Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tång’

Islossning i liten skala

Gårdagen spenderades ute på Askölaboratoriet i strålande solsken. Trots att det här och där guppade isflak var det behagligt i vattnet och sikten var oslagbar. (Ja, jag var ju givetvis tvungen att bada…) Då jag endast skulle hämta upp två plantor blåstång från sin vinterförvaring borta vid bastuklippan, blev det fridykning. Ganska skönt att slippa släpa på tuberna för ett sådant snabbdopp.

Mattias lade i lilla båten, som bott i ett tält under vintern, och snurran startade på första försöket. Årets premiärtur med liten båt gick först till bastuklippan för tånghämtning, sedan puttrade vi även bort till den (trots namnet) trevliga Skitviken, där en mycket stor och fin abborre observerades. Här ska vi lägga årets flotte, där jag ska ha tång i stora tunnor, fast i olika salthalter. Jätteprojekt! Detta kommer jag att berätta mer om, allteftersom vi ställer i ordning och kommer igång.


Jag tog även våren i egna händer och hävde bort isen ur det gröna karet som fått stå ute över vintern. Tången verkar ha klarat sig bra, men det luktade en hel del svavelväte, troligtvis från alla fintrådiga alger. Får ta och spola igenom karet med nytt vatten, så borde det snart börja växa så det knakar.

Jag har även haft tång inomhus över vintern, vilket verkar fungerat väl. Det är svårare än man tror att hålla tång nöjd och glad annat än ute i havet.

Read Full Post »

Vi har varit på ett tre dagars besök på Tjärnö, en marin forsknings- och undervisningsstation nära Strömstad på västkusten för att träffa professor Kerstin Johannesson och forskarkollegor. Vi planerade inför sommarens tångprojekt och summerade våra tidigare arbeten.

Utöver att sitta inne och diskutera hann vi även med två korta insamlingar på de närmaste stränderna. Första insamlingen skedde under lågvattensperioden när tången låg ovanför vattenlinjen, vackert kantad med rimfrostkristaller. När vi kom tillbaka senare låg tången under vattenytan igen. Tidvattnet på västkusten varierar runt två decimeter, men högtryck och lågtryck påverkar också vattennivån mycket. Det kunde vi se tydligt, eftersom det kom in en snöstorm under vår vistelse som gav väldigt högt vattenstånd.

Foto: Nils Kautsky

Blåstång på västkusten överlever faktiskt att ligga infryst på vintern. På sommaren, under lågvattensperioder, kan den även överleva att ligga torrlagd flera dagar i sträck. Blåstång i Östersjön tål däremot inte att frysas eller att ligga torrlagd under längre perioder. I Östersjön har blåstång förlorat denna egenskap eftersom den har levt under vattenytan sedan den vandrade in i Östersjön för ca 6000 år sedan.
 
I Östersjön är tidvattenvariationen bara ca 2 cm men hög- och lågtryck kan åstadkomma stora oregelbundna variationer i vattenståndet. Nu på våren med vackert väder och högtryck blir vattenståndet i Stockholms skärgård lågt och den ytligt växande tången kan bli torrlagd under lång tid, vilket leder till att plantorna dör. Information om hur vattenståndet och tidvatten varierar finns här.

Nu är det snart vår, isen lossnar och de första vårtecknen i Östersjöns algsamhällen dyker upp på klipporna – Strutsallat (Monostroma grevillei), Liten grönkudde (Acrosiphonia arcta), Gullsudare (Halosiphon tomentosus) och Olivslemming (Eudesme virescens). Fortsätt att följa tångbloggen så får du veta mer.

Read Full Post »

Under veckan som gått har systematikern och taxonomen Sandra Lindstrom (se inlägg nedan) besökt Botaniska Institutionen och inspirerat oss marina botaniker. Vi följde även med Sandra till Naturhistoriska Riksmuseet och letade arter i deras extensiva herbarium. Vi hittade många spännande former av det som idag klassas som blåstång. Vissa alger kom från andra sidan jorden, insamlade för över 100 år sedan, men fortfarande i gott skick. Inte utan att vi blev lite sugna på att genast ge oss ut och samla in material till ett eget herbarium.

Sandra höll även två föredrag där hon bland annat berättade om den norra delen av Nordamerikas Stilla Havskust, vilka biogeografiska barriärer som finns där och teorier om hur artbildning kan ske i dessa miljöer.

För den som är sugen på att besöka Alaskas västkust kan vi erbjuda en provtur. Man har flugit längs kusten på 100 meters höjd vid lågvatten och filmat mer eller mindre hela kuststräckan. Se och njut.

Read Full Post »

Följ med ner i djupet…

Här kommer en filmsnutt från ”tång-sängen” ute på Askölaboratoriet, där de flesta av våra försök pågår. Dyket var årets första, syftet var att kontrollera ställningen, byta ut en liten ljus och temperaturmätare samt hämta upp ett antal plattor för mätning av tillväxt (se tidigare inlägg).

Read Full Post »

Vad kan vara trevligare än att inleda det nya året med ett litet dyk ner till ca 2 meters djup för att titta till kakelplattorna med unga tångplantor som ligger i vattnet utanför Askölaboratoriet i Trosa skärgård? Sikten var fantastisk och det blev riktigt vackert när solen kom fram, även om det inte märkbart värmde upp det 2-gradiga vattnet. Under hösten har det samlats en hel del sediment mellan plantorna, som bitvis står mycket tätt. Det var också en hel del rödalger (främst Ceramium) på dem. Så mycket för funderingen om att små plantor har bättre försvar mot påväxt…

Jag passade på att byta ut ljus/temperatur-mätaren (HOBOware Pro). De som satt på ställningen hade ett lager kiselalger på sig, vilket gav dem ett ljusbrunt utseende. Påväxt är kanske den begränsande faktorn, bör nog se till dem var tredje månad och torka bort guck. Hoppas isen lägger sig, lite iallafall. Jag är nyfiken på vilka ljusvärden man har under is.

Under dyket hade jag även Mattias lilla kamera på huvudet och filmade. Vilken action! Jag ska lägga upp lite film senare så ni får uppleva hur fartfyllt det är att jobba med tång 😉

Read Full Post »

Ishavstång

Ishavstång, Fucus evanescens, är en introducerad/främmande art i Östersjön. Det innebär att det inte förekom i Östersjön naturligt utan har förts hit av människan. Antagligen var det oavsiktligt, kanske råkade någon båt få med sig en planta i ett ankare eller något liknande.

Mer information kommer snart.

Read Full Post »

Sågtång

Sågtång, Fucus serratus, kännetecknas av en sågtandad kant. I Östersjön finns sågtång upp till Gryts skärgård i Östergötland, där salthalten är ungefär 7 promille (PSU). Sågtång är känslig för uttorkning och klarar inte av att ibland ligga uppe i luften på samma sätt som exempelvis blåstång. Där blåstång och sågtång växer tillsammans, hittar man ofta sågtång något djupare än blåstång. Utanför Ölands östkust, till exempel, finns vackra sågtångskogar på ca 8 meters djup.

Sågtång saknar blåsor och har tandad kant

Sågtång som kastats upp på land av vågorna får ofta en mer brun-orange ton innan den torkar och blir nästan svart.
På vintern kan man hitta tång täckt av rimfrost när man promenerar på stranden.

Frostig sågtång på bryggan.

Frostig sågtång på bryggan.

Mer information kommer snart.

Read Full Post »

Tång

Vad är tång?

Termen ”tång” (eng. seaweed) används oftast för att beskriva perenna makroalger. Vad är då perenna makroalger?

Termen perenn används inom botaniken för att beskriva hur länge en växt lever. Perenn betyder att individen lever under flera år. Motsatsen kallas annuell, när individen endast lever under ett år.

En makroalg är en alg vi kan se med blotta ögat (makro – stor) i motsats till mikroalger (mikro – liten) som vi behöver ha en lupp eller ett mikroskop för att kunna se.

Till sist måste vi så veta vad som menas med en ”alg”. En bra sammanställning finns på Wikipedia.

En av de största skillnaderna mellan alger och växter är att alger saknar ledningsvävnad.

Växterna har utvecklat en motsvarighet till vårt blodomlopp för att kunna transportera näring och vatten som tas upp vi rötterna i marken till växtens alla delar, samt transportera näringen som produceras genom fotosyntes i löven till andra delar av växten.

Algen tar upp det vatten och den näring den behöver direkt över bålen (kroppen), så rötter är helt onödiga. Vissa alger har rotliknande hapterer, men dessa fungerar endast som fästorgan.
Fotosyntesen hos algen sker över hela bålen, så även om viss transport kan ske mellan närliggande celler, behöver näringen inget mer avancerat system.

På land utvecklades de flygande insekterna vilket gynnade växter med blommor. Vissa landväxter använder även vinden för att sprida sitt pollen.

Alger har inte blommor. Istället förökar de sig med sporer, gameter (ägg och spermier) eller i vissa fall kloning (delar av algen slits loss, fäster på nytt och bildar en ny individ).

En del växter har återvänt till ett liv i vatten, men har kvar rötter, ledningsvävnad och blommor. Hit hör bland annat sjögräs (eng. seagrass), näckros och igelknopp.

____________________________________________________________________

Tångskog i Finland

Under sommaren 2011 reste Ellen till Finland för att leta efter smaltång tillsammans med finska kollegor. Det var strålande sol och fantastiskt vackert, både över och under ytan. Runt större städer har tången försvunnit. En trolig effekt är utsläppen. Vi hittade rester av tångbälten  helt överväxta av fintrådiga alger, ffa grönslick. Men längre ut var det magiskt vackert, som bilden visar.

____________________________________________________________________

Spiraltång, blåstång och knöltång badar i utsläpp från en läckande båtmotor

Spiraltång, blåstång och knöltång badar i utsläpp från en läckande båtmotor

Om man vill samla in tång för att äta eller ha i bad ska man tänka på att inte samla vid hamnar och andra förorenade platser. Givetvis tänker men själv på att inte skräpa ner eller släppa ut kemikalier.

Read Full Post »

« Newer Posts