Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Uncategorized’ Category

I Östersjön är tidvattnet försumbart, bara ca 2 cm. Vågsvallet från de många stora färjorna som kör genom Stockholms skärgård skapar stora svallvågor som skapar ett algbälte, som liknar det som finns på en tidvattenskust. Den regelbundna översköljningen av klippor och stenar utmed färjeleden gör att det bildas ett tydligt bälte av gröna alger ovanför vattenlinjen.

algzonering ovan ytan

Under våren består detta bälte av t.ex. Spirogyra arter och på sommaren av grönslick (Cladophora glomerata) och olika arter av tarmalger (Enteromorpha spp.). Precis nedanför grön algsbältet bildas en zon av blåstång, Fucus vesiculosus. Vågorna som skapas av färjetrafiken är tillräckliga för att hålla algerna fuktiga så att de inte torkar ut innan nästa färja passerar.

Svallvågor

Det dagliga svallet från färjorna påverkar också samhällena i de små vattensamlingarna kallade hällkar. Om du vill veta mer om dessa förändringar ta en titt på artikeln av Östman och Rönnberg ” https://www.researchgate.net/publication/290921186_Effects_of_ships’_waves_on_rock-pools_in_the_aland_archipelago_Northern_Baltic_Sea” Fotografierna är från förra veckan när jag var på väg hem från Mariehamn till Stockholm. De mindre positiva effekter från färjetrafiken är den kraftiga erosionen av de mer sandiga kuststräckorna där träd ramlar när rötterna inte har kvar något fäste och stränder successivt håller på att försvinna. Längst ner ansamlas stenar och block längs stranden, som är så grova att de inte spolas bort. Med tiden kan de också bli beväxta med grönalger och kanske t.o.m. blåstång om det är tillräckligt stora stenar och block som ligger still och inte rullar runt.

erosionsstrand

Det är inte alltid som orsaken till att grönalgsbältet syns ovanför vattenlinjen.Det kan också vara ett tecken på att det blivit lågvatten i Östersjön och det är vanligt såhär års. På våren i mars blir det ofta lågt vattenstånd i Östersjön i samband med högtryck. Här nedanför är dels en bild från Räfsnäs nära Kapellskär på svenska kusten och en bild från den sandiga långgrunda kusten i Estland runt Saaremaa.

Räfsnäs lågvatten och tångvall

Varvet lågvattenJust denna strand som nu ligger torrlagd finns vid varvet i Nasva, där Askölaboratoriets nya forskningsfartyg byggs. Lågvatten ett av många härliga vårtecken!

Read Full Post »

I dagarna 6 har det firats att allas vår Tant Tång fyllt 70 år. Firandet började ute  på Askölaboratoriet och avslutades i Stockholm inne på Östersjöcentrum.

Ett fyrfaldigt leve för Lena. Hipp hipp HURRA HURRA HURRA HURRA!!!

IMG_7476

Lena Kautsky brinner fortfarande för tången och havet

Read Full Post »

Here is the first report from the Baltic Sea Weed blog participating in the OIKOS conference. The conference was opened by professor Gunilla Rosenqvist. She has been engaged in Baltic Sea research for many years and is the Coordinator of the Baltic Sea Region at Uppsala University. Professor Mikko Mönkkönen from Turku University gave some information about the conference, the importance of net-working and pointed out that the Nordic countries have a strong tradition in long-term studies and the high value of these data sets, which should be regarded as national assets for ecological research and management. A panel discussion “Open science” was chaired by him after the coffee break.Programme 2016

During the conference a broad range of research subjects were presented. In the first plenary lecture by Tómad Grétar Gunnarsson I learned about the dynamics of Godwit populations and how their migration and increased populations may be affected by volcanic dust deposition on Iceland during their breeding period together with feeding on polychaetes and Macoma on the large mudflats during overwintering in England and Scotland, linking these two ecosystems together.Icelandic Godwit

This presentation was followed by a talk on how water quality changed during the last 20 years (1990- 2010) in Danish lakes focusing on benthic vegetation and species richness. The interesting question addressed by Lars- Baastrup-Spohr was if it has been worth while all the costs put into cleaning the sewage water? The answer was YES!1nutrient reduction has payd off

Alga biomass has decreased in the polluted in lakes but it was not possible to record as an increase in Secchi depth. The number of species had increased since 20 years ago and more species had spread and were found in more of the lakes. This has resulted in the lakes becoming more similar. One functional group that had increased in abundance were Lemnids, small species floating on the surface. So the tremendous effort in restoring lakes in Denmark is starting to pay off. Still, there seems to be some time-lag effects possibly from the sediments containing large stores of nutrients.2long term changes in lake vegetation

Next talk was given by Fiia Haavisto. She presented together with professor Veijo Jormalainen cage experiments testing the spread of water-borne herbivore resistance in natural marine environment.3Spread of water borne

