Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Ulothix zonata’

I år har det legat mycket dimma över havet.

Tunholmen skymtar i dimman utanför bryggan. Blåstången ligger kvar uppe på bryggan efter vinterns högvatten och stormar. Men nu är våren på gång med längre perioder av högtryck och lågvattenperioder.

Isflaken driver utmed stranden och skaver på alger och blåstången.

Den senaste tiden har dimman dominerat och ibland gjort det svårt att se vad som finns i vattnet. Eller så har det drivit in isflak som inte heller har gjort det lätt att leta efter vårtecken utmed stränderna. Men idag strålade solen och det var klart läge att kolla efter vårens första grönalger.

Långa tofsar med grönalger på ett par små stenar.
Algerna torkar in fort när det blir lågvatten och solsken.

Hittade och plocka några stenar med vackert gröna fintrådiga grönalger, Spirogyra och Ulotrix, som jag tog med hem och fotade. Några dagar senare har alla hunnit torka in när vattnet dragit sig undan ännu mera.

Snygg strutsallat på en sten i slutet av februari.
En massa blad av strutsallat har lossnat och driver i vattnet vid stranden.

Strutsallat, Monostroma grevillei, är också ett exempel på en tidig vårart i Österjön. Den kan börja växa till redan i februari och lossnar från stenar eller grenar av gräs och vass i mars. Det är lätt att missa dessa tidiga och tunna ljusgröna blad om man inte tittar efter noga i vattnet.

Det går att se små anlag till förökningstoppar hos blåstången.

Redan när ljuset börjar komma tillbaka och isen försvunnit börjar blåstångens förökningstoppar växa till. De har funnits där sedan senhösten när de anläggs och är färdiga att växa till för att föröka sig i maj-juni. Att följa våren i havet är minst lika roligt som på land men det gäller att hålla ögonen öppna och titta efter de små, små förändringarna. Nu väntar jag på att kräftdjuren och snäckorna kommer tillbaka till tångskogen.

Read Full Post »

Maj månads alg är kiselalgen Berkeleya rutilans. Den, tillsammans med både grönalger och fintrådiga brunalger, börjar sin tillväxt och produktion under isen på vintern. I februari när ljuset kommer tillbaka och isen kanske börjar smälta, ökar produktionen även om vattnet fortfarande är jättekallt. De flesta av oss noterar inte att produktionen är i full gång under ytan i Östersjön. Men vårblomningen har startat! Det är först när högtrycken etablerar sig över Östersjön som vi ser att något har hänt. När solen skiner och stenar, klippor och bryggpålar ligger torrlagda blir de kritvita, nästan så det gör ont i ögonen. Det skulle vara mer korrekt att säga att de blir kiselvita!

Stenstrand, Rindö, Stockholms skärgård

Det som sett ut som brunt ludd på stenarna torkar in – det är till stora delar Berkeleya rutilans, som tappar pigmentet och kvar blir det vita kiselskalet. Artnamnet rutilans, betyder rodnad. Berkeleya rutilans består av en massa små kiselalgsceller som sitter inne i ett slemhölje som grenar sig så att den blir makroskopisk. Den liknar lite trådslick, Pylaiella littoralis,  för varje kiselalgscell innehåller tillsammans med klorofyll ett pigment som gör att den ser brunaktig ut.

Berkeleya rutilans

Det finns många fler arter av kiselalger som också växer på klippor, stenar och andra alger, men den som bidrar mest till produktionen är just Berkeleya rutilans.

Vilka andra alger som också vuxit under isen och under de första månaderna är skvalpalgen, Ulothrix zonata, som gett klippor på mer vågexponerade platser en grön färg eller stenar som är klädda med brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis.  Dessa alger är också klädda med kiselalger och blir vita när de torkar in. Vill du testa kan du prova med en liten sten som lätt går att plocka från strandkanten och låta den torka i solen.

kiselalger i vatten Mars 2019

Tittar du noga så syns det en skiftning i grönt inne ibland det vita där det visar att det funnits t.ex. skvalpalger tillsammans med kiselalgerna.

kiselalger i mikroskop

Bilden är tagen i ett mikroskop, där det syns grönare trådar och massor med kiselalger.

Högtrycket som legat länge över Östersjön har gjort att det i år är en ovanligt lång lågvattenperiod som håller i sig, med – 40 cm i t.ex. Stockholms norra skärgård.  Frågan är hur länge till det håller sig, och om väderomslaget kommer med regn och högre vattenstånd.

Read Full Post »