Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘dammar’

Det blev också den soligaste och finaste dagen såhär långt i december 2025.

Den 21 december infaller vintersolståndet, årets kortaste dag. Redan imorgon vänder det och dagarna blir långsamt längre och längre. November och december har varit två gråa och regniga månader med mycket lite solsken. Någon sa att det bara varit 40 minuters solsken under de första 3 veckorna i december. Att vakna till en klar himmel och vacker soluppgång kändes härligt!  Och det blir antagligen strålande solsken hela dagen. 

När vi haft mulet och regnigt under så lång tid måste det ha varit ännu mörkare en bit ner i Östersjöns vatten. Hög tid att kolla vid bryggan om det fortfarande finns lite plankton som är i farten och vad gör smådjuren såhär års i tångruskan? Hur kallt har det hunnit bli i vattnet?

Fick hjälp med att håva plankton utmed den långa piren i hamnen i Räfsnäs igår när det fortfarande var lite mulet. När vi tömde provet i en liten flaska kunde jag direkt se att det fanns en hel del knippvattenblom, Aphanizomenon flos-aqua som flöt runt i vattnet. De är mörkt gröna och tätt ihop packade trådar som liknar barr. Ett tecken på att vattnet fortfarande är ganska varmt. Terometeren visade på + 5,6 0C men jag avstår från att bada.

Det var kallt i natt och på vår lilla damm hade isen lagt sig igen nu på morgonen och det gnistrade i gräset och på bryggan av rimfrost.

Det gick lätt att plocka upp blåstången som hänger i snöre från bryggan. Lite fuskigt men det är skönt att inte behöva gå ut i vadarbyxor och bli våt och kall om armen för att kunna plocka upp tång som sitter på små stenar. Eller bada om det är högt vattenstånd. Passade också på att kolla på havstulpansplattan som hänger kvar vid brygga.

På piren där jag tar mina planktonprov växter grov tarmalg, Ulva intestinalis runt kanten av ett vattenfyllt hål. Tycker det ser ut som ett fotavtryck. Grov tarmalg är en tålig art som klarar av att leva i små vattensamlingar där salthalten kan variera mycket och risken är stor att frysa fast eller torka in beroende på årstiden. Detta får bli mitt lilla projekt att hålla koll på. 

Blir det en riktigt mild vinter och den klarar att överleva eller kommer den att frysa in och sen starta på nytt från övervintrande sporer? Fortsättning följer.

Hälsningar från oss på Tångbloggen.

Read Full Post »

I dammen blommar de sista näckrosorna och vid kanten finns stor näckmossa.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vattenväxter är inte alger eller tång, utan kärlväxter med ett rotsystem som oftast behöver ett mjukt sediment att växa i. Fast denna månad är det en mossa.

Namnet Fontinalis antipyretica kommer från både latin och grekiska. Fons är latin och betyder ”källa” (av vatten) och anti betyder ”mot”. Pyr kommer från grekiska och betyder ”eld”. Tillsammans blir det ”vattenmossa som stoppar eld”. Sitt latinska namn har månadens vattenväxt, som är en mossa, fått för att den under medeltiden användes för att släcka bränder. Det svenska namnet, stor näckmossa, passar fint eftersom den ofta växer på stenar i forsar där enligt svensk mytologi näcken sitter och spelar. Stor näckmossa växer också i diken, bäckar, sjöar och utsötade vikar i Östersjön. Den har ett stort utbredningsområde och går att hitta i Europa, Asien, Afrika, Grönland och i Kanada och Nordamerika.

För november månads inlägg på Tångbloggen fick jag fiska upp lite stor näckmossa ur vår damm. Där växer den lite skuggigt utmed kanten mellan några stenar. Det är redan lite sent på året så många av de äldre delarna har vissnat. Men samtidigt finns det ganska många vackert gröna delar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 Stor näckmossa känns igen på sina långa grenar som får ett lite trekantigt utseende genom att bladen sitter ordnade i tre överlappande rader. Grenarna kan bli mycket långa, upp till ca 60 cm. Bladen blir 4-9 mm långa, styva och ägg- eller lansettformade med en vass spets och tydlig köl.

Stor näckmossa förökar sig i första hand vegetativt genom stoloner eller genom att fragment som lossnat kan fästa sig igen. Sexuell fortplantning är relativt ovanlig och små sporkapslar med sporer är något som man sällan hittar. Den kan växa i stora klumpar och mattor. Inne ibland grenarna kan många ryggradslösa djur hitta skydd, samtidigt som kiselalger kan växa som epifyter på bladen. I vår damm gömmer sig trollsändelarver och sötvattensgråsuggor inne ibland grenarna. Behöver du en art i sötvattensakvariet funkar stor näckmossa fint.

I Östersjön förekommer den i utsötade vikar och kommer man längre norrut i Bottenhavet och Bottenviken där vattnet har lägre salthalt blir den allt vanligare.

Read Full Post »

Tiden går fort och nu är andra veckan av oktober över. Idag är en strålande höstdag och en tur runt hamnen i Räfsnäs, på Rådmansö i Norrtälje gav några fina bilder på livet vid bryggorna. Nyligen placerades en stor vågbrytande flytbrygga ut ytterst i hamnen. Resultat att det går att ta fina bilder från sjön över Räfsnäs hamn.

Räfsnäs hamn. Stora sjöräddningsbåten ute på uppdrag?

I helgen har många av de mindre båtarna tagits upp och vattnet ligger klart mellan bryggorna. Det finns gott om tångruskor på botten närmast bryggkanten och det driver många höstfärgade blad från de olika träden i närheten. Mellan några av bryggorna står ett stort stim med löjor.

Mellan de vackra drivande höstlöven är det ganska glest mellan skräpet på botten, en plastplatta från en båtdurk och en ölburk. Skulle ju vara ännu bättre om det var helt rent från skräp så klart. 

Vattenväxter, i det här fallet olika arter av slingor, Myriophyllum förbereder sig för att övervintra. De långa slingorna som producerats under sommaren börjar vissna och driver in till stranden i stora trassliga massor. Men tittar man noga så ser man att det kommer ut nya rötter från grenarna.

Det gäller bara att de ligger kvar i vattnet så kan de rota sig till våren på en ny plats. En ännu bättre spridningsmetod är de speciella övervintringsskotten, turioner, som två av våra fyra arter av slingor bildar. Kransslinga, Myriophyllum verticellatum och knoppslinga, Myriophyllum sibiricum, har båda denna form av spridningsorgan. De två andra arterna, dvs axslinga, Myriophyllum spicatum och hårslinga, Myriophyllum alterniflorum bildar inga speciella övervintringsskott. 

Det finns en art av slinga, storslinga, Myriophyllum aqaticum, som är listad på EU:s förteckning över främmande arter. 

Idag finns den i dammar och går att köpa i akvariehandeln. Det gäller att inte sprida den i naturen! Det som är en inhemsk art i en region kan bli en introducerad, invasiv, främmande art på en annan plats. 

Vår inhemska art axslinga spreds till Nordamerika på 1940-talet och blev där en invasiv främmande art som ställer till med problem i sjöar och floder.  I de Stora sjöarna har den spritts över stora delar. Det finns bra beskrivningar av vilka problem denna art ställer till med och har ställt till med i många vatten där den introducerats. På denna länk finns motsvarande information om Myriophyllum spicatum som problematisk introducerad art. 

Turioner, övervintringsskott hos kransslinga. Varje planta bildar massor av turioner som kan spridas och bilda nya plantor nästa år.

Read Full Post »