There is good evidence for such induced resistance in land plants and has also been found in macroalgae, especially in dense stands among other species, Ascophyllum nodosum, Fucus vesiculosus, and several red algal species. You find some references in the picture.4Water-borne herbivore resitance

Cage experiments were performed in a shallow sandy bay at Seili during 25 days in May. The results presented showed a resistance in the Fucus thalli being less grazed by Idotea balthica and increased phlorotannin content. The conclusion from the study was that resistance spreads to undamaged not grazed thalli near by but that currents will result in strong spatial variation in water borne substances. One question from the audience was related to how fast do Idotea move between thalli and what could the effect be since the induction takes a few days? Issues that still will have to be studied further. After a presentation or study you are usually left with more questions.

 

Read Full Post »

De sista dagarna innan nyår har solen ibland kommit fram och lyst på stockarna som lagts upp i hamnen från någon brygga som renoverats. Stockarna har en fin påväxt av blåstång och blåmusslor.

Rester av brygga.png

musslor och tång påväxt

Tjusiga gamla rostiga spikar stack upp ur stockarna.

Ett svanpar är flitiga gäster och simmar runt i området och letar mat. De är huvudsakligen växtätare och äter olika vattenväxter men även smådjur inne ibland tångruskorna. Vattnet var så klart att både huvud och hals syntes men det gick inte att se vad de plockade att äta.

Svan letar mat

Under hamn promenaden på nyårsdagen var det blåsigt och kallt. Med blåsten har det drivit in en del lösa vattenväxter och lite tång med småkryp. För att vara såhär års är det kallt i vattnet men ännu ingen is.

Strandfynd 1.1 2016

Smådjuren verkar nästan ligga i dvala, och lätta att fånga in. Intrasslade inne ibland tångruskorna hittade jag en liten tångsnälla som var helt stilla tills den kom upp ur vattnet och blev lite varm i handen. Ihopsamlat blev det många olika arter av smådjur. På fotot syns en liten båtsnäcka, Theodoxus fluviatilis, blåmussla både en mörk nästan svart och en med ett ljusare brunt skal, en nattsländelarv med ett hus byggt av tångbitar. Tångmärlan, Gammarus och havsgråsuggan, Idothea hann och smita innan jag kunde fånga dem. Det gröna skottet är ett övervintringsskott.bortnate spridning vinter skott

Det intressantaste fyndet var flera flytande övervintringsdelar hos borstnate, Stuckenia pectinata (tidigare kallad Potamogeton pectinatus), en vanlig rotad vattenväxt i Östersjöns grunda vikar med låg salthalt. På sommaren kan den bilda som täta skogar av långa skott. Hittade en liten bit av ett skott drivande tillsammans med de typiska övervintrande delarna kallade turioner. Dessa är spridningsenheter för denna art och flyter under vintern och gör att de kan spridas långt. När det blir varmare i vattnet sjunker de till botten och rotar sig i någon ny vik.

Rivularia kulor

Letade efter om det syns några anlag till blåstångens förökningstoppar men ännu syns inget tydligt. Det som syns på lite äldre delar är små mörkt gröna kulor av en cyanobakterie kallad Rivularia atra. Den gulbruna runda knölen är en gammal vissen förökningsknopp.

Fler rapporter kommer såklart nu när jag har en första parkettplats vid en egen strand och hålla koll på vad som sker i vattnen i norra Östersjön.

Read Full Post »

Som vi tidigare berättat om på Tångbloggen, så deltar vi i ett projekt inom  BalticSea 2020 där vi undersöker varför blåstången (Fucus vesiculosus) försvunnit från Björnöfjärden i Stockholmstrakten.

Under maj månad i år utförde vi flera experiment för att avgöra om de få tångruskor som finns kvar i Björnöfjärden fortfarande kan föröka sig, eller om de är för gamla.

Vi har även designat en metod för att kunna så in ny tång, där vi knutit fertila grenar i buketter på ett flytande galler som hängts över kakelplattor så vi efter fortplantningen kan räkna antalet nya små bebisar.

P1210270

Denna metod använde vi för att undersöka om vattenkvaliteten i Björnöfjärden förbättrats tillräckligt för att tången ska kunna fortplanta sig. Vi satte in fin, frisk tång från Ekenäsviken på galler inne i Björnöfjärden. Som kontroll satte vi även en likadan uppsättning ute i Ekenäsviken på en botten utan närliggande tång. Om vi hittar bebisar på plattorna efter fortplantningen betyder det att tången kan fortplanta sig.

Nu har vi äntligen fått tid att räkna av plattorna som förvarats i frysen sedan juni för att se hur det har gått. Resultaten var minst sagt tydliga.

