Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘foder’

Det var kul att komma tillbaka till Teneriffa efter fyra år. Det hade hunnit ske en hel del förändringar på land med ännu större och längre motorvägar och en massa fler bananodlingar utmed sluttningarna ner mot havet. Tyvärr gick det lite höga vågor så det var inte lätt att ta sig ut och kolla på algvegetationen. Istället fick det bli strandfynd, men det var inte så dåligt heller.

Bilden visar vågorna vid de naturliga bassänger där jag badade förra gången. Tog istället en promenad bort till en av de närmaste stränderna och hoppades på att det skulle gå att hitta lite kul alger när det var lågvatten tidigt på morgonen. Även här gick det in för stora vågor, tyvärr, men jag hittade en samling bollar som låg kvar i ett hörn.

Bollsamling på stranden nedanför skylten som berättar om allt som finns i vattnet utanför.

Artlistan är riktigt imponerande och det ser lite ut som att man skulle befinna sig i mer tropiska vatten. Det mesta är arter av ryggradslösa djur och fiskar. Men listan är minst sagt sparsmakad när det gäller alger. Det skall finnas grönalger, brunalger och rödalger! Det enda var att jag fick en liten lektion i spanska, alga verde, alga parda och alga roja.

Algzonering nära Playa las Arenas vid lågvatten på Teneriffa.

Algzoneringen är i stort sett som vanligt, men det finns inte alls mycket grönalger. På lite håll syns det att klipporna har en lite grönare ton på toppen och under det syns rödalgsbältet. I den undre delen skiftar färgen lite åt det rosa hållet. Där dominerar korallalgen, Corallina officinalis en rödalg som har kalkinlagringar. Den har vi även här hemma i Sverige.

Det gick att komma ner på stranden vid Playa las Arenas när det var lågvatten på morgonen. På stenarna närmast stranden sitter en blandning av kortväxta alger. Till vänster syns en skålsnäcka, Patella spp.

På en av de närmaste stenarna växter något som såg ut som en kortväxt havssallat, Ulva spp. lite Corallina och några andra kortväxta rödalger som jag inte lyckades artbestämma.  På stenarna utanför fanns lite större rödalger, som jag lyckades samla in. De visade sig vara Asparagopsis taxifomis. Den är klassad som världens mest invasiva alg och har ställt till rejält med problem på flera platser den av misstag hamnat på, genom att lifta med människans olika transporter.

Denna alg odlas nu i Sverige för att blanda in i kornas mat och minska kossornas produktion av metangas. Detta har vi skrivit flera gånger om på Tångbloggen. Finns mycket att fundera kring att odla denna främmande art och risker för att den kan spridas till svenska havsområden. Men också hur kossornas magmältning kan påverkas och eventuellt skadas av att bakteriefloran påverkas av Asparagopsis taxiformis i fodret.

Lyckades också med att plocka upp en sten täckt med vacker korallalg och en väl kamouflerad liten krabba (se pilen). Den sitter strax nedanför den lilla kudden med grönalger.

Eftersom det var lågvatten gick det ganska lätt att plocka ihop flera olika snäckarter och några små glasbitar och stenar som slipats av genom att rulla runt i sanden. Jag hittade minst 7-8 arter av snäckor. Av skålsnäckor förekom både en plattare och en mer kupad. Måste ta och lära mig mer om snäckor – skulle kanske kunna bli ett nyårslöfte?  Vid den vita pilen syns ett skal av en sjöborre och till höger om det ett skal av snäckan Gibbula spp. Tänk så mycket härliga turer och vad mycket som finns att kolla på under en kort strandpromenad vid lågvatten. Ser fram emot nya äventyr och fynd!

Read Full Post »

Tångbloggen vill uppmärksamma en studie av studenter på Kungliga Tekniska Högskolan om att få svenska kor att släppa ut mindre metangaser genom att blanda in en rödalg i kornas foder. Arten det handlar om heter Asparagopsis taxiformis, och är en rödalg, INTE ett sjögräs! Vi repeterar: Sjögräs är arter som t.ex. ålgräs, (Zostera marina) med rötter och blommor, kärlväxter som lever i vattnet. De är lika svåra att smälta för en kossa som gräset på land om de skulle blandas in i deras mat. Och sjögräs skulle fortfarande göra att kossorna producerade en massa metangas. Sjögräs innehåller inte heller höga halter bromerade föreningar, som många makroalger gör.

Rödalgen Asparagopsis taxiformis, förekommer i tropiska till tempererade hav. Tångbloggen skrev om denna alg i höstas när jag besökte Teneriffa. Asparagopsis anses vara en mycket populär typ av alg. På Hawaii kallas den limu kohu. Det betyder ” den behagliga algen” och den är en traditionell ingrediens i salladen med tonfisk, sojasås, salt, grön lök och limu (alg).

Studier vid James Cook Universitet, USA visade att genom att blanda in runt en till två procent av Asparagopsis taxiformis i fodret till kor, minskade utsläppet av metangas med ca 80 procent. Flera olika arter av alger testades och det visade sig att just Asparagopsis, som innehåller stora mängder bromoform (tri-bromo-metan) och andra organiska brom- och jodföreningar, var mest effektiv.

Enligt artikeln som bland annat publicerades i Expressen planeras ett pilotprojekt för att testa att blanda in Asparagopsis i fodret på en svensk gård, under förutsättning att EU godkänner produkten som tillsats i djurfoder. Det kommer att behövas jättestora mängder av algen för att blanda in kornas kraftfoder. Om en ko dagligen ska få ca en procent av torkad rödalg och den äter ca 40 kg foder per dag totalt, så är det 0,4 kg torkad alg per ko och dag. I en besättning på 80 djur är det 32 kg dagligen och 11 680 kg per år.

Ett annat olöst problem om alla kor globalt skulle få detta tillskott i maten är att Asparagopsis taxiformis knappt odlas kommersiellt idag utan nästan enbart skördas från vilda bestånd. Med ett undantag du kan läsa om här. Detta beror delvis på att det inte är klart hur livscykeln för denna art ser ut. Det ena stadiet av Asparagopsis taxiformis ser så annorlunda ut att det beskrevs t.o.m. som en egen art, Falkenbergia hillebrandii. Detta är ett mikroskopiskt stadium som bildar tetrasporer som gror ut till Asparagopsis taxiformis, som blir ca 10 – 40 cm hög och har många buskformiga skott från ett krypande, runda stoloner som fäster mot botten med rhizoider.

Det är således en bit kvar innan det kan bli verklighet att minska kornas produktion av metangas med 4,6 procent (och globalt med 3.6 procent) genom att tillsätta denna rödalg till fodret enligt uppskattningar av KTH-baserade företaget Volta Greentech.

Read Full Post »