Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Uncategorized’ Category

Några sista bilder från sommarens fynd på västkusten.Det har skrivits en del om nya små arter av krabbor som introducerats till västkusten. Så när jag vänder på en taktegel platta som jag lagt ut vid min strand och ser en liten blek lila krabba med ovanlig form, definitivt inte en vanlig strandkrabba så var min första tanke –kul en ny art. Men om man riktigt tittar noga så syns det att den klorna har svarta spetsar- som avslöjar att det är en riktig krabbtaska, Cancer pagurus. De som blir stora och goda att äta när de är fullmatade på hösten. Alla är små först.

1krabbtaska - liten

Vid starten av juli drev det in ovanligt många blå brännmaneter, men som tur var så blåste många upp på land så det gick fint att bada efter några dagar. När, var och hur många maneter som dyker upp vid en strand är svårt att förutse. I år har rapporterna varit många om att det varit just varit de blå brännmaneterna som dominerat. Lite senare i juli dök några få röda brännmaneter upp vid badpiren.

2 massor med maneter

Blå och röda klumpar av brännmaneter som ser ut som gelé tillsammans med lite plast som vanligt. Och massor av fler maneter i vågorna utanför. Att undersöka stenar och lyfta och vända på skal –bra ställen att hitta olika arter. Detta skall av bollmussla, Artica islandica, var fullt med vackra orangefärgade mossdjur som bildar stora kolonier. Tittar man noga så sitter det en ledsnäcka, till vänster på skalet och många små nya havstulpaner. De bruna fläckarna är en alg art som jag inte bestämt och skalet ser lite grönt ut – en annan grönalg som är mikroskopisk. Ett dött skal som är fullt av nytt liv.

3Cryptosula på Bollmusselskal

Det som växer utanför i vattnet på klippor och stenar kan spåras i vad som flyter i land på stranden. Ektofsing, Sphacelaria bipinnata de bruna bollarna i vattnet och torra på stranden och för den om inte är färgblind finns det några röda bollar om man tittar noga, de är tunnare och försvinner på stranden. De heter Spermothamnion repens, minns inte det svenska namnet nu. Ektofsing sitter på ektång, Halidrys siliquosa, och ser ut som runda tofsar. därav namnet. Ektång hittar du på lite måttligt vågexponerade klippor på ca 2 m djup och de ser lite ut som små enbuskar där de står rätt upp från botten. De har långsmala flytblåsor som ser ut som ärtskidor. Har ingen bild tillgänglig nu på denna art inser jag.

4 Drivande bollar av ektofsing och ...5 Ilandflutna och torkade

Annat som drivit iland under sommaren är murkelalg, Leartesia difformis och liten filtkudde , Spongomorpha aeruginosa. Visst är det fina svenska namn på de stora algerna. Sitter med i ArtDataBankens algkommitté som bestämmer vad algarter skall heta på svenska. Ett kul och spännande uppdrag.

6Murkelalg o liten filtkudde

Till sist för sommaren från västkusten en ilandspolad släke, Ceramium. Den är som en tavla som ligger där framför mig på stranden. Har många alger pressade i mitt herbarium – men denna liggande på en slät lite fuktig sand var helt fantastik.

7Ceramium solblekt  avtryck

Nu fortsätter rapporter från Östersjön och allt spännande som finns där!             Den nya lokalen ligger nära Kapellskär!

Read Full Post »

