Att Östersjön intresserar många gick inte att ta miste på. Det fick plockas fram extra stolar både två och tre gånger för att alla intresserade åhörare skulle få plats i Stadsbibliotekets rotunda när Lena Kautsky, professor i marin ekologisk botanik vid Stockholms Universitet berättade om Östersjön, sett ur blåstångens perspektiv, på tisdagkvällen.
Lena tog bland annat upp algblomning, ett ord som säkert klingar negativt för många. Men för forskarna i Östersjön är det något positivt. Hur kommer det sig?
För de flesta så innebär algblomning att badvattnet blir grumligt och luktar illa på sommaren, men denna del av algblomningen är inte vad som gör forskarna glada (annat än de som forskar på just dessa alger, såklart).
”Vårblomningen har startat! Allt är väl!”
Den viktiga och största algblomningen i Östersjön startar redan i mars, när isen har smält och ljuset åter tränger ner i vattnet. Då ligger produktionen på topp, sedan är det jämförelsevis lågt under resten av året. Vårblomningen är otroligt viktig för Östersjön och forskarna håller noga uppsikt att den sker som den ska, även om den inte ger några rubriker i pressen.
Bland annat för man logg på vilka arter av alger som ingår i vårblomningen. Det är många fiskyngel, kräftlarver och musselbarn som är beroende av att just deras favoritmat finns tillgänglig när de kläcks. Skulle det av någon anledning vara så att någon art uteblir, så kan det ge effekter långt upp i näringsväven. Det är följdaktligen bättre att stämma i bäcken än i ån. Genom att övervaka vårblomningen får man tidiga signaler på förändringar.
Vidare förklarade Lena hur tångens fortplantning går till. Det var under ett försök där hon och hennes doktorand Sylvia Andersson undersökte hur giftiga båtbottenfärger påverkade tångens känsliga groddplantor, som de upptäckte att fortplantningen styrs av månens faser.
Lena förklarade även hur man enkelt kan undvika att använda giftiga båtbottenfärger genom att övervaka när havstulpanens larver vill sätta sig. Detta har tagits fram i samband med Skärgårdsstiftelsen och numera kan man få informationen via en app om när det är dags att flytta eller tvätta båten. Läs mer om detta på Havstulpanprojektet.
Efter Lenas föredrag berättade Jonas Hentati-Sundberg om hur man använder sillgrisslan för att få en bild av Östersjöns ekosystem. Jonas har jobbat mycket på Stora Karlsö utanför Gotland, där man märkt sillgrisslor sedan 1913!
Efteråt var det frågestund med många intressanta frågor från publiken. Några av dessa kommer vi att lägga upp mer information om här på Tångbloggen.
Frågestund efter föreläsning på Stadsbiblioteket
Tångbloggen 
Tack för en väldigt intressant föreläsning! Inte trodde man att tång kunde vara så fascinerande 🙂