Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Monostroma’

Jag kom ner till västkusten veckan efter att stormen Otto passerat, så förhoppningen var stor att det skulle spolats iland några spännande och intressanta strandfynd i Ängklåvbukten på Saltö.

Det låg lite ihopsamlat material vid skylten. Det mest intressanta var några skor, för ovanlighet skull var det två höger och en vänster sko.

Den vita skon hade ganska mycket påväxt av hydroider på snörena, så den måste ha legat i vattnet ett tag. Skosnören med hydroider måste vara lite svåra att knyta…

Sen hittade jag en låda som det stod ”Property of CHEP” på. Den hade också påväxt av hydroider. Det gick att läsa sig till att lådan är gjord av 100% recirkulerat material. Den kostar någonstans mellan 4.50-6.50 dollar och går att hyra för mindre än en cent per dag. Tänk vad mycket man kan få reda på bara man kollar på nätet! Däremot fanns det inte några fler särskilt intressanta föremål med någon påväxt på.

Pepparalg, Osmundea oederi

Så istället blir det lite om algerna som låg behändigt torrlagda eftersom det var riktigt lågt vattenstånd, som mest lite mer än -50 cm. Det var många rödalger, både fastsittande pepparalg, Osmundea oederi växande på en blåstångsplanta och intorkade trådar av Bangia fuscopurpurea.

Bangia fuscopurpurea på sten

Där det fortfarande fanns lite vatten växte vackert rödbruna Dumontia contorta, röd slemsnärja tillsammans med klargröna Monostroma, en typisk vårart. Dessa arter är utmärkta att plocka som vårprimörer. Pepparalg är, som vi skrivit tidigare om, utmärkt att samla och använda som krydda.

Dumontia contorta och Monostroma sp.

Ute på den grunda sandstranden låg blåstången nästan som pressade plantor med lite dekorativa, tunt förgrenade brunalgstofsar av molnskick Pylaiella littoralis och en lösliggande rödalg. Kanske var det gaffeldun, Callithamnion corymosum. Den är också vanlig tidigt på våren.

Men allra bäst är ju att det var jättelätt att plocka en kasse med japanska jätteostron. Det behövdes inga vadarbyxor ens. Tursamt nog hade vi en stadig kasse från Melanders, dekorerad med skaldjur, som gick att fylla till randen.

Mycket lämpligt! Får se om det hinner bli ett vykort till innan hemresan – finns ju så mycket att berätta från mina kära stränder på västkusten.

Read Full Post »

Efter den ovanligt varma sommaren var det mycket lösdrivande blåstång uppblandad med massor med flera arter av grönalger och rotade vattenväxter i materialet som samlades in på Askö den 17 september.

 

Materialet samlades in nere vid stranden på södra Askö, vid de gamla båthusen och uppe vid Askölaboratoriet. Vid en närmare genomgång av det insamlade materialet var det inte bara lösdrivande grönalger, som grönslick, (Cladophora glomerata) och flera arter av tarmalger utan också decimeterstora sjok av östersjösallat (Monostroma balticum).

 

På många av blåstångsplantorna växte det också fullt med grönalger som påväxt på topparna.  De första små tofsarna av rödalgen, ullsläke, (Ceraminum tenuicorne) gick också att hitta på några av plantorna.

 

Så vad handlar projektet där ilandspolade alger och tång komposteras om?

Projektet har två delar.  Det första är att dels att analysera innehållet av fosfor och kväve. Prover tas från start när det spolats iland och dels när det brutits ner/komposterats och sen läggs i trädgårdslandet eller på annan odling. Näringsinnehållet borde variera beroende på vilka arter som dominerar i vallen. Som ni kan se var det två sorter i juni – kompost 1 mest blåstång som brutits ner mycket och kompost 2, mest ålgräs som inte brutits ner lika mycket.