Panelerna var många och ibland långa – som Stockholms universitets samtals stafetter. Men mycket spännande och givande presenterades också på seminarier på Briggen Tre Kronor i samverkan med Östersjöcentrum och många olika organisationer.
1inför ett seminarium på Briggen Stockholms universitets tygkassar ligger färdiga för nästa seminarium.
Ibland allt som sas och diskuterades, är det speciellt två samtal som fastnade i mitt minne. Den livliga diskussionen om makten hos den nya yrkesgruppen; de policyprofessionella, som spelar en allt större roll i kommunikationen mellan olika grupper i samhället när allt går snabbare och snabbare och att hinna med att göra fördjupade analyser blir svårare och svårare för en politiker eller inom en myndighet. Samtidigt har antalet anställda vetenskapsjournalister på dagstidningarna minskat drastiskt.
2nedmontering av dagspressen Bilden visar det minskade antalet artiklar i tidningar under senare år.
Samtalet leddes och modererades av Henrik Hamrén, från Östersjöcentrum. Henrik hade också filmat folk på gatorna i Visby om intresset för forskning och vetenskap. Det ämne som kom högst var Astronomi och rymden! Med lite följdfrågor visade det sig att många kunde mycket om hur läget är med Östersjön. Medan dessa samtal och paneldiskussioner pågick drev en blomning av makroalger in till stranden. På måndagen var jag nere och samlade alger för att visa vilka arter som växer på stenar i strandzonen såhär års. Då var vattnet klart och algerna kraftigt friskt gröna.
3Klart vatten alger visby 4 Ilanddrivna ruttnande trådalger Uppe på stranden syns ilandspolade brun- och rödalger och i vattnet driver mer alger runt. Det är naturligt att de fintrådiga algerna lossnar och ansamlas på botten eller driver in till kusten. Men utanför Gotland har blåstången försvunnit på stora områden och gett plats för fintrådiga grön, brun och rödalger. För den som ville lära sig mer om algblomning fanns mycket att läsa på Briggen Tre Kronors fördäck under den stora gammelgäddan.
5gädda och torsk
6 Om algblomningar Om olika algblomningar.
Mängden algblomningar beror inte bara på tillgången av fosfor och kväve utan när det gäller fintrådiga alger också hur stora mängder med betare det finns. Om det t.ex. finns gott om små havsgråsuggor, märlor och snäckor av olika arter då kan de beta ner mängden trådalger. Detta kallas för en trofisk kaskad. De två bilderna här under visar vad som händer i en grund vik om det inte finns stora rovfiskar, som gädda och abborre. 8Gäddor borta7gäddor finns

En åtgärd för att förbättra tillståndet i viken utöver att minska tillförseln av näring från enskilda avlopp och avrinning från jord- och skogsbruksmarker är att göra så att rovfiskar som gäddan får bra möjligheter till förökning. Bygg fler gäddfabriker!

Åter till en andra panel, ett seriesamtal arrangerat av Stockholms universitet, som gav mycket tankar. Samtalet inleddes av Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding. Här berättade Johan Rockström om Planetary boundaries, och om hur de största företagen har startat att sätta in begränsningar av resursanvändning i sitt strategiska miljöarbete. Johan tryckte på att 2015 är ett mycket viktigt år för miljön på jorden. 9Samtal om miljö och samhälle Tina Elfwing, föreståndare Östersjöcentrum, berättade hur vi kan kommunicera komplexa miljöfrågor och ta fram och bedöma Östersjöns hälsa, och Antje Jackelén, Svenska kyrkans ärkebiskop talade om vikten av att bygga upp och använda kunskapen för att skapa ett trovärdigt hopp för att kunna hantera klimatångest. Mycket givande samtal som finns inspelat för den som är intresserad på www.su.se/play

Tidigare i veckan visades hur mycket mikroplaster som sprids helt onödigt i miljön. Många tas upp av små djurplankton, hinnkräftor.
10återvinning av plast
På bilden syns två hinnkräftor med tarmen full av mikroskopiska plast partiklar. Här finns en lösning utan att mer forskning behövs – förbjud dessa partiklar i olika kosmetika.  Bredvid syns en ask gjord av plastskräp som Malin Strömblad/ Berghs School of Communication, Grafisk Design, samlat ihop och gjort en vacker liten låda – ett sätt att återanvända skräp. 10skrubber mm
Dags att åka och lämna Almedalen för denna gång. Nu med fötterna tillbaka på jorden inte uppe i himlen som på hitresan. 13fötterna på jorden Massor med nya intryck och fundering på hur Östersjöns miljötillstånd kan förbättras. Mycket har gjorts, i Stockholms skärgård var det som värst på 1960- 70-talet, men mer finns kvar att göra. När jag tittar ut genom fönstret upptäcker jag att Östersjöns horisont är krökt, också de grå skären. Är det så Planetary boundaries för Östersjön ser ut och uppenbarar sig – med ett trovärdigt hopp/ljus vid horisonten? En sak är säker havet är hela tiden i förändring. 11Planitary bounderies
Det var bara 1485 passagerare på hemresan och så  Gammelgäddan som var en aktiv deltagare under veckan och nu tog det lugnt i vilstolen.
14Gammelgäddan åker färjan hem

