Panelerna var många och ibland långa – som Stockholms universitets samtals stafetter. Men mycket spännande och givande presenterades också på seminarier på Briggen Tre Kronor i samverkan med Östersjöcentrum och många olika organisationer.
Stockholms universitets tygkassar ligger färdiga för nästa seminarium.
Ibland allt som sas och diskuterades, är det speciellt två samtal som fastnade i mitt minne. Den livliga diskussionen om makten hos den nya yrkesgruppen; de policyprofessionella, som spelar en allt större roll i kommunikationen mellan olika grupper i samhället när allt går snabbare och snabbare och att hinna med att göra fördjupade analyser blir svårare och svårare för en politiker eller inom en myndighet. Samtidigt har antalet anställda vetenskapsjournalister på dagstidningarna minskat drastiskt.
Bilden visar det minskade antalet artiklar i tidningar under senare år.
Samtalet leddes och modererades av Henrik Hamrén, från Östersjöcentrum. Henrik hade också filmat folk på gatorna i Visby om intresset för forskning och vetenskap. Det ämne som kom högst var Astronomi och rymden! Med lite följdfrågor visade det sig att många kunde mycket om hur läget är med Östersjön. Medan dessa samtal och paneldiskussioner pågick drev en blomning av makroalger in till stranden. På måndagen var jag nere och samlade alger för att visa vilka arter som växer på stenar i strandzonen såhär års. Då var vattnet klart och algerna kraftigt friskt gröna.
Uppe på stranden syns ilandspolade brun- och rödalger och i vattnet driver mer alger runt. Det är naturligt att de fintrådiga algerna lossnar och ansamlas på botten eller driver in till kusten. Men utanför Gotland har blåstången försvunnit på stora områden och gett plats för fintrådiga grön, brun och rödalger. För den som ville lära sig mer om algblomning fanns mycket att läsa på Briggen Tre Kronors fördäck under den stora gammelgäddan.
Om olika algblomningar.
Mängden algblomningar beror inte bara på tillgången av fosfor och kväve utan när det gäller fintrådiga alger också hur stora mängder med betare det finns. Om det t.ex. finns gott om små havsgråsuggor, märlor och snäckor av olika arter då kan de beta ner mängden trådalger. Detta kallas för en trofisk kaskad. De två bilderna här under visar vad som händer i en grund vik om det inte finns stora rovfiskar, som gädda och abborre. 
En åtgärd för att förbättra tillståndet i viken utöver att minska tillförseln av näring från enskilda avlopp och avrinning från jord- och skogsbruksmarker är att göra så att rovfiskar som gäddan får bra möjligheter till förökning. Bygg fler gäddfabriker!
Åter till en andra panel, ett seriesamtal arrangerat av Stockholms universitet, som gav mycket tankar. Samtalet inleddes av Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding. Här berättade Johan Rockström om Planetary boundaries, och om hur de största företagen har startat att sätta in begränsningar av resursanvändning i sitt strategiska miljöarbete. Johan tryckte på att 2015 är ett mycket viktigt år för miljön på jorden. 
Tina Elfwing, föreståndare Östersjöcentrum, berättade hur vi kan kommunicera komplexa miljöfrågor och ta fram och bedöma Östersjöns hälsa, och Antje Jackelén, Svenska kyrkans ärkebiskop talade om vikten av att bygga upp och använda kunskapen för att skapa ett trovärdigt hopp för att kunna hantera klimatångest. Mycket givande samtal som finns inspelat för den som är intresserad på www.su.se/play
Tidigare i veckan visades hur mycket mikroplaster som sprids helt onödigt i miljön. Många tas upp av små djurplankton, hinnkräftor.
På bilden syns två hinnkräftor med tarmen full av mikroskopiska plast partiklar. Här finns en lösning utan att mer forskning behövs – förbjud dessa partiklar i olika kosmetika. Bredvid syns en ask gjord av plastskräp som Malin Strömblad/ Berghs School of Communication, Grafisk Design, samlat ihop och gjort en vacker liten låda – ett sätt att återanvända skräp. 
Dags att åka och lämna Almedalen för denna gång. Nu med fötterna tillbaka på jorden inte uppe i himlen som på hitresan. 
Massor med nya intryck och fundering på hur Östersjöns miljötillstånd kan förbättras. Mycket har gjorts, i Stockholms skärgård var det som värst på 1960- 70-talet, men mer finns kvar att göra. När jag tittar ut genom fönstret upptäcker jag att Östersjöns horisont är krökt, också de grå skären. Är det så Planetary boundaries för Östersjön ser ut och uppenbarar sig – med ett trovärdigt hopp/ljus vid horisonten? En sak är säker havet är hela tiden i förändring. 
Det var bara 1485 passagerare på hemresan och så Gammelgäddan som var en aktiv deltagare under veckan och nu tog det lugnt i vilstolen.
Tångbloggen 