Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Räfsnäs hamn’

Två tångvallar. Den närmast vattnet ser färsk ut och har nog bara legat några dagar efter stormen Amy.

Årets första frostnatt slog till förra veckan. Dagarna blir kallare och träden tappar mer och mer av sina löv. I vattnet har temperaturen minskat till +10 0C. Ett annat hösttecken är den första stormen, som hette Amy och passerade i början av oktober. Resultatet är en massa lösryckt blåstång i ett bälte utmed stränderna på Riddersholm. Den ser helt fräsch ut där den ligger lite utanför den äldre, bruna tångvallen. Hur mycket som drivit iland varierar mellan olika stränder.

En ovanligt stor tångvall på denna strand på Riddersholm. Yttre delen ser färskare ut.

Vid badhytten hemma hos mig är vattnet klart och siktdjupet bra. Blåstången syns tydligt djupt ner under ytan. Det betyder att för att håva ihop tillräckligt med plankton är det nog lättare att gå bort till hamnen i Räfsnäs.

Där finns en lång ponton för båtar från öarna att lägga till vid. Jag behöver bara dra håven fram och tillbaka en gång.  På sommaren när vattnet är grumligt av cyanobakterier som blommar räcker det med ett par korta håvdrag vid vår egen brygga.

Det var en massa små djurplankton som hoppade runt i provet.  Det var många större hoppkräftor, de känns lätt igen på sina långa antenner. Hoppkräftorna, tillsammans med larvstadierna som kallas nauplius larver, är en viktig och vanlig grupp av djurplankton som finns hela året om. I håvdraget fanns också många små rotatorier, t.ex. Synchaeta spp. och Asplanchna spp. men de är nästa genomskinliga och svåra att fotografera.  Bland växtplanktonen var den centriska kiselalgen Coscinodiscus grandii vanligast, men det fanns också några kiselalger av typen som sitter ihop och bildar korta trådar, dessa var Melosira moniliformis.  Som namnet anger har de skal av kisel vilket gör att algen blir tung. För att kunna hålla sig svävande i vattnet innehåller kiselalger fettdroppar. De kan även ha spröt som ger dem mer flytkraft.

Det fanns också några hinnkräftor, av släktena Evadne spp. och Podon spp. Släktet Evadne (som beskrevs av Sven Lovén 1836) känns igen på att den har en spetsig bakdel jämfört med Podon, som har en rundare bakdel Deras öga skiljer sig från hoppkräftornas.  Hoppkräftor har bara ett öga som sitter mitt på huvudet medan hinnkräftor antingen har ett enda stort öga (gäller för de flesta arterna) eller, som hos vissa marina Evadne arter, två stora mörka komplexögon, som delvis är sammansmälta. 

Från vänster: En bubbla, en Coscinodiscus grands, två nauplius larver med litet svart öga och Evadne.

När jag försökte fotografera ett öga på Evadne, hade det hamnat en liten bubbla på ögat så den såg verkligen ut att stirra på mig! Blev både en lite märklig och konstnärlig bild. Den rödbruna färgen ovanför det stora svarta komplexa ögat beror på att jag fixerat planktonprovet med jodjodkalium för att få alla djurplankton att ligga still.

Två håvdrag kvar innan år 2025 är över. Precis som på land kommer aktiviteten att minska i vattnet när temperaturen fortsätter sjunka. Men alla dör inte, utan många djurplankton och växtplankton övervintrar nere på botten till nästa år.

Fortsättning följer om en månad.

Hälsningar från Tångbloggen Lena och Ellen

Read Full Post »

I Räfsnäs hamn ligger det kvar några tjocka isflak, annars har isen nästa försvunnit. Snösmältningen har gjort vattnet brunt av humusämnen och några bruna blad flyter runt i vattnet. Nu när nästan all is försvunnit blev jag lite nyfiken på om det fanns några tångmärlor eller annat som gömmer sig i tångruskan som hänger vid bryggan.

Det går fortfarande inte att gå ner för trappan till badhytten och det går inte heller att få loss havstulpansplattan som hänger i ett rep till höger om dörren. Det syns på bilden om du kollar noga. Det lär nog dröja ett tag till innan det går att kolla om något har överlevt på plattan.

Men rutinerad som jag är har jag såklart ett par tångplantor hängande längre ut på bryggan, så jag slipper gå ut i vattnet och frysa. Bara att håva upp. Tanken är att jag enkelt ska kunna följa våren i havet och se när arter som snäckor, märlor och tånggråsuggor kommer tillbaka för att äta och lägga sina äggsamlingar i tången.  Frågan nu var om tångplantan var helt tom eller inte? Tyckte jag såg något som såg ut som en kantnål nära tångplantan.

Det enda som hamnade på bryggplankorna när jag skakade tångruskan var en bit tång, några små isbitar och en stelfrusen stackars kantnål. Släppte ner den fort i vattnet igen. Hoppas den klarar sig bra. Med bara +1,3 0C i vattnet lär det dröja ett tag tills livet är tillbaka och tångruskan kryllar av småkryp.