Read Full Post »

Starten hemifrån var tidig, och bussen till färjan packad med folk. En röst talade om att vi var 1 703 passagerare ombord. Fullt skepp.

Havet glittrande, en liten strimma med vita ulliga moln och efter den tidiga morgonen hade jag fötterna mer i luften än på jorden.

Fötter i himlen

Fötter i himlen

Den första händelsen av invigningen av Östersjöutställningen och Hållbara havs utställning av vilka kemikalier som finns i vår vardag kallad ”Ett rum och kök”

Invigning av ett rum och kök

Invigning av Ett rum och kök

Gäddan bärs ombord.

Gäddan bärs ombord.

För att locka folk ombord till Briggen Tre Kronor skaffade Östersjöcentrum in en extra stor gädda som illustrerar den udda blandningen av sötvattensarter och marina arter i Östersjöns bräckta vatten.

Ombord på fördäck visades plastskräp, allt ifrån stora hinkar och backar till de små, små mikroplast kulor som finns i olika hudprodukter som skrubber. Plast bryts inte ner alls eller tar mycket lång tid i att brytas ner i naturen och ansamlas tillslut i havet. I diskussionen under seminariet om mikroplaster var panelen överens om att dessa onödiga produkter i kosmetikan bör förbjudas och ersättas med nedbrytbara produkter som malda kärnor av persikor. I hamnen nedanför Briggen drev en rödvit plastremsa tillsammans med två mindre tångruskor med förökningstoppar. Tillsammans med flytblåsorna på tången bidrar de uppblåsta förökningstopparna till att hålla tången flytande i vattnet.

Drivande tång och plast

Drivande tång och plast

Många arter kan åka med

Många arter kan åka med

Växande på den plast som slängs eller hamnar i havet kan alger och djur driva med långa vägar. Ett exempel är en blå hink som jag hittade ilandfluten på västkusten efter en storm. Denna väg kan även nya arter introduceras till våra svenska kustvattenmiljöer (se tidigare inlägg här på Tångbloggen).

Ett annat seminarium handlade om Blå Tillväxt och nyttjandet av alla goda resurser som finns och produceras i havet. Viktigt för att få riktigt färsk fisk och lokalt fångad är att inte behövs skicka den ner till fiskmarknaden i Göteborg. Här har ett lokalt initiativ tagande gjort att det nu finns Stockholms Fiskmarknad där det går att få färsk fisk! Spännande diskussioner mellan initiativtagaren Henrik C. Andersson, kocken Niklas Edgren och forskaren Gustav Almkvist.
På Briggen visades svartmunnad smörbult en nyinkommen art i Östersjön som fiskats upp i hamnen där den är vanlig sedan några år. Den är en liten fisk som blir ca 20-25 cm lång. Den har ett fast vitt kött och smakar utmärkt, lite som marulken.

Svartmunnad smörbult

Svartmunnad smörbult

Svartmunnad smörbultssoppa

Svartmunnad smörbultssoppa

Fisk som mat

Fisk som mat

Read Full Post »

Det har blivit hett med alger.
Bara den senaste månaden har alger som mat synts och hörts i olika media.
Bland annat i P1’s program Meny, där vi fick följa med Linnea Sjögren och Jonas Pettersson, som driver företaget Catxalot, på tångsafari uppe i norska Lofoten.
Programmet var även i Japan och kände av matkulturen där. Den observante lyssnaren lade såklart märke till att reporten sade ”sjögräs” några gånger under inslaget. Men som luttrade Tångbloggen-läsare förston ni såklart att hon EGENTLIGEN menade alger. Sjögräs är ju, som bekant, en kärlväxt som inte konsumeras av människor. Fick förresten reda på av en västkustbo att felsägningen verkar vara lokalt förankrad kring Stockholmstrakten. Intressant.

