Tångbloggen

Det har kommit in några frågor om vad det kan bero på att det ligger ovanligt mycket tång ilandspolad utmed stränderna i Stockholms norra skärgård?

Att blåstång spolas upp på stränderna sker mer eller mindre efter varje gång det har blåst eller stormat. Var tången samlas och på vilken strand beror på hur det ser ut i vattnet utanför. Antingen att det växer mycket tång på stenar och klippor från nära vattenytan ner till flera meters djup eller kan det ligga löslevande tång på botten inne ibland de rotande vattenväxterna. Hur mycket som man kan hitta på stranden beror också på hur det ser ut uppe på land ovanför vattenytan. De ställen där det mesta materialet samlas är inne i viken där det finns en sand- eller grusstrand och där det inte växer vass utanför som hindrar tången att spolas iland. Även om den först flyter utanför en klippstrand blir inte heller liggande kvar där utan driver vidare längre in i närmaste vik. Så här års har de vissnande skotten både flytblåsor och uppsvällda förökningstoppar som håller dem drivande i ytan.

Detta kan få dem att driva långa sträckor. Till exempel åker man med färjan mellan Sverige och Finland kan man se flytande tång långt ute till havs. Detta foto tog jag för ett år sedan 2016, i början av juli på väg hem från Almedalen och Visby. Långt från land.

Hur högt upp på land tångvallen bildas beror på faktorer som hur högt vattenståndet var när tången drev in och hur mycket det blåste. Det betyder t.ex. att det kan bildas flera större och mindre vallar utmed stranden. Längst in, högst uppe, ligger den gamla tångvallen som byggs på med mer material år efter år och där landväxterna frodas genom alla näringsämnen som finns i tången.

Det finns två perioder på året när det ofta driver in blåstång. Den första är nu i juli-augusti, den andra kommer under senhöst och vinter. Båda är naturliga processer i Östersjöns tångsamhälle.

Nu i juli –augusti lossar blåstångens grenar med förökningstoppar som vissnat. De har vuxit till under försommaren, mognat, släppt sina ägg och spermier och vissnar sen. De stora grenar med uppsvällda förökningstoppar rycks lätt loss från sitt fäste, flyter bra och driver iland med vågorna när det blåser. Ju mer tång det finns utanför i viken eller sundet desto mer kan driva iland och bilda en tångvall. Mycket tång såhär års betyder att det finns gott om tång i vattnet utanför och är ett naturligt steg i tillväxten och blåstångens livscykel under året.

Nästa stora tillskott till tångvallen brukar komma under höst och vinterstormarna när större plantor rycks loss av vågorna eller skrapas loss av isen på vår-vintern när is driver in och rycker loss plantor. Precis som nu på sommaren beror mängden på hur mycket som finns i vattnet utanför och är en naturlig process som upprepas årligen.

Det har successivt skett en ökning av förekomsten av blåstång i Stockholms skärgård och kring Gräsö- Singö. Både att tångbältet är tätare och att den kan växa djupare ner i vattenmassan beroende på att siktdjupet ökat d.v.s. vattnet blivit klarare och tillgången på ljus bättre.

Vi på Tångbloggen blir glada åt att få rapporter från er alla om vad ni ser när ni är ute och åker båt eller hittar på stranden vid sommarstugan både någon stans i Östersjön eller på västkusten där vi spenderar en hel del tid också. utmed kusten i Västerhavet kan det finnas många olika arter och spännande fynd.