Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bladvass’

Frågan har dykt upp bland oss som nyttjar stranden om hur vi får bort vassen mellan bryggan och badhytten i vår lilla vik. Stora, täta vassruggar är viktiga för häckande fåglar och ibland även för en del spännande kransalger och andra växter och djur. Men den här ganska nyetablerade lilla plätten anser vi kan ge plats för annat. Som lite stenbumlingar och kakelplattor med blåstångsexperiment till exempel.

Så, hur ska vi gå tillbäga för att få bort den? Skall vi slå den med lie under ett par års tid för att trötta ut rotsystemet, som består av mycket rötter och tjocka rotstockar? Det är ganska högt vatten nu, så en bra bit av vasstråna kommer att stå kvar till vintern och nästa år. Eller ska vi prova med att dra upp den helt, för hand, med så mycket av det som finns under ytan som möjligt?

Vår granne är bortrest under några dagar, så vi startade med en pilotstudie genom att rycka upp vass. I den grunda delen gick det riktigt bra. Det blev lite svårare när vattnet blev djupare att få med delarna som växer nere i sedimentet. Det är nödvändigt att ha tjocka handskar på sig när man rycker vass, för det innehåller mycket kisel och kan skära upp handflatorna rejält!

Det är helt klart att om vi bara slår vassen med lie, så kommer det att ta lång tid att få bort den. Vid basen på skotten, nere under sedimentets yta sitter nämligen ett nytt skott och väntar i toppen på rotstocken. Så om vi slår vassen utan att ta upp rotstocken också kan det finnas flera nya skott och förgreningar som bara väntar på att växa upp nästa år.

Ibland lyckades det riktigt bra. Flera skott på en gång.

Det får nog bli en kombination av att slå det som inte går att rycka upp med lie. Och prognosen blir att vi har fått bort vassen efter två år. Nu håller vi tummarna och jobbar vidare.

Read Full Post »

Dimman lyfter tidigt på morgonen vid stranden.

Denna andra rapport från Algforskarsommar kommer att handla om sommartecken i tångskogen och på stranden. Efter en lång period av riktigt varmt vatten i maj och lågvatten började juni lite mer normalt med svalare väder, lite regn och högre vattenstånd. Temperaturen i vattnet under de riktigt varma veckorna i maj hann bli ca 16 0C, klart badbart men har sjunkit till 12,6 0C efter blåsten och regnet.

Tångvallen såhär års ser lite kleggig ut med en blandning av blåstång och trådskick.

Det finns en mängd sommartecken för den som tar en promenad utmed stranden.

Ett tydligt tecken är att det ligger en massa fintrådiga brunalger lösa i vattnet och uppspolade i tångvallen. Tittar man noga så finns består det mesta av gamla bitar av blåstång helt täckta av trådslick, Pylaiella littoralis. Trådsklick övervintrar på blåstångens äldre delar. Där sitter den som små mikroskopiska trådar, färdig att växa till på våren när ljuset kommer tillbaka. Nu är den stor och sitter som långa tofsar på blåstången och mycket har börjat vissna, lossnar och driver iland. Så senare på sommaren kommer blåstångsplantorna att inte vara lika överväxta med trådslick.

Blåstången är helt täckt av vackra plantor av trådslick.

Under våren startar blåstången sin nya tillväxt och de nya delarna är helt fria från påväxt av alger, mossdjur eller havstulpaner. Detta beror på att de nya skotten och flytblåsorna är täckta med ett tunt lager av slem som innehåller antibakteriella substanser som hindrar etablering av bakterier, algsporer och larver av mossdjur och havstulpaner. Senare på året minskar produktionen av slem och vävnaden kommer att få mer och mer påväxt. Men det spelar ingen direkt roll för tångplantans överlevnad eftersom tillväxtzonen sitter i toppen på alla grenar.

Nya delarna av blåstång är kala utan påväxt och vackert gröna där de sticker ut ur de påväxta luddiga delarna. Vattnet är fullt av pollen som gör att det ser grumligt ut.

Ett annat sommartecken är att det nu finns ett vackert grönslicksbälte strax ovanför blåstången. Det är i grönslicksbältet som många av de nya små tångmärlorna håller hus under den första tiden innan de lite senare när de vuxit till flyttar ner i tången.

Grönslick fungerar som barnkammare för tångmärlor och tånggråsuggor. Tittar man noga på bilden så syns det att de översta tångplantorna är bruna och har dött under den långa perioden av lågvatten.

Höll på att missa nattsländelarven som byggt sitt hus av bitar av vass och höll sig fast i tången. Det var en Phrygania grandis, som hör till familjen broknattsländor den största av nattsländor och som är ganska vanligt förekommande där det växer vass.

