Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘marina forskare’

Vi har skrivit mycket om blåstången Östersjöns skog på Tångbloggen under åren. Det som är kul är att det alltid går att upptäcka något nytt och spännande. Och så kan du bli en av 100 häftiga forskare  i Sverige. Se den nya filmen på Vetenskapsfestival som såklart handlar om tång och vad man kan göra med den. Till exempel äta färska fina skott som växer ut nu på våren.

Att kalla tången för Östersjöns skog är en bra jämförelse att jämföra den med skogen på land. Det finns ett myller av olika små ryggradslösa djur som hittar sin mat och skydd i en blåstångsruska.

Bild4Många av blåstångsruskorna i Östersjön blir också gamla – kanske upp till 40 -50 år under förutsättning att de inte sitter för grunt och torkar in under lågvatten eller skadas av is och infrysning på vintern. Det syns inte jättebra men många plantor som sitter grunt är bruna och döda och kommer att slitas av och driva iland. Titta noga så ser du lite bruna och inte mörkt olivgröna delar på plantorna i vattnet.

Plantan dör inte om grenarna vissnar och slits loss och driver iland i tångvallen. Så länge fästskivan finns kvar kan det växa ut nya grenar under året. En jämförelse med träd är att om trädet huggs ner kan vissa arter skjuta nya skott från stubben och trädet överlever. När solen nu börjar komma tillbaka kan man också se att topparna har börjat växa och under de kommande månaderna fram till slutet maj kommer de att växa några centimeter och förökningstopparna kommer att bli stora och runda med innehålla mogna samlingar av ägg eller spermier. På bilden syns de första små anlagen till förökningstoppar. De är lite gryniga och tjockare i toppen.tångtoppar börjat växa

Hinner det blir tillräckligt varmt i vattnet, över 10 grader, så kan det första tillfället för tången att föröka sig och få massor med nya små groddplantor ske redan under fullmånen den 9 juni och nästa till midsommar 24 juni vid nymåne.

havets hyreshus

Vill du se en film om befruktning av tångägg så kika på Snurrig befruktning – årets påskägg.

Att tången kan ”känna av” att vattnet är stilla och att äggen och spermierna inte kommer att spridas vind för våg beror på att när vattnet är stilla förändrar tången genom sin produktion en massa faktorer. Genom primärproduktionen ökar pH i vattnet, koldioxid tas upp och syre produceras. Hela miljön förändras runt plantan i tångskogen och signalen är tydlig det är dags för förökning -fullmåne och lugnt och stilla vatten.

Bild2Om en vecka startar vi ett försök på Askölaboratoriet för att undersöka blåstångens anpassning till olika vågexponering. Mer om detta projekt kommer snart.

Annonser

Read Full Post »

TACK alla Havsfruar som var med och gjorde årets möte, det 18:e i ordningen, till en fantastisk upplevelse!

Havsfruarna 2014

Havsfruarna 2014

För er som tyvärr inte kunde närvara, här kommer en kort sammanfattning.

Torsdagen inleddes av Lena Kautsky som berättade hur det kvinnliga marina nätverket Havsfruarna kom till 1993 i Dublin under en konferens. Lenas förhoppning var att detta nätverk skulle lösas upp när det inte längre behövdes, något som kanske inte är än på ett tag. Lena avslutade med att visa den mycket uppmärksammade videon från EU kommissionen som vi tidigare lagt upp här på bloggen ”Science; It’s a girl thing”

Lisa Blomqvist från Snacka Snyggt höll ett fantastiskt föredrag om retorik och hur man kan använda sig av enkla knep för att göra sitt budskap tydligare. Hon påpekade att man inte kan skylla på att publiken inte lyssnar, det är leverantörens uppgift att leverera något som går att lyssna på. Ett mycket lärorikt och uppskattat föredrag med många skratt.

Efter lunch var det workshop med underbara Sofia och Calle från Aktör Edutaninment på temat status. Här fick vi jobba hårt och skratta ännu mer. Vi tränade på att våga misslyckas, vara närvarande och bejaka spontanitet. En övning som öppnade mångas ögon var när nya idéer skulle mötas med ”ja, och…” och sedan med ”ja, men…” Det blev tydligt hur små medel som behövs för att få produktiva möten med engagerade medarbetare. Ska bli spännande att höra hur många som börjat använda sig av dessa knep på sin arbetsplats.

Calle och Sofia

Calle och Sofia

Vi avrundade eftermiddagen med Eva Stensköld från Utbildningsdepartementet som redogjorde för hur forskningsstödet ser ut och vilken roll Utbildningsdepartementet har i forskningens finansiering.

Kvällen avslutades med en liten posterutställning och mingel innan middag och mer mingel.

Fredagen öppnades av Stockholm Universitets rektor, Astrid Söderbergh Widding som höll en kort föreläsning om kvinnor i Hollywood under stumfilmens tid, något som ett liknande nätverk ägnar sig åt att belysa. Rektor delade även med sig av tankar och erfarenheter av att vara kvinna i på en ledande post. Ni kan även se ett inslag om detta på Rektors Blogg.

Som forskare är många beroende av att söka medel för att ha råd att fortsätta arbeta. Lisa Almesjö från Formas gav oss siffror på hur medlen de handhar fördelats över åren. Vi fick även tips om vad man bör tänka på för att skriva en lyckad ansökan.

Haven ses av gammal tradition som en oändlig resurs, men inte alla delar den bilden. Isabella Lövin arbetade som journalist när hon fick upp ögonen för den hutlösa utfiskningen som sker i våra hav. Det resulterade i en mycket omtalad bok, Tyst Hav, och sedan i en plats i EU parlamentet för Miljöpartiet.

Tyst Hav- en mycket aktuell bok som även släppts i Japan.

Tyst Hav- en mycket aktuell bok som även släppts i Japan.

Isabella berättade för oss hur besluten fattas inom EU, vilka vägar de måste gå, vilka rävspel och lobbyverksamheter som sker i korridorerna, och hur hårt man kan behöva strida för att få med ett enda, men ack så viktigt ord. Det var intressant och mycket ny kunskap att få reda på hur man ska gå tillväga om man vill få igenom något på Europeisk nivå. Som en av fiskens främsta förkämpar ser vi givetvis Isabella som en äkta Havsfru.

Vi avslutade dagen med Susanne Åkesson, professor vid Lunds Universitet och koordinator för Linneprogrammet “Centre for Animal Movement Research, CAnMove”. Susanne har alltid varit intresserad av fåglar och bestämde sig vid tidig ålder för att bli forskare kring detta. Hon berättade om sin karriär, hur djur navigerar över hav och land, hur de gjort nya upptäckter genom att mötas över ämnesgränser och hur det slumpade sig att de kom på varför zebran är randig. Ja, det var faktiskt Susanne och hennes kollegor som kom på det, något som vi alla säkert har funderat på någon gång, och som Darwin gick bet på. Artikeln finns publicerad i Journal of Experimental Biology (Polarotactic tabanids find striped patterns with brightness and/or polarization modulation least attractive: an advantage of zebra stripes) för den som vill veta varför.

Jag vill ännu en gång passa på att tacka alla som deltog på Havsfruarnas möta, och hoppas att vi ses igen nästa år.

Här kan du passa på att se Havsfruarnas Vem Är Vem 2014

Read Full Post »