Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Under sommaren kan man se blåstång och smaltång på vattenmuseet Aquaria som ligger bredvid Gröna Lund i Stockholm. Här ska ett försök med tillväxt och fertilitet i olika salthalter pågå under några veckor.


Tångforskaren Ellen och akvaristen Anna sätter ihop årets tångexperiment

Försöket ska jämföra hur blåstång och smaltång trivs i 4, 6 och 12 promille salthalt. Tillväxten mäts och de ägg som produceras i receptaklerna ska samlas in och räknas. Blir det många ägg kanske det även blir lite konstgjord befruktning som ”sås” på kakelplattor för vidare försök.

Vill du veta mer om tång så kommer Ellen vara på plats för mätningar och ägginsamling på måndagar och torsdagar. Hon svarar gärna på frågor!

Försöksuppställning på Aquaria

Såhär på våren kan det vara trevligt att se andra delar av världen. En liten tripp till New York gav några tångupplevelser i form av fasadutsmyckning i korsningen 41st St Lexington Avenue samt vacker Fucus distichus torrlagd vid lågvatten nere vid Battery Park.


Notera att tången på fasadutsmyckningen är blåstång (Fucus vesiculosus) som hör hemma på den europeiska Atlantkusten. Lite inspiration till hemmets utsmyckning?

Gårdagen spenderades ute på Askölaboratoriet i strålande solsken. Trots att det här och där guppade isflak var det behagligt i vattnet och sikten var oslagbar. (Ja, jag var ju givetvis tvungen att bada…) Då jag endast skulle hämta upp två plantor blåstång från sin vinterförvaring borta vid bastuklippan, blev det fridykning. Ganska skönt att slippa släpa på tuberna för ett sådant snabbdopp.

Mattias lade i lilla båten, som bott i ett tält under vintern, och snurran startade på första försöket. Årets premiärtur med liten båt gick först till bastuklippan för tånghämtning, sedan puttrade vi även bort till den (trots namnet) trevliga Skitviken, där en mycket stor och fin abborre observerades. Här ska vi lägga årets flotte, där jag ska ha tång i stora tunnor, fast i olika salthalter. Jätteprojekt! Detta kommer jag att berätta mer om, allteftersom vi ställer i ordning och kommer igång.


Jag tog även våren i egna händer och hävde bort isen ur det gröna karet som fått stå ute över vintern. Tången verkar ha klarat sig bra, men det luktade en hel del svavelväte, troligtvis från alla fintrådiga alger. Får ta och spola igenom karet med nytt vatten, så borde det snart börja växa så det knakar.

Jag har även haft tång inomhus över vintern, vilket verkar fungerat väl. Det är svårare än man tror att hålla tång nöjd och glad annat än ute i havet.

Vi har varit på ett tre dagars besök på Tjärnö, en marin forsknings- och undervisningsstation nära Strömstad på västkusten för att träffa professor Kerstin Johannesson och forskarkollegor. Vi planerade inför sommarens tångprojekt och summerade våra tidigare arbeten.

Utöver att sitta inne och diskutera hann vi även med två korta insamlingar på de närmaste stränderna. Första insamlingen skedde under lågvattensperioden när tången låg ovanför vattenlinjen, vackert kantad med rimfrostkristaller. När vi kom tillbaka senare låg tången under vattenytan igen. Tidvattnet på västkusten varierar runt två decimeter, men högtryck och lågtryck påverkar också vattennivån mycket. Det kunde vi se tydligt, eftersom det kom in en snöstorm under vår vistelse som gav väldigt högt vattenstånd.

Foto: Nils Kautsky

Blåstång på västkusten överlever faktiskt att ligga infryst på vintern. På sommaren, under lågvattensperioder, kan den även överleva att ligga torrlagd flera dagar i sträck. Blåstång i Östersjön tål däremot inte att frysas eller att ligga torrlagd under längre perioder. I Östersjön har blåstång förlorat denna egenskap eftersom den har levt under vattenytan sedan den vandrade in i Östersjön för ca 6000 år sedan.
 
I Östersjön är tidvattenvariationen bara ca 2 cm men hög- och lågtryck kan åstadkomma stora oregelbundna variationer i vattenståndet. Nu på våren med vackert väder och högtryck blir vattenståndet i Stockholms skärgård lågt och den ytligt växande tången kan bli torrlagd under lång tid, vilket leder till att plantorna dör. Information om hur vattenståndet och tidvatten varierar finns här.

Nu är det snart vår, isen lossnar och de första vårtecknen i Östersjöns algsamhällen dyker upp på klipporna – Strutsallat (Monostroma grevillei), Liten grönkudde (Acrosiphonia arcta), Gullsudare (Halosiphon tomentosus) och Olivslemming (Eudesme virescens). Fortsätt att följa tångbloggen så får du veta mer.