Det är lätt både för mig och en fisk som simmar förbi att missa ett väl kamouflerat hus av Phryganis grandis gjort av små vassbitar.

Nu är det dags att starta undersökningen av djurlivet i blåstången vid Din strand eller när Du är ute och reser i sommar. Det finns en massa spännande arter som gömmer sig i tången! Här kommer några exempel på vad jag hittade sist när jag tog upp en planta och skakade den i en vit balja. Massor med tångmärlor, lite snäckor, en liten spigg och en stor stilig gulbrämad dykare, Dytiscus marginalis.

Några fynd efter att ha skakat ur en tångruska. Massor med små tångmärlor och en praktfull gulbrämad dykare som gör skäl för sitt namn.

Så passa på att vara med om att upptäcka arter och hjälp oss att få veta mer om vad som döljer sig i Östersjöns tångskogar. Ta gärna något foto, ange platsen och räkna antal av de olika arterna du hittar och skicka till algforskarsommar@su.se.

 

 

 

 

 

 

Read Full Post »

Här kommer ett fint vykort från Askölaboratoriet, fältstation vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Forskaren Florian Roth berättar i en kort film om hur växthusgaser, metan och koldioxid inte bara läpps ut genom olika mänskliga aktiviteter, som flyg och biltrafik, utan också från grunda områden i Östersjöns skärgårdar. Hans forskning fokuserar på att undersöka om Östersjöns grunda miljöer kan vara speciella ”hot spots”för produktionen av metan och koldioxid.

1 Forskning om växthusgaser 20200515

När vi tar oss ut i vattnet iförda vadarbyxor såhär års och står där och trampar på en mjuk sedimentbotten med mycket organiskt material kanske det stiger upp små bubblor från botten. Det är troligen metangas som produceras när bakterier bryter ner det organiska materialet, tillsammans med havsborstmaskar och musslor som också lever nere i bottensedimentet.

2.1 utsläpp från bottenmiljön

Enter Figuren visar hur mycket mer en botten med ett rikt djurliv producerar av metangas än en djup Östersjöbotten där djuren saknas på grund av av syrebrist. Bilden är från artikeln ”Methane fluxes from coastal sediments are enhanced by macrofauna” som publicerats i Scientific Reports volume 7 (artikel nummer 13145) 2017.

Frisättning av metan från sediment varierar mycket beroende på årstid. De högsta utsläppen sker först under våren och sedan igen på sensommaren och beror delvis på förändringar i tillväxt och på temperatur i vattnet och i sedimentet. Utsläppen av metan ökar och är större inom intervallet 10–16 ° C och är lägre vid låga vintertemperaturer i sedimentet, dvs mellan 4–9 ° C.  Detta skulle kunna hänga samman med lägre biologisk aktivitet, både av djur som lever nere i sedimentet och bakteriernas aktivitet att bryta ner organiskt material. Men om vintern varar länge och den grunda viken täcks av is kan metangasen ansamlas under isen. Knackar man hål på isen så kan metangas slippa ut och den är lättantändlig!

På fältstationen ute på Askö finns utmärkta förutsättningar för att undersöka produktionen av växthusgaser i olika miljöer under året.

Här kommer husbåten till god användning. Där kan utrustningen som samlar in vattnet för analys placeras ovanför botten och analysutrustningen stå skyddad inne i det lilla huset. Det känns lyxigt som fältbiolog att få ha både tak över huvudet och skydd mot vinden. Det hör inte till vanligheterna.

4 husbåten som flytande plattform 202005

Flytande forskning. Notera vassbältet i bakgrunden.

Genom att det är en husbåt kan den flyttas till en annan lokal för att undersöka hur det fungerar på en annan bottentyp. Det finns också goda möjligheter att undersöka hur metangasproduktionen förändras under olika årstider.

2 bubblor från sedimentet

Vad är det som bubblar upp här? Luktar det prutt är det svavelväte…men det kan också vara metangas…

Det är inte alltid som bubblorna som stiger upp ur vattnet består av växthusgaser. Under den varma perioden på året kan istället primärproduktionen av fintrådiga alger och tång tillsammans med rotade vattenväxter dominera vad som produceras. Då är det istället ett överskott av syre som bildas vid primärproduktionen och som bubblorna som stiger till ytan innehåller.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Den gröna tarmalgen Ulva intestinalis, visar tydligt hur bubblor av syrgas kan bildas en solig dag.

Mycket av koldioxiden som finns i vattnet binds in i både alger och rotade vattenväxter och lagras i vävnaden. En vanlig art i Östersjön, som har den största lagringskapaciteten är bladvass, Phragmites australis, med sina tjocka rotstockar. På bilden av husbåten syns ett vassbälte bakom husbåten där provtagningen av vattnet sker i denna studie. Men även andra fleråriga arter som blåstång och rödalgen kräkel, