Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fråga/svar’

Här är en liten film där Tångbloggens Tant Tång, professor Lena Kautsky, berättar om hur blåstången har fått det bättre.
Glada nyheter för alla tångälskare!

Read Full Post »

Flaskpost

Inför julhelgens alla sociala tillställningar, vad passar bättre än lite intressanta frågeställningar till sill och nubbe?

För att få till den lyckade konversationen kan du få lite inspiration och fakta från filmerna i projektet Flaskpost till forskare, där forskare vid Stockholms Universitet svarar på frågor om vatten och havet.

Här finns kunskap du kan imponera med på släkt, vänner och kollegor i väntan på att få doppa i grytan.

Read Full Post »

Filmtajm!
Nu var det länge sedan vi hade film här på bloggen.

havet.nu har det kommit en spännande film om smaltång från Formas, som heter ”Smaltång och drivkraften bakom uppkomsten av nya arter

Här berättar vår samarbetspartner Kerstin Johannesson om varför smaltång är så intressant ur ett evolutionärt perspektiv.

”Vad driver utvecklingen av nya arter? Hur snabbt kan nya arter bildas och hur går det till exakt? Detta är något som Kerstin Johannesson på Tjärnölaboratoriet forskar i. DNA-prover på smaltång visar att det går mycket fortare för arter att bildas än man tidigare trott. DNA visar att smaltången är en ny art och bara något tusental år gammal. Den klonar sig vilket man inte sett hos tångarter utanför Östersjön vilket kan bero på den låga salthalten. Om man förstår varför och hur en art bildas kan man förstå vilken påverkan människan och klimatförändringarna har på artbildningen.”

Read Full Post »

Professor Lena Kautsky, känd som Tant Tång, svarar på fem frågor om tången i Östersjön för tidningen Skärgården.

Foto: Johan Hellström

Foto: Johan Hellström

Read Full Post »

Att Östersjön intresserar många gick inte att ta miste på. Det fick plockas fram extra stolar både två och tre gånger för att alla intresserade åhörare skulle få plats i Stadsbibliotekets rotunda när Lena Kautsky, professor i marin ekologisk botanik vid Stockholms Universitet berättade om Östersjön, sett ur blåstångens perspektiv, på tisdagkvällen.

Lena tog bland annat upp algblomning, ett ord som säkert klingar negativt för många. Men för forskarna i Östersjön är det något positivt. Hur kommer det sig?

För de flesta så innebär algblomning att badvattnet blir grumligt och luktar illa på sommaren, men denna del av algblomningen är inte vad som gör forskarna glada (annat än de som forskar på just dessa alger, såklart).

”Vårblomningen har startat! Allt är väl!”

Den viktiga och största algblomningen i Östersjön startar redan i mars, när isen har smält och ljuset åter tränger ner i vattnet. Då ligger produktionen på topp, sedan är det jämförelsevis lågt under resten av året. Vårblomningen är otroligt viktig för Östersjön och forskarna håller noga uppsikt att den sker som den ska, även om den inte ger några rubriker i pressen.

Bland annat för man logg på vilka arter av alger som ingår i vårblomningen. Det är många fiskyngel, kräftlarver och musselbarn som är beroende av att just deras favoritmat finns tillgänglig när de kläcks. Skulle det av någon anledning vara så att någon art uteblir, så kan det ge effekter långt upp i näringsväven. Det är följdaktligen bättre att stämma i bäcken än i ån. Genom att övervaka vårblomningen får man tidiga signaler på förändringar.

Vidare förklarade Lena hur tångens fortplantning går till. Det var under ett försök där hon och hennes doktorand Sylvia Andersson undersökte hur giftiga båtbottenfärger påverkade tångens känsliga groddplantor, som de upptäckte att fortplantningen styrs av månens faser.

Lena förklarade även hur man enkelt kan undvika att använda giftiga båtbottenfärger genom att övervaka när havstulpanens larver vill sätta sig. Detta har tagits fram i samband med Skärgårdsstiftelsen och numera kan man få informationen via en app om när det är dags att flytta eller tvätta båten. Läs mer om detta på Havstulpanprojektet.

Efter Lenas föredrag berättade Jonas Hentati-Sundberg om hur man använder sillgrisslan för att få en bild av Östersjöns ekosystem. Jonas har jobbat mycket på Stora Karlsö utanför Gotland, där man märkt sillgrisslor sedan 1913!

Efteråt var det frågestund med många intressanta frågor från publiken. Några av dessa kommer vi att lägga upp mer information om här på Tångbloggen.

Frågestund efter föreläsning på Stadsbiblioteket

Frågestund efter föreläsning på Stadsbiblioteket

Read Full Post »

Ikväll klockan 18.00 pratar Tant Tång i Rotundan på Stadsbiblioteket i Stockholm.

Föreläsningen är en del av Internationella Vattenåret 2013 som vi tidigare bloggat om.(se Världsvattendagen 2013)

Föreläsningen är öppen för allmänheten och det finns tillfälle till frågor efteråt.
Föreläsningen heter För salt, för sött, för mörkt, för blött – att leva i Östersjön

Medverkar gör även Jonas Hentati-Sundberg, som kommer berätta om sillgrisslans roll i Östersjöns ekosystem.

Föreläsningen filmas och kan ses live på Stockholm University Play för de som inte har möjlighet att närvara.

Fortplantning pågår! Arbetet med att föröka tång sker på lab under dygnets mörka timmar.

Fortplantning pågår! Arbetet med att föröka tång sker på lab under dygnets mörka timmar.

Read Full Post »

Cellulosa i alger

Tångbloggen har fått en förfrågan om vilka alger som innehåller cellulosa.

Cellulosa är en polysackarid som växter bildar för att bygga upp sina cellväggar. Det är cellulosa som man kallar fiber när man pratar knäckebröd och annan mat. Cellulosa är även en av beståndsdelarna i papper.

Alger lever under vattnet men inte djupare än att de kan få tillgång till solljuset.
På torra land använder växterna cellulosan för att få en stabilitet i kroppen och kunna sträcka sig upp mot ljuset. I vattnet är det snarare ett problem att vara för stel, då bryts man lätt av när det kommer kraftiga vågor. Alger kan använda sig av exempelvis flytblåsor (se Fucus vesiculosus blåstång och Ascophyllum nodosum knöltång) för att sträcka på sig istället.

Det är endast ett fåtal alger som bildar cellulosa. Dessa hör till grönalgerna, och där är det främst (kanske endast?) hos släktena Cladophora och Ulva som cellulosa återfinns i cellstrukturen.

Grönalger ur släktet Ulva i ett hällkar

Däremot innehåller alger en uppsjö av andra, användbara polysackarider. Man utvinner t.ex ämnet karragenan ur rödalgen Chondrus crispus (karragentång) som används i glass, schampoo och tandkräm under beteckningen E407.

Vill du läsa mer om algernas polysackarider, vad de består av och hur man utvinner dem (det är rätt kul kemi) rekommenderar vi sökorden alginater och agar

För den som vill läsa mer om cellulosa i alger kan man läsa den vetenskapliga artikeln Cellulose from cladophorales green algae: From environmental problem to high-tech composite materials av Albert Mihranyan som publicerats i Journal of Applied Polymer Science, Volume 119, Issue 4, pages 2449–2460, 15 February 2011

Read Full Post »