Men förrutom att synas, eller snarare höras, i radi, så var alger även med i Berghs slututställning; Goosebump Factor.

Malin Strömblad, som gått Graphic Design, hörde i våras av sig till oss på Tångbloggen för att prata om hur havet mår och vad man kan göra för att informera om problemen med plast i havet.

Malin Strömblad vid sin monter om vad som finns i havet

Malin Strömblad vid sin monter om vad som finns i havet

Malin samlade in ilanddriven plast och smälte ner den till olika askar för att fylla med sådant som ska finnas i havet, alger. Toppenbra tänkt, tycker vi på Tångbloggen! Nästa gång du går längs havsstranden, fundera på om det du hittar hör hemma i havet eller inte.

Allt hämtat från havet, både material till asken och innehållet.

Allt hämtat från havet, både material till asken och innehållet.

Read Full Post »

Många nya arter hittas i våra havs som kommit hit med barlastvatten, sittande på båtskrov eller hämtats från andra havsområden för att odlas, som det japanska jätteostronet. I torsdags spikade Josefin sin avhandling, traditionsenligt på en planka på institutionen tre veckor innan den dag hon kommer att försvara den offentligt, den 9 juni kl.13.00 på Stockholms universitet.För ändamålet behövs en stor spik och hammare. Josefin spikar glad handledare Josefin med hammare och stolt handledare. Josefins Avhandling Avhandlingen omgiven av skal från andra nyinkomna arter av olika musslor. Under disputationen kan du få lära dig mer om algarter som hittas på Svenska västkusten. De har talande svenska namn som japanplym (Heterosiphonia japonica) och japantofs (Bonnemaisonia hamifera) två rödalger och brunalgen ishavstång (Fucus evanescens). Avhandlingen tar också upp hur de nya arterna av makroalger påverkar andra algarter och betare och vilka större förändringar av algsamhällena  en ökad förekomst av dessa arter kan få långsiktigt.

Read Full Post »

Det gjorde inte Tångbloggen.

Istället satt vi i morgonbrisen vid Släggö i Lysekil utanför Havets Hus och sände Naturmorgon i P1.

Vi har sällskap av den för Lysekil obligatoriska gråtruten (du kan inte gå någonstans utan att en trut är i närheten, ifall du skulle tappa mat), några svalor, en strandkrabba och lite nyfikna spigg nere i vattnet. Naturmorgons Lena Näslund låter Anders Salesjö, dykare, fotograf, marinbiolog och lärare på Gullmarsgymnasiet, berätta om varför han älskar att vara under ytan. Det är lätt att dras med när Anders berättar. Han är full av entusiasm och är otroligt kunnig på allt som finns i havet. Det var faktiskt han som lockade in mig på marinbiologins bana, en gång i forntiden.

Jag har även lurat med Lena på ett dopp i det blå. Det var ju hela åtta grader varmt, och såhär på våren spirar ålgräsängen utanför Släggö i gnistrande grönt. Lena är inte den som backar för en utmaning, så vi tar en simtur bland vajande sockertare och nyfikna stensnultror. Tur att det finns torrdräkt! Hur det lät kan du höra här

Dykande reporter Lena Näslund upplever våren i havet utanför Släggö.  Foto: Benny Eriksson

Dykande reporter Lena Näslund upplever våren i havet utanför Släggö.
Foto: Benny Eriksson

Med i programmet är även Anna Odhammer som jobbar på Havets Hus, det fina havsakvariet i Lysekil som visar upp Gullmarsfjordens skatter för den som kanske inte är lika dyktokig som Anders och jag själv. Havets Hus har i flera år arbetat med att föda upp och sätta ut småfläckig rödhaj, en art som drabbats hårt av trålningen. Nu har turen även kommit till den sagolika knaggrockan, även den kraftigt missgynnad av de störningar av botten som trålningen medför. Lyssna här på det inslaget.

Har man vägarna förbi Bohuslän i sommar så rekommenderar vi varmt ett besök för att se hur det går för rockorna, rödhajarna och alla de andra trevliga invånarna på Havets Hus. Självklart får man inte missa att ta en snorkeltur längs klipporna och uppleva alla härliga färger och former hos algerna!

Vi ses i vattnet!

Read Full Post »

Det går inte riktigt att föreställa sig att Visby kommer att vara fullt med folk om drygt två månader när semestrande människor och den politiska Almedalsveckan drar igång. Nu blommar påskliljor och pestskråp i backarna och vågorna rullar in mot det fina och rundspolade stenarna i strandkanten nedanför Almedalen.1 påskliljor pestskråp 2spolade stenar Visby 2015

Var på Havsfrumöte; (ett nätverk för marina kvinnliga forskare och doktorander också öppet för de som arbetar med frågor i sötvatten), i Visby och passade på att ta en tur ner till stranden under lunchen för att kolla upp vad som växte på stenarna och hur långt våren kommit i vattnen ute i öppna Östersjön.

3Visby grönalger 4Visby tångvallen

I zonen där vågorna rullar in var stenblocken härligt knallgröna av olika arter av grönalger som är typiska så här på våren. Längre upp fanns en tångvall som mest bestod av blåstång och rödalger bland annat gaffeltång även kallad kräkel. På några av tångplantorna syntes anlagen till förökningstoppar tydligt. Det är fortfarande kallt i vattnet under 10 grader så det kommer att ta ett tag till innan blåstångens förökningstoppar är mogna och tången kan föröka sig. 5 tång o furcellaria6strand kust visby

Det blev två fantastiska dagar i Visby – med vågskvalp och solglitter.

Read Full Post »

Det har varit fyra intensiva dagar i Almedalen. R/V Aurelia fick många besökare, närmare 500 stycken som hade många frågor om allt från Östersjön som vi hade att visa. Till det som fick stort intresse hörde den kinesiska ullhandskrabban som kommit till Östersjön med ballastvatten och härstammar från Kina. Där ses den som en delikatess och kan kosta 800 kr/kilo. Vi visade också upp svartmunnad smörbult som också introducerats till Östersjön från Kaspiska havet. Den är nu mycket vanlig i hamnen i Visby och på många andra ställen runt Östersjön.

Vi provade att äta den och även om det var lite pilligt så fick vi mycket goda små fasta vita filéer. Kanske Östersjöns svar på marulk, en fisk som inte heller den är så vacker att se på men smakar gott.

Om du hittar svartmunnad smörbult, rapportera ditt fynd till http://www.artportalen.se. Det är intressant att veta hur den sprider sig.

Vi visade också upp blåstång och fintrådiga grönalger och berättade om de positiva tecken som finns i olika delar av Östersjön, där en ökande djuputbredning av tång rapporterats från den nationella miljöövervakningen.

Read Full Post »

Under konferensen fanns det tid på kvällen att ta en promenad utmed stranden och leta efter vad vågorna spolat iland. Det var dåligt med alger och sjögräs. Hittade lite ålgräsblad en av dagarna efter det att det blåst lite mer. Tidvattnet var ca 1 meter. Det låg några block och stenar utmed stranden klädda med en tät matta av grönalger och skålsnäckor, men det mest imponerande var klipporna, har aldrig sett några så rosaskimrande branter med knallgröna buskar mot blå himmel.

Bild 

Nu till strandfynden. Det mest spännande som vi hittade var skal av borrsnäcka Pholas dactyliformis . Med sitt långsmala skal kan den till och med klara att borra i kalksten. Annars var det vanligt med skålsnäckor, olika musslor som Mytilus galloprovincinalis, Cardium sp., och Dosinia sp. skal. Hittade också en liten havstulpan.