Read Full Post »

Tiden går fort och nu är andra veckan av oktober över. Idag är en strålande höstdag och en tur runt hamnen i Räfsnäs, på Rådmansö i Norrtälje gav några fina bilder på livet vid bryggorna. Nyligen placerades en stor vågbrytande flytbrygga ut ytterst i hamnen. Resultat att det går att ta fina bilder från sjön över Räfsnäs hamn.

Räfsnäs hamn. Stora sjöräddningsbåten ute på uppdrag?

I helgen har många av de mindre båtarna tagits upp och vattnet ligger klart mellan bryggorna. Det finns gott om tångruskor på botten närmast bryggkanten och det driver många höstfärgade blad från de olika träden i närheten. Mellan några av bryggorna står ett stort stim med löjor.

Mellan de vackra drivande höstlöven är det ganska glest mellan skräpet på botten, en plastplatta från en båtdurk och en ölburk. Skulle ju vara ännu bättre om det var helt rent från skräp så klart. 

Vattenväxter, i det här fallet olika arter av slingor, Myriophyllum förbereder sig för att övervintra. De långa slingorna som producerats under sommaren börjar vissna och driver in till stranden i stora trassliga massor. Men tittar man noga så ser man att det kommer ut nya rötter från grenarna.

Det gäller bara att de ligger kvar i vattnet så kan de rota sig till våren på en ny plats. En ännu bättre spridningsmetod är de speciella övervintringsskotten, turioner, som två av våra fyra arter av slingor bildar. Kransslinga, Myriophyllum verticellatum och knoppslinga, Myriophyllum sibiricum, har båda denna form av spridningsorgan. De två andra arterna, dvs axslinga, Myriophyllum spicatum och hårslinga, Myriophyllum alterniflorum bildar inga speciella övervintringsskott. 

Det finns en art av slinga, storslinga, Myriophyllum aqaticum, som är listad på EU:s förteckning över främmande arter. 

Idag finns den i dammar och går att köpa i akvariehandeln. Det gäller att inte sprida den i naturen! Det som är en inhemsk art i en region kan bli en introducerad, invasiv, främmande art på en annan plats. 

Vår inhemska art axslinga spreds till Nordamerika på 1940-talet och blev där en invasiv främmande art som ställer till med problem i sjöar och floder.  I de Stora sjöarna har den spritts över stora delar. Det finns bra beskrivningar av vilka problem denna art ställer till med och har ställt till med i många vatten där den introducerats. På denna länk finns motsvarande information om Myriophyllum spicatum som problematisk introducerad art. 

Turioner, övervintringsskott hos kransslinga. Varje planta bildar massor av turioner som kan spridas och bilda nya plantor nästa år.

Read Full Post »

I veckannär vattnet var lugnt och stilla i Räfsnäs hamn på Rådmansö var det läge för en fin promenad mellan gamla båthus och bryggor. Mellan några bryggor längre in i hamnen låg tyvärr en hinna av bensin på ytan efter någon båt som spillt, inte mycket men ändå. Synd. Och mellan nästa brygga flöt en död råtta i ytan på den regnbågsfärgade  hinnan av bensin. Den trivsamma promenaden blev mindre njutbar.

Det är lätt hänt att vi kan ställa till det även på liten skala genom att även genom en olyckshändelse spilla ut bensin i vattnet. Men råttan måste ha hittat mat någonstans innan den av oklar anledning hamnade i vattnet.

Kanske hade den ätit sig mätt på matrester ur de många plastkassar som hamnat utanför på marken vid sophämtningsstationen?

Det ser inte bara skräpigt ut. Problemet är att det både sprids plast och annat skräp, matrester, papper runt i hamnen och ner i vattnet. Soptunnorna kommer inte att öppna förrän om ca 6 veckor. Det syns både på skylten och på att nedkastet är stängt! Plastpåsen är ju lättare nu när mat och dryck är konsumerad, så det borde vara enkelt att ta med i bilen hem och slänga i tunnan där.

Tussilago solar20200327

Fortsätter min promenad och blir glad av att se en härlig tuva tussilago och lite längre ut i vattnet mellan några bryggor var det fullt med spigg i vattnet. Detta är fjolårets ungar av storspigg som till stor del stannar kvar nära stranden under vintern.

Bild 1 spiggen samlas vid bryggan

De vuxna individerna av storspigg drar ut på den öppna fjärden ganska tidigt redan i juli och stannar där tills nästa är när värmen kommer tillbaka. Under perioden när spiggen är ute i den närmaste fjärden kan många bli mat åt öring. När det blir varmare i vattnet kommer de stora spiggarna komma tillbaka i större stim. Nu är det fortfarande för kallt i vattnet bara ca 4 C. Så vi får vänta ett tag till tills de dyker upp. Något att se fram emot.

Read Full Post »