Under veckan som gått har systematikern och taxonomen Sandra Lindstrom (se inlägg nedan) besökt Botaniska Institutionen och inspirerat oss marina botaniker. Vi följde även med Sandra till Naturhistoriska Riksmuseet och letade arter i deras extensiva herbarium. Vi hittade många spännande former av det som idag klassas som blåstång. Vissa alger kom från andra sidan jorden, insamlade för över 100 år sedan, men fortfarande i gott skick. Inte utan att vi blev lite sugna på att genast ge oss ut och samla in material till ett eget herbarium.

Sandra höll även två föredrag där hon bland annat berättade om den norra delen av Nordamerikas Stilla Havskust, vilka biogeografiska barriärer som finns där och teorier om hur artbildning kan ske i dessa miljöer.

För den som är sugen på att besöka Alaskas västkust kan vi erbjuda en provtur. Man har flugit längs kusten på 100 meters höjd vid lågvatten och filmat mer eller mindre hela kuststräckan. Se och njut.

I morgon kommer Sandra Lindstrom till Botan från Vancouver i Canada. Hon ska vara här en vecka för att hälsa på oss och ha ett ”forskarutbyte” vilket innebär att vi får fråga ut henne och bli inspirerade av henne och förhoppningsvis får hon också ut något av besöket.

Sandra forskar om systematik och biogeografi, se tidigare inlägg för mer information om Sandra.

Hon kommer hålla två seminarier under sin vistelse här. Ett på måndag 27/2 kl 10:00 och ett på onsdag 29/2 kl 10:00 båda i sal 540 här på Botaniska Institutionen. På måndag kommer seminariet vara lite mer specialiserat och är tänkt att intressera folk med marinbotanisk bakgrund. På onsdag blir seminariet mer allmänt och är tänkt att kunna intressera alla biologer.

Alla är varmt välkomna!!

Tång är gott!

Gårdagen avslutades med middag på Svenska Sushiköket där flertalet delar på tallriken (min standard, en Large på 11 bitar) består av olika sorters tång. Förutom nori kring makirullarna, serverades det även brunalger med sesamdressing och grönalgsallad, även den med sesam. Otroligt gott! Var kan man få tag på recepten? Ett stort plus på denna ypperliga restaurang är att man själv får dosera mängden grönalg man vill ha i sin miso. Ahhhh tångfrossa!

Här kommer en filmsnutt från ”tång-sängen” ute på Askölaboratoriet, där de flesta av våra försök pågår. Dyket var årets första, syftet var att kontrollera ställningen, byta ut en liten ljus och temperaturmätare samt hämta upp ett antal plattor för mätning av tillväxt (se tidigare inlägg).

Fortplantning

Smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) har han- och honplantor. Fortplantningsorganen kallas receptakler, och sitter i toppen på plantorna. De känns lätt igen på sin knottriga struktur.

   När vi ska ”så” tång, samlar vi in mogna plantor, könsbestämmer dem och klipper sedan av receptaklerna. Bilden till vänster visar en blåstång som ska sås. Högen med avklippta receptakler till höger i bild kommer från flera plantor (3 st)

För att kunna skilja honar och hanar måste man skära en tunn skiva av ett receptakel och med hjälp av en

8 ägg kommer ut ur varje oogon

lupp se efter om det finns oogon (8st ägg i en liten påse) eller anteridier(64 spermier i en ännu mindre påse). Detta kräver dock att receptaklerna är mogna, annars kan det vara svårt att se.

Oogon ser ut som samlingar av små gröna ärtor. Varje receptakel består av flera små kammare, konceptakel. Det är dessa konceptakel som ger den knottriga ytan.  Varje konceptakel har en öppning mot receptaklet, genom vilken oogon och anteridier (ägg och spermier i påse) sprutas ut vid fortplantningen. När oogonen och anteridierna kommit ut i vattnet, börjar påsen runt dem att lösas upp.

Det är en flicka! Fina, mogna oogon.

Vilken kille! Fullt av mogna spermier.

Anteridier är för små för att kunna urskilja, även med lupp. De ger ett intryck av att det ligger orange bollar längs innerkanten på receptaklet (se bild). Färgen kommer från spermiens ögonfläck, som är orange. Med den kan spermien se skillnad på ljus och mörker.

Fortplantningen brukar ske vid fullmåne, då det är tydligt mörkare ner mot botten än mot ytan. Spermien ”vet” att den ska simma mot mörkret.Anledningen till att den ska simma nedåt är att äggen sjunker för att kunna fästa på bottnen

Botaniska institutionen får besök av forskaren Sandra Lindstrom mellan 23/2 till 1/3.

Sandra har arbetat med tång sedan slutet av 70-talet, framförallt på den nordamerikanska västkusten.

Hon har bland annat undersökt och kartlagt förekomst av olika makroalger, undersökt hur arter har vandrat mellan Atlanten och Stilla Havet samt gjort flera systematiska studier.

Sandra kommer att hålla två seminarier under sitt besök. Vi återkommer med tid, plats och titel när det närmar sig.

Vill du fråga Sandra något, men inte har tid att komma på seminarierna, går det självklart utmärkt att ställa frågan via Tångbloggen.