Bild

Varje dag låg små fiskebåtar i viken och fiskade så det fanns massor med spännande och goda maträtter att prova. Något nytt var att äta långhalsar, av arten Policelis policelis tillsammans med räkor och musslor. Sättet att äta långhalsar är att vrida av det hårda skaftet och äta den mjuka och goda innehållet. Vi rekommenderar alla att prova detta. Själv hoppas jag hitta några levande Lepas, de brukar komma drivande på stockar eller backar på västkusten, skulle vara kul att smaka på som jämförelse.

Bild

Det sitter många små nya långhalsar på skaften på de stora individerna. 

Nu är vi tillbaka i Sverige och jag deltar på Havs-och Vattenforum i Göteborg. Det har varit en intensiv dag med inledningstal av GD Björn Risinger, återspegling från förra årets möte och djupdykningar i olika tema. Återkommer med lite mer information senare i kväll.

Det går att hitta information på twitter för den som vill.  

Read Full Post »

ECSA dag 4

Inledande talare Audrey Geffen från Universitetet i Bergen öppnar sessionen ”Connectivity and its implications towards conservation and management”.
Hon tar upp tre punkter dör discussion; Language and context, Management needs: an operational connectivity och Future needs. Äntligen någon som tar upp vikten av att vara specifik och tydlig med språket vi talar!

Context dependency of vocabulary in focus

Context dependency of vocabulary in focus

Ordet connectivity är ett sådant ord som används både i vardagen och vetenskapligt, som diversitet och evolution. Men som många andra ord har det en lite annan betydelse i det vetenskapliga sammanhanget än det vardagliga. Inom management kan det ha en tredje betydelse. Om man inte är medveten om detta och ser till att definiera precis vad man menar med ord när man samarbetar mellan olika grupper, så leder det oftare än inte till missförstånd och kommunikationsproblem. Audrey visar ett ordmoln på de 500 senaste artiklarna publicerade på ämnet connectivity sedan 1990. Många av de mest använda orden har en mening för biologer och en annan för ekonomer och en tredje för jurister. Knepigt, men inte oöverstigligt hinder.

Ordmoln på konnektivitet.

Ordmoln på konnektivitet.

Maria Klein,en av Esther Serrao’s doktorander från Faro, berättar om sitt doktorandprojekt som handlar om hur fisklarver rekryteras och sprider sig. Hon har arbetat med den lilla fisken Lepadogaster lepadogaster (dubbelsugare)i den marina delen av Arrabida natural park, som vi besökte igår. Genom att undersöka det genetiska släktskapet kan hon jämföra släktskapet mellan olika populationer och se hur släktskapet fluktuerar, så att de vissa år är mer genetiskt skilda, medan andra år är de nära säkt (de nya individerna, alltså). Hennes forskning visar att de inte kan dela upp populationen från Lissabon och de från Arrabida i två populationer, de parar sig för mycket med varandra, så de får istället klassas som en stor population. Detta visar på behovet av att skapa ett sammanhängande nätverk mellan MPAs . (Marine Protected Areas).

På eftermiddagen var det återigen dags för postersession, med snacks och dricka. En kall öl eller två satt fint i den portugisiska solen.

Snacks, sol och vetenskapligt samtal

Snacks, sol och vetenskapligt samtal

Pågående tångforskning i Portugal på Fucus

Pågående tångforskning i Portugal på Fucus

Kvällens program var konferenensmiddag på närliggande Sesimbra Spa hotel, ett jättekomplex en bit bort längs stranden. Vi fick musslor och räkor till förrätt, tillagade på portugisiskt vis i smör, vitlök och persilja med citron till. Det är standardtillagningen av skaljdjur och jättegott! Till huvudrätt fick vi kataplana med potatis. Kataplana är en fisk och skaldjursgryta med smör, vitlök och persilja, men även grädde och tomat. Den kan även göras med ris. Mycket gott och trevligt. Vi satt tillsammans med två norska och två engelska forskare och hade en riktigt trevlig kväll.

Kataplana med potatis och massa gott!

Kataplana med potatis och massa gott!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »