Tångbloggen

Första halvan av november har varit grå, regnig och ovanligt varm. Men när vi åkte från ostkusten till västkusten i mitten av månaden hade kylan vällt ner från norr. Vintern hade kommit i Dalsland. På morgonen efter att vi kommit fram var det dags att gå och besöka stränderna runt Saltö, nära Tjärnö marina laboratorium, Göteborgs universitets fältstation, strax utanför Strömstad.

Under natten var det riktigt kallt och på morgonen vid nio-tiden var det maximalt lågvatten. Det är ju inte så stort tidvatten vid svenska kusten, men lite skillnad gör dett allt. Mycket av den grunt växande blåstången var klädd av rimfrost. Det ger vackra, vita konturer och skadar inte tången. Blåstång på västkusten klarar att utsättas för frost under några timmar tills vattnet kommer tillbaka. Det gör däremot inte blåstång som normalt lever under ytan i Östersjön. Så blir det en längre lågvattenperiod och tången ligger torrlagd kommer en att dö. Den har tappat egenskapen av att tåla frost efter att i många generationer leva under ytan. Sjöstjärnor klarar däremot inte av att frysas. Vi fann flera stycken som hade frusit fast inne ibland grenarna på tångplantorna eller uppe på stenarna i strandkanten. Havstulpanerna klarar i alla fall att hålla sig stängda och överlever även om det är minusgrader i luften.

Strax under den spegelblanka ytan låg många fintrådiga rödalger lösa på botten. Där klarar de att leva även om vattnet är kallt. Det de inte tål är att hamna uppe på land och täckas av frostkristaller. Då sprängs cellerna. Men tänk så vackra mönster en frostig rödalg bildar tillsammans med tången på stranden.

Det blev ett kort besök i huset på Tjärnö denna gång. Men vi hann med att plocka stillahavsostron, Magallana gigas till middagen och beundra sjöröken som låg i sundet på Svallhagen. Träffade en forskare från Mexiko som studerar genetiken hos kallvattenskorallen ögonkorall, Lophelia pertusa på Tjärnö laboratoriet, ute på piren där vi badar på sommaren.  Ögonkorall lever på flera hundra meters djup där den bildar stora rev. Det är en spännande art!

Han undrade vad vi plockade i det grunda vattnet och när han förstod att det var ostron berättade han att han bara ätit råa ostron någon gång men inte provat att äta gratinerade ostron ännu. Definitivt värt att prova, tycker vi. Håll utkik i bokhandeln i mars nästa år för goda recept på just stillahavsostron.

Vi lämnade Tjärnö när sjöröken smög upp över Svallhagen och kom hem till ett vintrigt landskap på Räfsnäs, norr om Stockholm. Även här steg sjöröken över havet nere vid badhytten under soluppgången. Så vackert. Roligt att få dela med oss av de första vintriga tecknen. Hur ser dina stränder ut nu i slutet av året? Hälsningar från oss på Tångbloggen.

.