Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Magasin Skärgård är tidningen som sträcker sig från Öregrund i norr till Oxelösund i söder och Åland i öster. Här kan du läsa om vad som händer i skärgården under året.

I årets vinternummer, som kom ut i slutet av förra veckan, finns ett mycket trevligt reportage från Askölaboratoriet med professor Lena Kautsky.

Professor Lena Kautsky gör sig redo att gå i vattnet. Foto:Roine Karlsson

Lena visade glatt hur insamling av tång kan gå till, med enkla hjälpmedel som ett par vadarbyxor, en vattenkikare och en kratta.

Magasin Skärgård fick även bevittna inspelningen av TångSång-videon, med skapande dans ute på bryggan.
Videon finns på YouTube med länk från tidigare inlägget ”Disputationspresent”.

Magasin Skärgård finns att läsa på nätet (se länk ovan) samt i pappersversion på flertalet platser i skärgården.

Förra månaden hade jag med mig min goda vän, den begåvade serieskaparen Naomi Fearn från Tyskland, ut till Askölaboratoriet. Bor man i Berlin är man ju lite svältfödd på skog, hav och trattkantareller, misstänkte jag. Dessutom behövdes lite hjälp med att märka upp tång med sytråd för att kunna mäta hur mycket den växer, innan tången skulle sättas ut i havet för vintern.

Det var en strålande höstdag och Askö visade upp sig från sin bästa sida, med spegelblankt vatten, glödande höstfärger och klarblå himmel. Vattnet höll cirka 7 grader och Naomi fick känna på hur en dag som marinbiolog kan vara.

Väl åter i Berlin har Naomi, som tecknar serier åt dagstidningen Stuttgarter Zeitung, bearbetat sina intryck av dagen och omvandlat den till en seriestrip, som finns att läsa på bloggen Zuckerfisch

På bloggen finns även bilder från pysslet med sytråd och tång. Använd Google Translate om du som jag känner dig lite ringrostig på tyska språket.

P.S Om du undrar vem kaninen refererar till, kan du läsa mer om Rüdiger Nehberg här.

Cellulosa i alger

Tångbloggen har fått en förfrågan om vilka alger som innehåller cellulosa.

Cellulosa är en polysackarid som växter bildar för att bygga upp sina cellväggar. Det är cellulosa som man kallar fiber när man pratar knäckebröd och annan mat. Cellulosa är även en av beståndsdelarna i papper.

Alger lever under vattnet men inte djupare än att de kan få tillgång till solljuset.
På torra land använder växterna cellulosan för att få en stabilitet i kroppen och kunna sträcka sig upp mot ljuset. I vattnet är det snarare ett problem att vara för stel, då bryts man lätt av när det kommer kraftiga vågor. Alger kan använda sig av exempelvis flytblåsor (se Fucus vesiculosus blåstång och Ascophyllum nodosum knöltång) för att sträcka på sig istället.

Det är endast ett fåtal alger som bildar cellulosa. Dessa hör till grönalgerna, och där är det främst (kanske endast?) hos släktena Cladophora och Ulva som cellulosa återfinns i cellstrukturen.

Grönalger ur släktet Ulva i ett hällkar

Däremot innehåller alger en uppsjö av andra, användbara polysackarider. Man utvinner t.ex ämnet karragenan ur rödalgen Chondrus crispus (karragentång) som används i glass, schampoo och tandkräm under beteckningen E407.

Vill du läsa mer om algernas polysackarider, vad de består av och hur man utvinner dem (det är rätt kul kemi) rekommenderar vi sökorden alginater och agar

För den som vill läsa mer om cellulosa i alger kan man läsa den vetenskapliga artikeln Cellulose from cladophorales green algae: From environmental problem to high-tech composite materials av Albert Mihranyan som publicerats i Journal of Applied Polymer Science, Volume 119, Issue 4, pages 2449–2460, 15 February 2011

Professor Lena Kautsky, tångbloggens egen Tant Tång, tackade för sig som chef för Askölaboratoriet tidigare i höstas. Efter mycket planering och hemlighetsmakeri lurades hon ut till Askö förra torsdagen med en liten vit lögn om att hon behövdes som assistent för ett experiment med musslor.

Intet ont anande klev hon av båten och blev mycket förvånad över att hitta hela personalen från Stockholms Marina Forskningscenter utanför båthuset.

Under dagen fick hon döpa en båt. Den lilla RIB-båten som användes under sommarens tång-inventering fick namnet ”Vesiculosus” (”liten blåsa” på latin) efter blåstångens namn Fucus vesiculosus. Dubbelt passande för en uppblåsbar båt som används för tångrelaterat arbete.

Föreståndare Eva Lindell avtäcker båten som ska döpas med Carl-Magnus Wilténs hjälp ute vid bryggan.

För att inte få glas överallt låg flaskan i en plastpåse, men det hindrade inte champagnen från att rinna friskt över den lilla sten med blåstång som lagts i fören (alla som har försökt krossa en flaska mot en uppblåst gummikonstruktion förstår varför).

Båten döps i ymnigt flödande champagne!

Det hör inte till vanligheterna att man som tångforskare vaskar tång på bästa Stureplan-manér, så man måste ju passa på att smaka på champagneindränkt tång när möjligheten ges, tyckte Lena.

Inte dumt alls! Champagne och tång går bra ihop.

Lite senare under dagen anslöt fler gäster till festligheterna för att närvara vid porträttavtäckningen i Havsörnshallen.