På plattorna inne i Björnöfjärden hittades några få, missbildade groddar. På plattorna ute i Ekenäsviken såg det däremot desto bättre ut.

IMG_7355

Fullt med små vackra, droppformade tångbebisar! Resultaten visar glädjande nog att vår metod fungerar bra och kan användas för att återskapa tångsamhället inne i Björnöfjärden om vattnets kemi blir lämplig. För att följa hur det går med den biten, kika in på BalticSea 2020 och läs om fler delar i detta spännande projekt.

Read Full Post »

Det undgick väl få att det till förrätten på årets Nobelmiddag serverades ett chips gjort av alger, tillsammans med harsyra och lökspöke (nytt favoritord). Kul att algerna är med och minglar i sådana sammanhang tycker givetvis vi på Tångbloggen.

Read Full Post »

Ett släkte av grönalger som frodas på senhösten när vattnet blir kallt är tarmalgerna, olika arter av Ulva. De kallades tidigare för Enteromorpha, men genetiska analyser visar att de hör till samma grupp som havssallat Ulva lactuca dit också Linné placerade dem. På skyddade stränder och täcker dessa fingrenade rör- eller tarmformiga alger stenarna. Här ligger också ilanddrivna tångplantor. Med algerna och tången kommer också stora övervintrande exemplar av tångmärlor, Gammarus spp. som fastnar och dör när de torrläggs. Många av de ryggradslösa djuren som tångmärlor och havsgråsuggor vandrar ut till djupare vatten och övervintrar på större djup.

grönalger frodas i början av novemberStrandad Gammarus

De alger som bildar ett grönt bälte på klipporna på sommaren är grönslick, Cladophora glomerata. Den är en art som trivs i varmt och näringsrikt vatten. När vattnet värms upp på våren  och grönslicken växt till kommer många av de små djuren tillbaka från större djup till detta grunda bältet för att föröka sig.

Ett sätt att följa vad som händer med tången under året är att ha insamlade plantor knutna på en trådback så att de kommer upp från botten och inte blir täckta av slam. Det är lätt att följa tillväxt och när de anlägger sina förökningstoppar. Med nära till stranden flyttar nu delar av tångforskningen norrut – till i närheten av Kappellskär. Tångforskningen flyttar norrut

Read Full Post »

Nu är det dags att undersöka ön ovan vattenytan. Helgoland är liten till ytan men uppdelad på två nivåer, den lägre kallas Unterland och den högre för Oberland. Det finns en hiss som transporterar dig upp till Oberland.Helgoland bombades sönder under andra världskriget och bebyggelsen är från 50-60 talet där alla hus ser likadana ut.

1 Helgoland karta2 vy från oberland

Solen sken från en blå himmel med sommarmoln och de belysta röda klipporna speglade sig i det lugna havet.

3 röda klippor

På klipphyllorna sitter vackra havssulor. Tyvärr är havet utanför fyllt med plast, och nät som fåglarna samlar in för att bygga sina bon av. Färgglad plast blått och orange syns i havssulornas bon. Ofta går det bra men ibland fastnar en fågel i plastnätet och dör. Det går att se döda skelett av fåglar som inte klarat det.

4 Havssulor5 plast i sulornas bon

Vandringen runt ön är vacker och vyn skiftar. Nära Helgoland ligger en mindre ö som är en enda stor sanddyn. Dit skall vi åka över till imorgon och där kommer tävlingen för att vinna ”The Yellow Submarine” gå av stapeln och konferensmiddagen.

7 Utsikt till dune

Read Full Post »

Morgonens presentation handlade om den stora databas som långsamt håller på att byggas upp och är en utveckling och specialisering av WORMS, World Register of Marine species. Den heter WRIMS, och startade 2004 och lanserades på nätet i mars 2015. WRIMS står för World Register of Introduced Species, I denna databas kan man söka efter förekomst av introducerade arter i olika havsområden, t.ex. Östersjön. Det går att söka på alla arter eller bara på brunalger eller någon speciell art som man är intresserad av. Gör man en sökning så skall man bara vara klar över att Östersjöns gräns är satt vid Kattegatt och inte vid sunden. Så det kan dyka upp arter på listan som inte finns inne i Östersjön.

5 Word Register of Introduced Marine Species

Ett annat intressant föredrag presenterades av norska forskarkollegor om hur det japanska jätteostronet sprider sig norrut utmed kusten i Norge. Det visar sig kunna tåla temperaturer mellan – 25 oC till + 40 oC och förökar sig och tillväxer med stor hastighet på många ställen utmed den norska kusten. Sommaren 2014 som var mycket varm resulterade i en kraftig lek hos ostronen.

