En liten annorlunda skiftning i vattnet får mitt vana öga att tänka att jag måste titta lite närmare på vad det kan vara. Tur nog står det en burk en bit bort så det är lätt fixat.
Har jag rätt så har det flutit upp och samlat sig knippvattenblom, en cyanobakterie som ser ut som små mörkgröna barr i vattnet. Och visst är det så. Detta är en cyanobakterie som trivs i kallt vatten. Så den brukar inte få några större rubriker i tidningarna för nu är det inte så många som är ute och badar. Och det är inte någon stor blomning heller. Men det var ju inte därför jag var nere vid stranden, utan för att se hur klart vattnet var och vad mer som fanns på botten.
Vattnet är klart och massor med små skal av östersjömussla (Limecola baltica) syns mellan tångplantorna. Vid stranden ligger små mörkgröna bitar av borstnate (Stuckenia pectinata), som ryckts loss när det blåste senast. De kan övervintra som gröna skott även om det mesta av både ålgräs och olika natearter vissnar ner under vintern. Det ligger också många tångruskor, fortfarande med små stenar som de sitter fast med. Det kan bli bra att ta med vid tillfälle och visa hur det växer ut nya grenar från fästskivan. Så slipper jag bära med en stor sten. Den planterar jag tillbaka vid badhytten och förankrar bättre.
[…] som ett brev på posten, så fort det blev lugnt och stilla i Östersjöns vatten kom cyanobakterie-blomningen upp till ytan. Jag om någon borde ju veta att de ganska glesa cyanobakterierna som jag sett vid […]