Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Månadens sötvattensalg’ Category

Månadens sötvattensalg Lemanea fluviatilis är en rödalg som heter strömtråd på svenska. Detta är ett mycket passande namn eftersom vi hittar den på stenar i de snabbast strömmande delarna av en bäck. Algen är trådformad, några millimeter tjocka med avsmalning vid bas och spets, och även om det är en rödalg så är den faktiskt oftast olivgrön till färgen. Arten Lemanea fluviatilis beskrevs av den svenska botanikern och algspecialistern Carl Adolph Agardh 1811 och finns beskriven i hans Dispositio algarum Sueciae. En liten lätt kvällsläsning för den intresserade kanske?

Den känns ganska fast vid beröring, inte bara som en slemmig massa. Detta beror på att den består av flera cellager, och att cellerna i algens trådar bildar ett rör runt en ihålig kärna. Detta ger en stabil men strömlinjeformad form som kan växa i de delar av bäcken där de fysiska påfrestningarna är som störst utan att ryckas loss. Den är inte perenn, utan börjar dyka upp i vattendragen framåt vår-försommar.

Strömtråd som växer på en sten. Foto: Martyn Kelly, UK

Det finns mer att läsa om strömtråd på Martyn Kelly’s blogg ”Of microscopes and monsters”, som dokumenterat den från floden Ehen uppe i the Peak District i nordvästra England. Bland annat berättar han att arten äts i delar av Indien. Kanske inte så konstigt då den är släkt med Porphyra, som ju rullas runt maki på sushi-tallriken. Eftersom den är en vår-försommar art, så plockas den och torkas under växtsäsongen och ska sedan användas som en krydda för att förstärka maken på öring och annan sötvattensfisk. Men det är alltså inget som man tuggar i sig färskt likt en sallad.

Strömtråd i närbild. Notera noderna. Foto: Martyn Kelly, UK

Kikar vi under förstoring på Lemanea så ser vi att den har noder längs med den trådformade bålen. Detta är reproduktionsstrukturer, spermatangier. Lemanea har en liknande livscykel som Audouniella, ett annat släkte av sötvattensalger som vi ska kika mer på vid ett annat tillfälle.

Nu när våren har kommit kan det ju vara läge att kika efter lämpliga lokaler där du kan hitta strömtråd. Den klarar av att växa näringsrika vatten om det är bra strömt, men generellt så är detta en art vi hittar i friska vatten med hög eller god statusklassning. På med gummistövlarna och ut och leta i bäckarna!

Read Full Post »

Månadens alg är faktiskt inte en alg, men kan lätt misstas för en sådan eftersom den har fotosyntes. Dessutom kan den bli flera centimeter stor, och därmed lätt för en nyfiken algletare att stöta på under ett strövtåg. Så därför får den vara med här.

En grön hjärna! Vad döljer sig inne i denna läckra geléklump? Foto: Jakob Fahr. iNaturalist.

Ophrydium versatile är en fastsittande ciliat som är täckt med utskott istället för att bara ha en eller två flageller i ena änden. Arten saknar ett svenskt namn. Den hör till riket Protoctista, klass Oligohymenophora, ordning Peritrichida, underordning Sessilina, och bildar gröna, gelatinösa kolonier. Det som gör den speciell är att den är en symbios mellan en kolonial ciliat och en grönalg, som koraller med zooxantheller eller lavar som består av en alg och en svamp. Alg-delen består av 400-500 stycken Chlorella-liknande endosymbionter i varje utskott. Eftersom algen innehåller klorofyll a och b, får kolonin en grön färg. Om du kikar på dem i mikroskop ser det ut som små påsar med gröna ärtor. Men arten i fält ser mest ut som en grön klump gelé.

De små utskotten, fulla med gröna endosymbionter som liknar grönalgen Chlorella.

Ophrydium-kolonier, insamlade från två våtmarker i mossar utanför Massachusetts, USA, analyserades för att ta reda på vilka organismer som levde inne i de här ”geleklumparna” . Det var massor! Andra protister som bodde inne i gelén inkluderade ciliater, mastigoter, euglenider, klorofyter och heliozoer. Detta kan variera lite mellan lokal, men det verkar som om det mer eller mindre alltid inkluderar 50-100 000 stycken Nitzschia-celler per ml gel och minst fyra andra kiselalgesläkten (Navicula, Pinnularia, Gyrosigma, Cymbella) som kan delta i syntesen av gelmatrisen, alltså bidra till att bygga upp gelen.

Bland prokaryoterna hittar vi  filamentösa och kokkoida cyanobakterier, stora stavformade bakterier, minst tre typer av spiroketer och en oidentifierad Saprospira-liknande organism. Dessutom hittade man endosymbiotiska metanogena bakterier, som man kunde se när man observerade proverna med fluorescensmikroskopi. För det är inte alla organismer som behagar visa sig under vanligt ljus.

Dessutom finns det faktiskt djur inuti gelen! Här hittar vi rotiferer, nematoder och enstaka hoppkräftor. De senare observerades i vattenreservoaren som bildas inuti hos större Ophrydium-klumpar. Så detta är alltså ett otroligt artrikt litet företagshotell i gelé som vi kan hitta i sjöar och vattendrag större delen av Sverige.

Så om du hittar gröna geléklumpar som sitter fast runt ett strå elelr annan vattenvegetation i sommar, så kan det vara Ophrydium du har hittat. Vi ska försöka komma på ett bra svenskt namn åt detta slemmiga lilla kollektiv snart hoppas jag.

Read Full Post »

Enligt litteraturen är februari månads sötvattensalg, Batrachospermum gelatinosum, på svenska kallad pärlbandsalg, den vanligaste sötvattensrödalgen i Skandinavien.

I en artikel från Svensk Botanisk Tidskrift (SBT) publicerad 2002 kan vi läsa följande:

Batrachospermum gelatinosum finns noterad i stort sett i hela landet, från Lund i söder (Källby källa 1867) till Abisko uppe i norr. Den är vanligast i näringsfattiga miljöer och främst känd från rinnande vatten. Fynd i sjöar är få, och individrikedomen där är som regel liten. Dessutom är exemplaren oftast små och taniga och blir därför ofta förbisedda.

Släktnamnet Batrachospermum kommer av grekiskan batrachos som betyder groda, och sperm som betyder frö. På engelska kallas släktet på motsvarande sätt för frogspawn algae, grodromsalg. Utseendemässigt liknar den dock mer paddrom än grodrom, eftersom grodrommen är mer slumpmässigt fördelad i en större gelémassa, medan paddor lägger sin rom som pärlor i långa trådar. Men kanske syftar namnet mer på algernas ofta mycket slemmiga konsistens.

Genom att söka på det latinska namnet kan du hitta en hel del bilder på nätet, så att du vet vad du ska hålla utkik efter i sommar när du befinner dig på lämpliga lokaler. Hör gärna av dig till oss på Tångbloggen om du hittar en bra lokal för arten.

Det är lätt att se varför arten fått det svenska namnet pärlbandalg. Foto från http://www.biopix.net © Biopix: JC Schou

Read Full Post »