Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fjäderförgrenad’

Under sommaren finns det tid att gå igenom gamla anteckningar och göra fynd. Hittade en liten pärm med foton från en kurs som jag gick i Norge under min doktorandtid, sommaren 1973. Vi samlade alger, artbestämde, fotade av dem och ritade detaljer. Det var fantastiskt kul! Platsen var på en liten ö som heter Herdla, där det fanns en liten fältstation som tillhörde Universitet i Bergen.  Det är snart 50 år sedan! Och när jag tittar på Google maps så hittar jag stället, Biologen. Det står att det är tillfälligt stängt. 

Men nu till rödpenna, Ptilota gunneri , som är månadens alg i augusti 2022. Rödpenna har en typisk rödalgs-livscykel, med tre stadier: gametofyt, en liten karposporofyt som sitter på gametofyten och så tetrasporofyten. 

Enligt anteckningen skall det finnas karpogon respektive spermatangia på bilderna, men det är inget som jag får syn på hur mycket jag än stirrar på fotona. 

Återigen ett foto ur Danmarks Havsalger. Det är en otroligt fin och bra flora!

I Danmarks Havsalger finns en vacker bild på gonimoblast som sitter på en kort sidogren, omgiven av små böjda skott.  Det är starten på cystocarpet, där så småningom karposporerna bildas. Låter det krångligt så stämmer det. Rödalgers livscykler är jättekomplicerade! 

Det är en av orsakerna till att få rödalger klarar sig i Östersjöns låga salthalt och att de ofta där bara förekommer med sitt tetrasporofytstadium eller bara förökar sig rent vegetativt. 

Just förmågan till olika sätt att föröka sig, som ju är en fördel när det gäller att kunna anpassa sig till olika miljöer, gör att det finns många arter bland rödalgerna som har spridit sig kors och tvärs över världshaven med människans hjälp. Det kan du lyssna mer om i avsnitt 19 av Algpodden.

Pilen pekar på ett tetrasporangium hos rödpenna.

Men rödpenna är en av de många vackert röda, fjäderförgrenade rödalgerna som går att hitta på västkusten, ner till södra Kattegatt och in i mynningen till Öresund. Den växer på stjälkarna hos stortare, Laminaria hyperborea på vågexponerade klippor. Den växer på mellan 3-25 meters djup. Bästa chansen för oss är att hitta den uppspolad på stranden efter en storm. Eller att åka på tångsafari till vårt grannland Norge eller till Skottland, Irland eller ännu längre norrut, där den är vanligare. 

Månadens alg förekommer på Stora Middlgrund, minsann.

Read Full Post »

Förra månaden var det också en sifonal alg, Codium bursa, men då från den Franska Medelhavskusten. För juni blir det två närstående arter av släktet Bryopsis. För det första grönplym, Bryopsis plumosa som har fjäderförgrenade skott i ett plan.

Teckning av grönplym som visar karaktären att grenarna ligger i ett plan. Teckning Lena Kautsky

Den andra arten är mossplym, Bryopsis hypnoides där algens fjäderförgrenade grenar sitter allsidigt fördelade utmed skottet. 

Hos mossplym ligger grenarna i flera plan. Foto från Danmarks Havsalger del 2. av Rut Nielsen och Stefan Lundsteen. Är du intresserad av alger är det klart värt att skaffa denna innehållsrika algfflora.

Under en period ansågs de vara samma art men nu har molekylärbiologiska studier visat att de är olika arter. 

Algerna är sifonala, vilket innebär att det inte finns några cellväggar utan en gren innehåller många cellkärnor och kloroplaster. Sidogrenarna är jämntjocka men med en insnörning vid basen. 

Förstoring av gren med tydliga avsnörningar vid basen. Många avlånga kloroplaster syns i grenarna.

De förekommer hela året men är bäst utvecklade under försommarmånaderna. Ställen att leta efter grönplym och mossplym är på alla typer av hårda substrat, alltifrån betongstolpar och stenblock eller som påväxt på andra större alger mellan 1- 20 meters djup.

Det finns inte så många rapporter i Artportalen av varken grönplym eller mossplym så hittar du några fynd är det definitivt läge att rapportera in dom. 

Read Full Post »