Att vakna till Atlantens rullande vågor som möter Sesimbras vita sandstrand är en fin start på en måndag. Denna vecka är Tångbloggen på ECSA 54 konferens i den charmiga lilla fiskebyn Sesimbra på Portugals sydkust. Det är en underbar plats för en marin konferens som handlar om just kusten.
ECSA står för Estuarine and Coastal Sience Association, dvs estuarie och kustforskning. Även om den mesta tiden spenderas inne i föreläsningssalarna så känns det ändå fint att en klarblå himmel och 20 behagliga grader väntar utanför i pauserna.
Viktiga män i kostymKonferensen öppnas med den obligatoriska informations och tack-till-sponsorerna sessionen, där även stadens borgmästare välkomnar oss och ger tips på de bästa lokala fiskrätterna. Konferensen har 250 deltagare från över 40 länder, vilket är en bra bredd. Vi noterar glatt att av de inbjudna keynote- talarna är det fler kvinnor än män. Första gången jag varit på en konferens där så är fallet, jag hoppas att det inte är den sista.
Dagens första ämne är ”Skiften i biodiversitet och ekosystem funktioner” och inledande keynote talare är Anne Magurran från St Andrews University i Skottland. Hon tar oss från Darwin och hans observationer kring artrikedom och abundans och förklarar hur ekosystemens artrikedom förändras över tiden. Hon visar exempel från ett dataset från Bristolkanalen, där man har samlat in fisk från ett stopp-galler på vattenintaget till ett kraftverk varje månad under 33 år! Vilket data set! Här finns verkligen en bra bakgrund för att basera olika populationsmodeller för fisk, något som kommer dyka upp i fler presentationer under veckan. Det ska bli intressant att se om någon kan trumfa detta dataset i fråga om gedigenhet.
Anne Magurran visar tänkvärda bilder
Anne går vidare och spekulerar kring hur mycket av de fluktuationer vi ser som orsakas av mänsklig påverkan. Hon avslutar med konstaterandet att mekanismerna och konsekvenserna kring ekosystemens funktion är fortfarande okända och att detta är något som borde forskas mer kring.
Efter detta mycket inspirerande prat, fortsätter vi med tre fisk presentationer . Först ut är Felipe Martinho från Portugal , som presenterar ” How well do fish community-based measures of ecological quality track change over time? The role of anthropogenic vs climate-driven pressures. ” Han och hans forskargrupp har gjort ett index över mänsklig påverkan
(API) och testat det på lokala data från 2003 och framåt . Han presenterar en nedåtgående trend i mänsklig påverkan för det lokala estuariet , vilket är trevligt att se. Det är också intressant att se att 2006 var en dip i mångfald, lokalt. Det skulle vara mycket intressant att se om denna dip kan ses även på en större skala.
Prabath Jayasinghe från universitetet i Cádiz , Spanien , presenterar ” Links between descriptors of good environmental status (GEnS): Commercial fisheries and marine biodiversity” . Målet för det Europeiska Marina Ramdirektivet är att upprätthålla en god miljöstatus genom hög biologisk mångfald . Så, hur stor är påverkan från fisket av kommersiella arter på den marina biologiska mångfalden? Det är faktiskt inte känt . Demontering alla de olika faktorer som används av DPSIR Framework för att analysera effekterna av det kommersiella fisket, och var deras uppgifter kommer ifrån, visar att det finns luckor, och ganska stora sådana.
Några av de viktigaste punkterna är effekterna av muddring och trålning , som förstör så mycket mer än bara vad de är ute efter, förstörelsen av makrofyter som ju är viktiga yngelkammare och flera deprimerande siffror (och foton ) på mängden sköldpaddor ( 60 . 000 dör varje år i spöknät bara i Medelhavet) , hajar och sjöfåglar som drabbas av långlinor, nät och annat plastskräp . Vi måste definiera vilka faktorer vi kan göra något åt, och göra det!
Sist ut innan kaffet är Rita Vascaconselos från Portugal, som presenterar sitt arbete med ” Worldwide patterns of fish species richness in estuaries: Investigating the effects of spatial scale ”. Estuarina miljöer har färre arter än de intilliggande marina miljöerna, och har en gradient från sötvatten till marina vatten (kallat ecotone / ecocline). Rita har jämfört data från 130 flodmynningar runt om i världen, baserat på salthalt i mynningen, mellan världsdelar, vattentemperatur och nederbörd (vilket är en faktor som har en mycket större inverkan på flodmynningar än marina miljöer och får inte glömmas bort ). Budskapet att ta med hem är den överväldigande vikten av att beakta olika rumsliga skalor och biogeografi för att kunna kvantifiera viktiga förklarande variabler
Vi upptäckte att kaffe i Portugal betyder lunch för oss svenskar. Små fina kött och fiskpajer, mackor, kladdiga söta bakverk och kaffet är inte från en termos, utan görs kopp för kopp av en barrista. Ahhh det här kallar jag 10-fika!
Inte illa, men var är kaffet?Efter att ha förfriskat oss med ohemula doser kalorier, traskar vi nedför den trånga, solbelysta gatan till den andra salen, där det ska pratas om kelp.
JN Franco visade hur kelpen Laminaria ochroleuca har minskat i omfång och utbredning längs den portugisiska kusten, och presenterade sin forskning kring de top down (betning) och bottom up (näring) effekter som kan tänkas orsaka detta. Han visade även undersökningar kring effekten av höga temperaturer.
Koppar i havet är både från mänskligt och naturligt ursprung, men det är giftigt i löjligt små koncentrationer (ppb- parts per billion, alltså miljarddel) för vissa organismer. E Davarpanah har testat ifall microplast partiklarna som fyller våra hav alltmer, på något sätt ändrar toxiciteten hos koppar gentemot marina organismer. Resultaten visar att mikroplast har otroligt stora effekter på havens ekosystem, och att även om de testade koncentrationerna var låga, så verkar det finnas samband. Det kommer att presenteras mer kring detta i veckan, både som prat och posters. Vi ser fram emot att lära oss mer om detta lilla men ändå stora miljöhot.
Plast ställer till det stort som smått.
Rui Gaspar avslutade kelp- kapitlet med “The use of biodiversity surrogates to describe intertidal macroalgae patterns at small spatial and temporal scales”. Tanken bakom hans forskning är att reducera kostnaderna och behovet av taxonomisk expertis när man gör t. Ex miljöövervakning och tittar på makroalger i artrika områden. Detta har tidigare utvecklats i modeller av andra forskare (se BalticSeaWeed.com för vetenskapliga referenser) och den här framtagna modellen visas upp I jämförelse med dessa.
Man har gjort inventeringar längs transekter i olika gradienter med 50×50 cm rutor och fotograferat alla rutor. Dessa har sedan lagts in i GIS för att ta fram % täckningsgrad och medeltäckning per art för att få fram arter som kan ersätta andra i övervakning. Jämfört med de andra modellerna verkar denna fungera bättre på vissa nivåer, men i det stora hela har den brister som gör att vi inte direkt ställer oss upp och applåderar. Spara pengar i all ära, men ibland funderar man på om det inte vore bättre att lägga tiden på taxonomiska studier så man kan kavla upp armarna och inventera som vanligt.
Så var det lunch, men vem var hungrig efter det fikat? Och mer än två timmar till nästa föredrag började. Det fanns bara en sak att göra.
En vanlig måndag på jobbet
Tångbloggen 