Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘båt’

Hej alla Algforskare! Här kommer lite mer information om projektet och bilder som kommit in under de första veckorna. 

Ett foto berättar en massa saker. Här kommer två bilder som kommit in från deltagare i Algforskarsommar. Den första bilden är från Norrpada, i norra delen av Stockholms ytterskärgård.  Ett typiskt blekt och kortväxt grönslicksbälte. Tittar du noga på fotot så ser det ut som det finns en kal zon ovanför. Här kan det etablera sig någon lite brun fintrådig alg lite senare i sommar eller så kommer nästa generation av grönslick att breda ut sig här. 

Vackert grönslicksbälte från ytterskärgården, Norrpada och under det ett tångbälte. Foto: Patrik Frid.

Nästa foto kommer från innerskärgården. Här syns påverkan av den längre lågvattensperioden tydligt, jämfört med ytterskärgården. Här syns ett kalt bälte/zon på klippan där inget växer. Där satt det före lågvattenperioden med stor sannolikhet grönslick som torkade in och har sen lossnat. Lite ligger kvar utanför över botten och ser lite grågrönt luddigt ut.

Tecken på uttorkning orsakat av en längre lågvattensperiod. Foto från Stortistronskär, Möja. Foto: Jan Cox.

Sen när jag tittar närmare på tången inne i vassen så ser mycket av plantorna bruna eller gulbruna ut. Det betyder att de varit torkade och nu lossnat och dör. Några ser ut att ha förökningstoppar, de är lite knottriga jämfört med flytblåsor som är släta och blanka. Båda är fyllda med syre och hjälper till med att få tångplantorna att flyta. De kan driva långa vägar och samlas ofta i någon vik i närheten. Vart de driver beror på vindarna och varifrån det blåst. Om du åker båt långt ute till havs har du säkert sett någon tångruska någon gång. Vet att jag har sett dom från färjan mellan Kapellskär och Mariehamn t.ex.

Det finns många alger som växer på andra alger som t.ex. blåstång. På fotot från Norrpada syns två tunna trådar av sudare, en brunalg som är vanlig på tång eller på små stenar och skal på mjukbotten. Längre in i skärgården finns det miljöer med massor med sudare, Chorda filum. I ett sund mellan två öar där vattnet strömmande var det så tätt att det var nästan svårt att få syn på blåstångsplantorna mellan alla sudare. Här kommer blåstången inte kunna lyckas med någon förökning utan de ägg och spermier som de släpper ut i vattnet kommer att fastna på trådarna av sudare långt innan de når en hård klippbotten.

Foto av Patrik Frid på en tångruska med            Blåstången syns knappt mellan alla trådar av sudare

två små sudare och några båtsnäckor                

från Norrpada

Vi har också fått in ett första foto på en tångplanta som kan vara en höstförökande ruska fast det ännu dröjer runt en månad innan det går att se de nya förökningstopparna ovanför de nya flytblåsorna. 

Detta kan vara en lokal där det finns höstförökande blåstång. Värd att undersöka igen lite senare på året.

Fotot kommer från Ronneby, och vid Brödholmarna. Fotograf: Hans Kyhlbäck modifierat av Lena Kautsky.

Höstförökande blåstångsplantor ser ofta lite slitna ut. Det beror på att ovanför nästan alla toppar anläggs först flytblåsor och sen kommer det att bildas förökningstoppar. Sommarförökande plantor har istället många grenar som bara är vegetativa och därför ser grönare och friskare ut. 

Stort tack för alla bilder och rapporter som kommer in till Algforskarsommar. Vi ser fram emot många fler rapporter och lovar snabb respons på frågor! Fortsatt glad algforskarsommar!

Read Full Post »

Nu har det varit blåsigt och ganska kallt så cyanobakterieblomningen som var på gång i Östersjön för ca två veckor sen har kommit av sig. Men när det blir riktigt soligt, varmt och lugnt väder kan de flyta upp till ytansom Tångbloggen beskrev i ett tidigare inslag.  Fortsätter det att blåsa kanske det inte blir så mycket cyanobakterie blomning i Stockholms skärgård i år. Och ligger vindarna dessutom så att det meste blåser ner till t.ex. den polska eller estniska kusten kommer det också att bli mindre hos oss utmed den svenska kusten.

Vill du lära dig att känna igen cyanobakterier och skilja dom från mikroskopiska grönalger kan du prova på att samla in en blomning och lägga den på en tallrik med lite vatten.

1 Tallrik med knippvattenblom

Låt den stå varmt och torka in lite långsamt. Då kommer den blågröna färgen som finns i cyanobakterierna som också ibland kallats för blågröna alger synas tydligt där cyanobakterierna dör. Är det bara grönalger så fortsätter det att se grönt ut.

2 döende cyanobakterier 20200624

Den färgen kan också synas när det flyter in tjocka massor med cyanobakterier i strandzonen utanför vassen eller runt båten. Fotot är från 2018 när det var en riktigt kraftig blomning av cyanobakterier och jättevarmt.

1Askölaboratoriet Algblomning 2016

Fick en hälsning från mitt barnbarn, Axel inför sitt sommarlov med några funderingar om att näringsämnen som vi släpper ut i Östersjön när vi pinkar inte bara försvinner.  Det finns alltid små mikroskopiska alger eller stora alger som grönalgerna, grönslick, Cladophora glomerata eller tarmalger, Ulva spp. och brunalger som trådskick, Pylaiella littoralis eller på sommaren ofta cyanobakterier som kommer att ta upp näringen och producerar biomassa. Så det är mycket bättre att vattna en buske på land som kan behöva lite gödning. Östersjön har tillräckligt med näring!

För den som vill finns kursförsöket där kiss tillsattes till en stor vattenvolym och gav ett tydligt resultat i både algblomning och tillväxt hos grönslick. Försöket genomfördes på Askölaboratoriet, Stockholms universitets fältstation belägen i Trosa skärgård, 2017.

Read Full Post »