Tångbloggen

I vintras gick den svenska algforskaren Gertrud Cronberg ur tiden. Hon är kanske inte så känd för många, men hennes arbete med mikrosopiska växtplankton har varit av stor vikt. Hennes kollegor Eva Willén och Roland Bengtsson, båda aktiva i Artdatabankens algkommitté, har författat några rader om Gertruds gärning.

Gertrud Cronberg (1937–2021) avled i slutet av februari i år efter en tids sjukdom. Hon har ända sedan studietiden arbetat med växtplankton i limniska miljöer där hon hade ett stort intresse och god känsla för arters former. Hon fick en mycket bred artkännedom inte bara om växtplanktonfloran i stora delar av södra Sverige utan också i andra länder, däribland delar av Afrika och Sydamerika där hon var involverad i projekt.

Hon arbetade tidigt med scanningmikroskopi och publicerade på 1970-talet detaljer av skalbärande guldalger, där just skalstrukturer är viktiga i bestämningsarbetet. Så tidigt kom också hennes första publikation om cyanobakterier – en organismgrupp som hon kom att ägna särskilt stort intresse inte bara taxonomiskt utan också i utredningar gällande deras toxinproduktion.

Hennes doktorsavhandling i ämnet limnologi från 1982 rörde växtplanktonutvecklingen i sjön Trummen, Växjö, efter den omfattande restaureringen som ägde rum där 1970–1971. Gertrud har medverkat i och själv producerat många arbeten både i internationella tidskrifter och i populärvetenskapliga sammanfattningar med särskild inriktning på taxonomiska frågor och artutbredningar.

Som en uppskattning för hennes taxonomiska insatser fick hon ett cyanobakteriesläkte, Cronbergia, uppkallat efter sig år 2010 där den art som hon själv tidigare under annat släktnamn beskrivit från en brackvattenmiljö nu finns med som Cronbergia planctonica (Cronberg) Komárek och ingår i den senaste cyanobakteriedelen av Süsswasserflora von Mitteleuropa, Cyanoprokaryota del 19/3, tryckt 2013, som den enda art i det släktet med förekomst i Sverige.

Eva Willén och Roland Bengtsson

Artdatabankens algkommitté