4 ostron lek

När de släpper ut sina spermier och ägg färgas vattnet vitt – som syns på den övre högra bilden. Efter presentationen fick vi också några nya förslag på hur man kan tillaga ostron, t.ex. lägga dem på grillen och sen efter att man öppnat dem , lägga på parmesanost och grilla lite till. Vid lunchen var det dags att göra nya fynd vid stranden nära piren.

2 torkskadade algtoppar

De små blåstångsplantorna som sitter högst upp på stranden visade på skador efter en längre period av uttorkning. Det gör att bålen delas så att det ser ut som om de har långsmala blåsor i gren topparna. Lite längre ner närmare lågvattenlinjen växer sågtången med sina stora platta förökningstoppar. Hösten är tiden för sågtångens förökning.

3 Sågtång

6 Mastocarpus på piren7 Mastocarpus

Vågbrytarnas pollare; tripoder är helt täckta med en mörkt rör lite buskig alg. På nära håll liknar den lite Chondrus cripsus, karragentång, men har en massa små papiller som får den att få ett lite risigt utseende. Detta är Mastocarpus mammilaris en rödalg som introducerats till Helgoland och kommer från Island. Det förekommer också Chondrus crispus på klipporna men den skall växa djupare ner. På vägen tillbaka till konferensen hittade vi en stig mellan höga havtornsbuskar fulla med bär. En ren C-vitamin dos för att hålla igång några timmar till och lyssna på mer föredrag.

8 Havtorn

Read Full Post »

På land blommar ljungen för fullt och lingonen ser ut att vara mogna snart på soliga ställen. Lite tecken på att det börjar dra mot höst på land. Finns det liknade tecken i våra vatten och vid stränderna i Östersjön? Tog ett dopp vid bryggan nära Kapellskär och det var friskt, inte riktigt 15 grader men solen värmer fortfarande.

bild 1 lingon och ljungBild 2 tro det eller ej - knappt 15 grader

Nu är jag tillbaka vid Askölaboratoriet några dagar så här kommer lite tecken på att det blir kyligare i vattnet och sker förändringar, även vilka alger som finns och driver iland och hur vattenväxter beter sig. Så länge det var lågvatten drev det in lite cyanobakterier bland de fintrådiga algerna i strandkanten. Men nu när det börjar blåsa mer och vattenståndet stiger då är både den för hösten ovanliga synen av cyanobakterieblomningarna över och den långa perioden med lågt vatten slut. Denna har gjort att de grunt växande fastsittande grön- och brunalgerna blivit mer eller mindre vita och dött. De kommer att finnas kvar ett tag men sedan slitas bort från klipporna.

Bild 3 Foto från stranden vid gamla båthuset

bild 4 torkad blåstång -kanske överlever de?

Vid fören på den lilla båten har det drivit in lite cyanobakterier. De sista resterna av den sena sommarblomningen? Men man vet aldrig.

Bild 5 algblomning vid fören

Det är lika svårt eller svårare att förutspå var och när de driver in till en strand än vädret. För det finns få modeller och inte alls på samma skala som för väderförutsägelser idag.

Så nu till vilka spår jag hittar i strandkanten vid den närmaste sandstranden. Ett är när jag hittar de första små täta skott som axslinga, Myriophyllum spicatum börjar bilda när det blir kallare i vattnet eller dygnslängden blir kortare. Tror inte att någon vet bestämt vad det är som gör det. Något att undersöka? Det är dessa skott som de övervintrar med och som de kan spridas med långa vägar. På fackspråk kallas de för turioner. Mer om detta senare i höst.

Bild 6 Myriophyllum - hösttecken?

Det lilla täta gröna skottet till vänster är ett första spår på ankomsten av sensommar och höst i havet.

Det andra är en typisk sensommarart ibland makroalgerna som heter violettslick eller Polysiphona violacea. Lite svagt rödlila i färgen som bildar ganska stora tofsar som ser ut som luddiga moln. Dessa två låg nära bryggan inne ibland ålnaten. En vacker syn för en algforskare som mig.

Bild 7 Polysiphonia och ålnate

Så för att avsluta detta inlägg på bloggen, med en lite annan vinkling skall jag ta med er på ett traditionellt inslag som sker när en doktorand är klar med sin avhandling och den skall spikas upp/ anslås. För Tångbloggen var detta en stor händelse när Ellen spikade sin avhandling på en för detta ändamål uppsatt stor planka. Den andra, för institutionen flyttade just.

bild 8 spika avhandling

Efter det att avhandlingen, som såklart handlade om smaltång, vederbörligen satt fast på plankan serverades en utsökt smaltångstårta (obs förökningstoppar och betare), som Ellen bakat till det traditionella ”Spika fikat”. Fortsättning följer både på vad som händer i havet under hösten och inom tångforskningen och då speciellt smaltången

!bild 9 ellen med smaltångstårta bild 10 Avhandling vid fin tavla

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »