Vi har varit på ett tre dagars besök på Tjärnö, en marin forsknings- och undervisningsstation nära Strömstad på västkusten för att träffa professor Kerstin Johannesson och forskarkollegor. Vi planerade inför sommarens tångprojekt och summerade våra tidigare arbeten.
Utöver att sitta inne och diskutera hann vi även med två korta insamlingar på de närmaste stränderna. Första insamlingen skedde under lågvattensperioden när tången låg ovanför vattenlinjen, vackert kantad med rimfrostkristaller. När vi kom tillbaka senare låg tången under vattenytan igen. Tidvattnet på västkusten varierar runt två decimeter, men högtryck och lågtryck påverkar också vattennivån mycket. Det kunde vi se tydligt, eftersom det kom in en snöstorm under vår vistelse som gav väldigt högt vattenstånd.
Blåstång på västkusten överlever faktiskt att ligga infryst på vintern. På sommaren, under lågvattensperioder, kan den även överleva att ligga torrlagd flera dagar i sträck. Blåstång i Östersjön tål däremot inte att frysas eller att ligga torrlagd under längre perioder. I Östersjön har blåstång förlorat denna egenskap eftersom den har levt under vattenytan sedan den vandrade in i Östersjön för ca 6000 år sedan.
I Östersjön är tidvattenvariationen bara ca 2 cm men hög- och lågtryck kan åstadkomma stora oregelbundna variationer i vattenståndet. Nu på våren med vackert väder och högtryck blir vattenståndet i Stockholms skärgård lågt och den ytligt växande tången kan bli torrlagd under lång tid, vilket leder till att plantorna dör. Information om hur vattenståndet och tidvatten varierar finns här.
Nu är det snart vår, isen lossnar och de första vårtecknen i Östersjöns algsamhällen dyker upp på klipporna – Strutsallat (Monostroma grevillei), Liten grönkudde (Acrosiphonia arcta), Gullsudare (Halosiphon tomentosus) och Olivslemming (Eudesme virescens). Fortsätt att följa tångbloggen så får du veta mer.
Kommentera