Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vattensamlingar’

Vi fick en fin dag på Långholmen utanför Tjärnö marina laboratorium nära Strömstad, tillhörande Göteborgs universitet. Första gången jag kom hit var som blivande assistent på en kurs i marin ekologi 1974, om jag minns rätt. Det var jättespännande att åka ut och försöka lära sig så många arter som möjligt innan jag en vecka senare skulle vara assistent på kursen. Det är fortfarande lika roligt att åka ut till någon strand och se vad som finns i vattnet.

Tyvärr hade brännmaneter, både blåa (Cyanea lamarckii) och röda (Cyanea capillata), kommit in. Så det blev inte så mycket bad mer att gå runt i strandkanten och kolla noga i vattnet. Den blå brännmaneten kallas också för blåklintsmanet.

Tre brännmaneter som samlats grunt vid stranden. Så vackra mönster men inget som man vill komma för nära och bränna sig på.

Uppe på land syntes spåren av gässen som simmade iväg när vi närmade oss ön. Både de tydliga avtrycken från fötterna och de många högar med skitar som låg överallt på klipporna. Något som ökat markant under senare år. Personligen tycker jag att det är ett tråkigt inslag i skärgården.

 

Det ger också spår i de grunda vattensamlingarna, hällkaren, där tarmalgerna Ulva intestinalis frodas när regnvattnet spolar ner näringen från gässens skithögar. Det blir visserligen en häftigt grön färg och några blåstångsplantor i närheten har också fått påväxt av grönalger – ett tydligt tecken på gödning.

Känns därför fint att få avsluta med en härlig bild på rödalgen blåtonat rödblad, Phyllophora pseudoceranoides  med några gula trubbiga strandsnäckor som kanske hittar något gott att äta på algens yta.

Nästa vykort från västkusten kommer att handla om strandsnäckor och hur de väljer att lägga sina äggsamlingar på blåstång där det finns en fin hinna med kiselalger och annat gott för de nya små snäckorna. Soliga hälsningar från Tångbloggen. 

Read Full Post »

Ett projekt har startat i Solna, där man för första gången testar om ett halvgräs kan rena det förorenade vattnet i Igelbäcken. Projektet innefattar över 7500 plantor! Planteringen kommer att ske utmed en kort sträcka av Igelbäcken. Det framgår inte vilket halvgräs som kommer att använda, men det kommer att vara någon art av starrsläktet, Carex spp. Det är ett mycket artrikt släkte med många fleråriga arter och de växer framför allt där marken är fuktig, som utmed sjöstränder, bäckar, kärr och vattensamlingar. Typiskt är att de har ett trekantigt strå, vilket skiljer dom ifrån gräs.

bunkestarr

Bunkestarr, Carex elata en typisk starr-art med stor utbredning i Sverige.

Vattenprovtagning i Igelbäcken har visat förhöjda halter av PFAS. Speciellt gränsvärdet för ämnet PFOS var kraftigt förhöjt. Ursprunget till föroreningen är troligen resultatet av att PFOS har använts vid släckning av bränder eller brandövningar i områden längs Igelbäckens avrinningsområde. Målsättningen är att undersöka denna starrarts förmåga att filtrera bort PFAS. Den förväntas dels kunna ta upp PFAS ur vattnet, men lär också kunna bryta ner PFAS.  Lyckas försöket kommer PFAS att kunna fångas upp innan ämnena rinner ut i Edsviken och vidare via Lilla Värtan till Östersjön. Förhoppningen är att studien i Igelbäcken skall kunna bekräfta detta, vilket i så fall skulle innebära att metoden med växtbaserad rening kan användas i större skala. Starrväxterna kommer att planteras ut på våren och skördas nästa höst om ca 1,5 år.

igelbäcken renas20200505

Nyheterna berättade om försöket den 5e maj.

Så vad är PFAS och hur hamnar dessa ämnen i naturen?

PFAS är ett samlingsnamn för en grupp högfluorerande kemikalier som är mycket svåra att bryta ner. Hit hör perfluoroktansulfonsyror, PFOS som ingick i brandskum fram till 2011. Ämnet är vatten- och smutsavstötande. Andra möjliga källor är gamla deponier och industrier för till exempel ytbehandling och impregnering.

Varför det är viktigt att inte släppa ut dem i vattenmiljön är just för att de bryts ner mycket långsamt och studier på djur visar att de kan ge leverskador, störa förökningsförmågan och påverkar immunförsvaret. Lyssna på inslaget i Sveriges Radio om detta. Projektet genomförs av Solna stad i samarbete med företaget Clean Nature och forskare vid Stockholms universitet. Länsstyrelsen i Stockholm bekostar projektet genom ett LOVA-bidrag.

starrtuvor

En starr för varje trädgård!

Starrarter är vackra och dekorativa och känns det frestande finns det många olika att införskaffa till den lilla dammen. Kika efter Carex-arter bland gräs eller dammväxter nästa gång du besöker din lokala plantskola. Som alltid gäller det att kontrollera växtzon och vad som kan klara klimatet där du bor om du vill ha dem i trädgården.

Eller varför inte ta på dig gummistövlar och stoppa din flora, termos och en ostmacka i fickan och ge dig ut till närmsta våtmark för att se vad du kan hitta.  Märk upp någon fin tuva med en pinne eller band, så kan du komma tillbaks i slutet av sommaren för att samla in lite frön. De gror lätt och lokalt insamlat frö kommer ju klara vintern utan problem.

Read Full Post »