Även här gick det in för stora vågor, tyvärr, men jag hittade en samling bollar som låg kvar i ett hörn.

Bollsamling på stranden nedanför skylten som berättar om allt som finns i vattnet utanför.

Artlistan är riktigt imponerande och det ser lite ut som att man skulle befinna sig i mer tropiska vatten. Det mesta är arter av ryggradslösa djur och fiskar. Men listan är minst sagt sparsmakad när det gäller alger. Det skall finnas grönalger, brunalger och rödalger! Det enda var att jag fick en liten lektion i spanska, alga verde, alga parda och alga roja.

Algzonering nära Playa las Arenas vid lågvatten på Teneriffa.

Algzoneringen är i stort sett som vanligt, men det finns inte alls mycket grönalger. På lite håll syns det att klipporna har en lite grönare ton på toppen och under det syns rödalgsbältet. I den undre delen skiftar färgen lite åt det rosa hållet. Där dominerar korallalgen, Corallina officinalis en rödalg som har kalkinlagringar. Den har vi även här hemma i Sverige.

Det gick att komma ner på stranden vid Playa las Arenas när det var lågvatten på morgonen. På stenarna närmast stranden sitter en blandning av kortväxta alger. Till vänster syns en skålsnäcka, Patella spp.

På en av de närmaste stenarna växter något som såg ut som en kortväxt havssallat, Ulva spp. lite Corallina och några andra kortväxta rödalger som jag inte lyckades artbestämma.  På stenarna utanför fanns lite större rödalger, som jag lyckades samla in. De visade sig vara Asparagopsis taxifomis. Den är klassad som världens mest invasiva alg och har ställt till rejält med problem på flera platser den av misstag hamnat på, genom att lifta med människans olika transporter.

Denna alg odlas nu i Sverige för att blanda in i kornas mat och minska kossornas produktion av metangas. Detta har vi skrivit flera gånger om på Tångbloggen. Finns mycket att fundera kring att odla denna främmande art och risker för att den kan spridas till svenska havsområden. Men också hur kossornas magmältning kan påverkas och eventuellt skadas av att bakteriefloran påverkas av Asparagopsis taxiformis i fodret.

Lyckades också med att plocka upp en sten täckt med vacker korallalg och en väl kamouflerad liten krabba (se pilen). Den sitter strax nedanför den lilla kudden med grönalger.

Eftersom det var lågvatten gick det ganska lätt att plocka ihop flera olika snäckarter och några små glasbitar och stenar som slipats av genom att rulla runt i sanden. Jag hittade minst 7-8 arter av snäckor. Av skålsnäckor förekom både en plattare och en mer kupad. Måste ta och lära mig mer om snäckor – skulle kanske kunna bli ett nyårslöfte?  Vid den vita pilen syns ett skal av en sjöborre och till höger om det ett skal av snäckan Gibbula spp. Tänk så mycket härliga turer och vad mycket som finns att kolla på under en kort strandpromenad vid lågvatten. Ser fram emot nya äventyr och fynd!

Read Full Post »

Det börjar bli höst och risk för att det börjar blåsa och storma. Då är det dags för den sista turen ut till en liten ö med en fika korg. Ön heter Tärnskär, som många andra i Stockholms skärgård. Denna gången satt inga tärnor på ön men däremot gjorde vi som vanligt ett fynd. 

Ett skelett av en strandskata låg kvar på en klippa. Nu pryder bokhyllan tillsammans med andra fynd.

Det är också klart att hösten är här när man tittar ner i vattnet. Den typiska algzoneringen i Östersjön med ett smalt bälte av grönslick, Cladophora glomerata och tarmalg, Ulva spp. följt av ullsläke, Ceramium tenuicorne och längst ner syns blåstången, Fucus vesiculosus. Det var frestande att ta sig ett dopp men dimmorna höll på att rulla in utifrån havet. 

Häftigt grön grönslick och vackert röd ullsläke. Blåstången skymtar längst ner i vattnet.

Efter regnen i förra veckan hade hällkaren fyllts med nytt vatten. Det ena har hunnit bli vackert grönt av någon mikroskopisk alg och den andra som ligger lite högre upp från vattenlinjen hade fått en rödare algblomning. På klipporna runt vattensamlingarna växer vägglav, Xanthoria parietina i lysande orangegula fläckar. De blir ännu vackrare i dimman.

Olika algblomningar i hällkaren på Tärnskär. På klippan växer vägglav och färgar den lysande organegul,

Sen var det definitivt dags att åka tillbaka innan dimmorna driver in ute från öppet hav. Väl tillbaka vid bryggan var det dags att ta upp båten för vinterförvaring. Att dra upp båten är alltid lika spännande för den är ganska tung och det är lätt hänt att den sjunker ner i blåleran som finns strax under sanden. Blir det för djup är det lätt hänt att hjulen fastnar. Denna gång gick det fint.

Nästa steg var att undersöka hur mycket påväxt som fanns på skrovet i år. Förra året la vi inte i båten förrän i början av augusti och då slapp vi havstulpaner nästan helt. I år hade det blivit ganska mycket havstulpaner på skuggsidan av båten som legat in mot bryggan medan utsidan mest hade grönslick och grov tarmalg som påväxt. 

Samma skillnad syntes på våra grannars båtskrov som de tog upp idag. Tittar men noga på sidan som fått mer solljus så syns också många små kulformiga cyanobakterier, svartkula Rivularia atra.  

Nu är båten avspolad och väntar på nästa sommarsäsong och spännande turer i skärgården. Skulle det bli några fina dagar är det lätt att lägga den i sjön igen. Detta blir kanske modellen nästa år att lägga i den i sjön när vi använder den och slippa påväxt av havstulpaner? Och att sätta ut en havstulpansvarnings platta så vi vet när larverna kommer och sätter sig.

Read Full Post »

Vanligtvis är det en längre lågvattensperiod på våren i februari –mars i samband med högtryck och högvatten under hösten i samband med lågtryck över Östersjön.   I år har det däremot varit en ovanligt lång period av lågt vattenstånd.

Två tydliga perioder när vattennivån minskat – den första skedde när isen fortfarande låg kvar och har påverkat överlevnaden av grunt växande blåstång. Den andra kommer att påverka etableringen av fintrådiga alger nu i maj och framöver när vattenståndet stiger igen.

1 Lågvattenränder grumlat vatten (kopia)

Dessa två stora förändringar syns som vita band på klipporna och består av intorkade kiselalger. Varje band är ca 20 cm högt, dvs nu är vattenståndet runt 40 cm under medelvattenståndet.

Bilderna är från en vik nära Räfsnäs. Fortfarande i början på april låg det mycket is i viken som delvis hängde från klipporna en bit ovanför vattenytan som dragit sig tillbaka.

2 Påverkan av is på tångbältet 20180408

När isen smält bort syns det att den skrapat bort blåstången där den låg kvar länge och på klipporna men att det finns ett grunt bälte som fortfarande är under vattenytan som överlevt.

3 panorama Råttviken tång 20180525

Det har också några tångplantor i en skreva samtidigt som det är ca 0,5 – 1 meter ner till det djupare växande tångbältet.

4 ång överlevnad i skreva 20180525

Det är fortfarande lågvatten men en liten höjning på ca 5-10 cm har skett sedan den första etableringen av grönslick skett för sådär 2 veckor sedan. Detta syns på bilden nedanför. Ett smalt band med grönslick ovanför tången och sedan kal klippbotten.

5 lågvatten påverkar algzonering 20180523

Nu beror allt på vilken trådformig alg som har sina förökningsdelar i vattnet och kan sätta sig fast och växa till på denna tillgängliga yta. Det kan vara en ny generation av grönslick, kanske korvsnöre (Scytosiphon lomentaria) eller någon art av tarmalgerna (Ulva spp. tidigare kallad Enteromorpha spp.).

6 Askö lågvatten ränder 20180523

PÅ denna bild från Askölaboratoriet finns det nu i slutet av maj ett brett tomt vitt bälte. Bara att hålla ögonen öppna på vilken art som dyker upp och tar den lediga ytan i besittning. Bara vattnet blir lite varmare så kommer det också att bli platsen för den nya generationen av tångmärlor (Gammarus spp.) och havsgråsuggor (Idotea spp.). Undrar hur det kommer att se ut vid nästa besök – i mitten juni?

Read Full Post »

Så här dags på året ser det ut som om någon varit runt och målat klipporna med vit färg för att hälsa våren välkommen i Östersjön. Tidigare på året när vattenståndet var högre växer det massor med kiselalger på klipporna och när vattnet sjunker torkar kiselalgerna in och färgar klippor och stenar vita. Vassen står ännu brun utmed stränderna.

1 intorkade kiselalger1 vinter vass och glitter

Vid bastuklippan syns de första grönalgerna. Närmast i vågsvallet växer det fortfarande både tidiga brunalger och bruna kiselalger som inte torkat ut. Precis som på land kommer det att bli en succession av arter i zonen ovanför blåstången. Tänker fota samma klippa i samma vinkel under de kommande månaderna och följa hur artsammansättningen i det grunda algbältet förändras med tiden.

3 klippan 8 april 2015

Ännu har inte så mycket av havsgråsuggor och andra arter vandrat in från djupare områden. De fastsittande arterna havstulpan och blåmusslor sitter kvar på många ställen. Men en och annan tångmärla gömmer sig bland havstulpanerna från förra året.

8 Gammarus 29 blåmusslor och byssustrådar

På fotot med blåmusslor syns byssustrådarna tydlig på den högra musslan. De är tunna och håller fast blåmusslan. Unga musslor kan skära av trådarna med foten om platsen inte har en bra tillgång på vatten och sen kan den krypa en bit med foten, hitta en bättre plats och sätta sig fast med nya byssustrådar.

Read Full Post »