Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Månadens sötvattensalg’ Category

Månadens alg är faktiskt inte en alg, men kan lätt misstas för en sådan eftersom den har fotosyntes. Dessutom kan den bli flera centimeter stor, och därmed lätt för en nyfiken algletare att stöta på under ett strövtåg. Så därför får den vara med här.

En grön hjärna! Vad döljer sig inne i denna läckra geléklump? Foto: Jakob Fahr. iNaturalist.

Ophrydium versatile är en fastsittande ciliat som är täckt med utskott istället för att bara ha en eller två flageller i ena änden. Arten saknar ett svenskt namn. Den hör till riket Protoctista, klass Oligohymenophora, ordning Peritrichida, underordning Sessilina, och bildar gröna, gelatinösa kolonier. Det som gör den speciell är att den är en symbios mellan en kolonial ciliat och en grönalg, som koraller med zooxantheller eller lavar som består av en alg och en svamp. Alg-delen består av 400-500 stycken Chlorella-liknande endosymbionter i varje utskott. Eftersom algen innehåller klorofyll a och b, får kolonin en grön färg. Om du kikar på dem i mikroskop ser det ut som små påsar med gröna ärtor. Men arten i fält ser mest ut som en grön klump gelé.

De små utskotten, fulla med gröna endosymbionter som liknar grönalgen Chlorella.

Ophrydium-kolonier, insamlade från två våtmarker i mossar utanför Massachusetts, USA, analyserades för att ta reda på vilka organismer som levde inne i de här ”geleklumparna” . Det var massor! Andra protister som bodde inne i gelén inkluderade ciliater, mastigoter, euglenider, klorofyter och heliozoer. Detta kan variera lite mellan lokal, men det verkar som om det mer eller mindre alltid inkluderar 50-100 000 stycken Nitzschia-celler per ml gel och minst fyra andra kiselalgesläkten (Navicula, Pinnularia, Gyrosigma, Cymbella) som kan delta i syntesen av gelmatrisen, alltså bidra till att bygga upp gelen.

Bland prokaryoterna hittar vi  filamentösa och kokkoida cyanobakterier, stora stavformade bakterier, minst tre typer av spiroketer och en oidentifierad Saprospira-liknande organism. Dessutom hittade man endosymbiotiska metanogena bakterier, som man kunde se när man observerade proverna med fluorescensmikroskopi. För det är inte alla organismer som behagar visa sig under vanligt ljus.

Dessutom finns det faktiskt djur inuti gelen! Här hittar vi rotiferer, nematoder och enstaka hoppkräftor. De senare observerades i vattenreservoaren som bildas inuti hos större Ophrydium-klumpar. Så detta är alltså ett otroligt artrikt litet företagshotell i gelé som vi kan hitta i sjöar och vattendrag större delen av Sverige.

Så om du hittar gröna geléklumpar som sitter fast runt ett strå elelr annan vattenvegetation i sommar, så kan det vara Ophrydium du har hittat. Vi ska försöka komma på ett bra svenskt namn åt detta slemmiga lilla kollektiv snart hoppas jag.

Read Full Post »

Enligt litteraturen är februari månads sötvattensalg, Batrachospermum gelatinosum, på svenska kallad pärlbandsalg, den vanligaste sötvattensrödalgen i Skandinavien.

I en artikel från Svensk Botanisk Tidskrift (SBT) publicerad 2002 kan vi läsa följande:

Batrachospermum gelatinosum finns noterad i stort sett i hela landet, från Lund i söder (Källby källa 1867) till Abisko uppe i norr. Den är vanligast i näringsfattiga miljöer och främst känd från rinnande vatten. Fynd i sjöar är få, och individrikedomen där är som regel liten. Dessutom är exemplaren oftast små och taniga och blir därför ofta förbisedda.

Släktnamnet Batrachospermum kommer av grekiskan batrachos som betyder groda, och sperm som betyder frö. På engelska kallas släktet på motsvarande sätt för frogspawn algae, grodromsalg. Utseendemässigt liknar den dock mer paddrom än grodrom, eftersom grodrommen är mer slumpmässigt fördelad i en större gelémassa, medan paddor lägger sin rom som pärlor i långa trådar. Men kanske syftar namnet mer på algernas ofta mycket slemmiga konsistens.

Genom att söka på det latinska namnet kan du hitta en hel del bilder på nätet, så att du vet vad du ska hålla utkik efter i sommar när du befinner dig på lämpliga lokaler. Hör gärna av dig till oss på Tångbloggen om du hittar en bra lokal för arten.

Det är lätt att se varför arten fått det svenska namnet pärlbandalg. Foto från http://www.biopix.net © Biopix: JC Schou

Read Full Post »