Här kommer en filmsnutt från ”tång-sängen” ute på Askölaboratoriet, där de flesta av våra försök pågår. Dyket var årets första, syftet var att kontrollera ställningen, byta ut en liten ljus och temperaturmätare samt hämta upp ett antal plattor för mätning av tillväxt (se tidigare inlägg).
Posts Tagged ‘bilder’
Följ med ner i djupet…
Posted in Nyheter, tagged Askö, bilder, fakta, film, tång on februari 13, 2012| Leave a Comment »
Fortplantning
Posted in Fakta, tagged bilder, blåstång, fakta, smaltång on januari 31, 2012| 3 Comments »
Smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) har han- och honplantor. Fortplantningsorganen kallas receptakler, och sitter i toppen på plantorna. De känns lätt igen på sin knottriga struktur.
När vi ska ”så” tång, samlar vi in mogna plantor, könsbestämmer dem och klipper sedan av receptaklerna. Bilden till vänster visar en blåstång som ska sås. Högen med avklippta receptakler till höger i bild kommer från flera plantor (3 st)
För att kunna skilja honar och hanar måste man skära en tunn skiva av ett receptakel och med hjälp av en
lupp se efter om det finns oogon (8st ägg i en liten påse) eller anteridier(64 spermier i en ännu mindre påse). Detta kräver dock att receptaklerna är mogna, annars kan det vara svårt att se.
Oogon ser ut som samlingar av små gröna ärtor. Varje receptakel består av flera små kammare, konceptakel. Det är dessa konceptakel som ger den knottriga ytan. Varje konceptakel har en öppning mot receptaklet, genom vilken oogon och anteridier (ägg och spermier i påse) sprutas ut vid fortplantningen. När oogonen och anteridierna kommit ut i vattnet, börjar påsen runt dem att lösas upp.
Anteridier är för små för att kunna urskilja, även med lupp. De ger ett intryck av att det ligger orange bollar längs innerkanten på receptaklet (se bild). Färgen kommer från spermiens ögonfläck, som är orange. Med den kan spermien se skillnad på ljus och mörker.
Fortplantningen brukar ske vid fullmåne, då det är tydligt mörkare ner mot botten än mot ytan. Spermien ”vet” att den ska simma mot mörkret.Anledningen till att den ska simma nedåt är att äggen sjunker för att kunna fästa på bottnen
Vad är tång?
Termen ”tång” (eng. seaweed) används oftast för att beskriva perenna makroalger. Vad är då perenna makroalger?
Termen perenn används inom botaniken för att beskriva hur länge en växt lever. Perenn betyder att individen lever under flera år. Motsatsen kallas annuell, när individen endast lever under ett år.
En makroalg är en alg vi kan se med blotta ögat (makro – stor) i motsats till mikroalger (mikro – liten) som vi behöver ha en lupp eller ett mikroskop för att kunna se.
Till sist måste vi så veta vad som menas med en ”alg”. En bra sammanställning finns på Wikipedia.
En av de största skillnaderna mellan alger och växter är att alger saknar ledningsvävnad.
Växterna har utvecklat en motsvarighet till vårt blodomlopp för att kunna transportera näring och vatten som tas upp vi rötterna i marken till växtens alla delar, samt transportera näringen som produceras genom fotosyntes i löven till andra delar av växten.
Algen tar upp det vatten och den näring den behöver direkt över bålen (kroppen), så rötter är helt onödiga. Vissa alger har rotliknande hapterer, men dessa fungerar endast som fästorgan.
Fotosyntesen hos algen sker över hela bålen, så även om viss transport kan ske mellan närliggande celler, behöver näringen inget mer avancerat system.
På land utvecklades de flygande insekterna vilket gynnade växter med blommor. Vissa landväxter använder även vinden för att sprida sitt pollen.
Alger har inte blommor. Istället förökar de sig med sporer, gameter (ägg och spermier) eller i vissa fall kloning (delar av algen slits loss, fäster på nytt och bildar en ny individ).
En del växter har återvänt till ett liv i vatten, men har kvar rötter, ledningsvävnad och blommor. Hit hör bland annat sjögräs (eng. seagrass), näckros och igelknopp.
____________________________________________________________________
Under sommaren 2011 reste Ellen till Finland för att leta efter smaltång tillsammans med finska kollegor. Det var strålande sol och fantastiskt vackert, både över och under ytan. Runt större städer har tången försvunnit. En trolig effekt är utsläppen. Vi hittade rester av tångbälten helt överväxta av fintrådiga alger, ffa grönslick. Men längre ut var det magiskt vackert, som bilden visar.
____________________________________________________________________
Om man vill samla in tång för att äta eller ha i bad ska man tänka på att inte samla vid hamnar och andra förorenade platser. Givetvis tänker men själv på att inte skräpa ner eller släppa ut kemikalier.