 

I komposten till vänster som var fylld upp till toppen har nästan allt brutits ner medan till vänster i kompost nr 2 kan man fortfarande se blad från ålgräs. Ålgräs innehåller mycket kisel, vilket gör det svårt att bryta ner. Däremot har det historiskt använts till att isolera väggar med.

Helt annan sammansättning i det som ligger i kompost 3 och 4. I år är det jättemycket grönalger som gynnats av det varma vattnet och ganska lite tång som spolats upp på stranden. I kompost fyra ligger mest blåstång som är höstförökande, och där syns förökningstopparna tydligt.

 

Förväntningarna är att nedbrytningen kommer att gå långsammare nu när temperaturen sjunker. Förra veckan fick Askölaboratoriet besök av en skolklass som undersökte vad som hänt i kompost nr 3 efter bara några veckor. Gick det fortfarande att se spiggen och luktade det läskigt när man lyfte på locket? Tångbloggen väntar med spänning på att få lägga upp fler bilder!

Övergripande frågeställningar:  Vid vilken tid på året kan man samla in mest näring från material som spolats iland? Är det på försommaren eller hösten? Och vilket material innehåller mest näring, är det blåstång, olika vattenväxter t.ex borstnate och ålgräs eller mycket grön- eller rödalger? Vi planerar också att analysera innehållet av ett antal tungmetaller, bl.a. kadmium.  Vi återkommer till våren med fler resultat.

 

Read Full Post »

Strandpromenaden på Annandag påsk gav flera positiva vårtecken. Ett var de vackra ljusgröna  tunna bladen av strutsallat, (Monostroma grevillei)som växer på stenar och större sandkorn eller på olika vattenväxter. Detta är en typisk vårart och kan bli ca 1-1,5 dm stor,  och går att hitta i strandzonen antingen fastsittande eller så småningom lossnar de strutformade bladen och driver in i skyddade vikar. Den likarna lite havssallat (Ulva lactuca) och östersjösallat (Monostroma balticum), men såhär års finns det ingen risk för förväxling för de andra två arterna är arter som förekommer på sommaren. De har också tjockare blad eller båldelar.

strutsallat i viken

Titta noga på fotot på spetsen av det stora bladet åt vänster, så ser du små bubblor. Det är det syre som algen producerar när den tillväxer och som bidrar till att öka syrehalten i havet.

En annan art som tål lite kallare vatten än grönslick är tarmalg (Ulva intestinalis, tidigare kallad Enteromorpha intestinalis). Den börjar dyka upp på stenar och klippor i strandkanten redan nu. Dessa uppblåsta trådar är ännu så länge korta och ligger som lite krulliga gröna trådar på stenen. Också går det att se syrebubblor i tråden.

Tarmalg på G

Den sista arten som finns hela året runt men växer till på våren är trådslick (Pylaiella littoralis). Hittade en liten tångplanta som var helt överväxt av trådslick. Trådslicken kommer att öka nu under de kommande månaderna och täcka mycket av tången.Det vita som täcker den torrlagda delen av stenen är intorkade kiselalger. Det är de som gör så att det ser ut som om någon målat alla klippor och stenar i skärgården vita på våren när det blir lågt vattenstånd och kiselalgerna som tidigare var gulbruna i färgen torkar in och förlorar sitt pigment.

Pilayella påväxtÄnnu så länge är det inte mycket djurliv i den grunt sittande blåstången. Hittade en och annan snäcka under stenarna i strandkanten. Inte så konstigt, vattentemperaturen är ännu bara några grader plus. Har satt ut ett par små temperatur- och ljusmätare för att följa förändringarna under de kommande månaderna. En sitter nära bryggan och en inne i ett tångbälte. Att ljusmängden skiljer sig är säkert men hur är det med temperaturen? Var blir det varmast fortast? HOBOS

Mätinstrumentet är den lilla vitaktiga saken fastknuten med tandtråd på en sten. Tandtråd är ett utmärkt material för oss forskare som vill fästa saker på olika föremål i vattnet, vattenfast och lite seg men sliter inte sönder material.

 

Read Full Post »