Till minglet serverades snittar med Gammarus (märlkräfta) på svart stenbitsrom samt vegetariska smaltångssnittar med orange tångkaviar (tångbloggens favorit, såklart).

Orange tångsnitt och svart rom/Gammarus snitt passar utmärkt till högtidliga tillfällen.

På kvällen blev det middag för samtliga gäster, med god mat och många tal.
Lena bar den fantastiska klänningen designad av Hanna Henriksson (se tidigare inlägg).
För fler bilder på klänningen se Galleriet

Festligt mingel i partyblåsa Festive vesiculosus

Det är dags att städa undan i rännorna ute på Askölaboratoriet. Vi ska bestämma vad som ska sparas och vad som ska slängas, skölja rent efter sommarens påväxt av alger och djur samt sätta ut tången som ska sparas i havet för vintern.

Tången är fäst på trådbacken. Korgen bredvid fylls sedan med sten för att hålla ställningen på plats under höstens stormar.

Förra veckan var vi uppe i Herrängstrakten och satte ut smaltång på IKEAs trådbackar (tångbackar).

Vi märker upp varje individ med en bit plastremsa, olika färg för olika ursprungsplatser, samt vilket kön den har. Därester knyter vi fast dem på trådbacken med tandtråd (tångtråd). Det är oslagbart bäst när man ska knyta fast saker i vattnet. Ruttnar inte och är mjuk och har lite flex, vilket är snällare mot vävnaden än till exempel buntband som vi använt innan.

Nu ska tången få stå och njuta av vinterns kalla vatten tills det bli vår och vi hämtar hem den till Askö igen.

Som present till Helena Forslund på hennes disputation hade kollegorna på Botaniska Institutionen spelat in en musikvideo till henne.

Helena tyckte att det var den bästa present man kunde tänka sig och tackar alla deltagare!!!!

Doktor Tång!

Idag har Helena Forslund försvarat sin avhandling ”Herbivory, phenotypic variation, and reproductive barriers in fucoids” på Botaniska Institutionen vid Stockholms Universitet.

Doktor Helena Forslund

Opponent var Stein Fredriksen från Oslo, som först presenterade Helenas forskning och satte den i sitt vetenskapliga perspektiv, innan han ”tände grillen” och började utfrågningen. Helena skötte sig mycket bra.

När Stein var nöjd lämnade han över till betygskommittén, som bestod av Kjersti Sjötun, även hon från Oslo Universitet, Linda Kumblad från Stockholms Universitet, samt Mats Grahn från Södertörns Högskola. Deras frågor var mer av diskussionskaraktär, där Helena fick möjlighet att prata om mer filosofiska aspekter av sin forskning och spekulera lite om framtida scenarier.

Den stolta handledaren Lena Kautsky, opponenten Stein Fredriksen och den nydisputerade Helena Forslund, PhD.

Efter att betygskommittén överlagt, kungjordes att Helena klarat prövningen och nu kan titulera sig filosofie doktor. GRATTIS Helena!! Bra jobbat!

Imorgon disputerar Tove von Euler, Helenas rumskamrat, på majvivan (Primula farinosa) och dess olika former. På kvällen blir det en gemensam disputationsfest.

Skvaller, bilder och eventuella videoklipp från underhållningen kommer att läggas upp här på Tångbloggen.

Förra veckan var Erik Mörk och Gustaf Lilliesköld Sjöö från Svensk Ekologikonsult AB ute på Gotland för att räkna och samla in blåstång på fem lokaler. Detta var en del i Tångodysséen som tidigare skrivits om här i bloggen.

Erik och Gustaf knyter tång på trådbackar

För att kunna studera hur och när den gotländska tången har sina förökningscykler, tog de med totalt 100 plantor till Askö där de märktes upp, knöts fast på trådbackar (numera tångbackar) och sattes ut i en skyddad vik för vinterförvaring.

Synkroniserat dyk

Tången placeras i en skyddad vik över vintern

Till våren kommer vi att ta upp tången och undersöka hur många plantor som är fertila.

Fredagen den 28:e september var det Forskarfredag inne på Medborgarplatsen, både inomhus och (för de farligare demonstrationerna) utomhus.

Med på plats var vattenmuséet Aquaria för att informera bland annat gymnasieelever om möjligheten att använda sig av Aquarias lokaler och kompetens för undervisning och experiment.

Aquaria på Forskarfredag 2012

Eftersom jag haft försök under våren (se tidigare inlägg i bloggen) fick jag frågan om jag ville ställa upp med tång och information, vilket jag givetvis tackade ja till.

Det blev en rolig dag med besök av många intresserade ungdomar med frågor om tång, miljö och klimatpåverkan.

Tångbloggens egna Helena Forslund försvarar sin avhandling med titlen
”Herbivory, phenotypic variation, and reproductive barriers in fucoids”
torsdagen den 11 oktober kl 10:00 i föreläsningssalen, Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5.

Opponent är professor Stein Fredriksen, Department of Biology, University of Oslo, Norge.

Avhandlingen handlar om smaltång, blåstång och ishavstång och dessa arters interaktioner med andra organismer och varandra samt reproduktion och genetik.
Spännande läsning!

”Herbivory, phenotypic variation, and reproductive barriers in fucoids”

Spikning av avhandlingen, enligt gammal akademisk tradition, ägde rum på torsdagen den 20 september kl. 10.00 i entrén på Botaniska Institutionen.

Där satt den! Nu är avhandlingen fäst på spikbrädan.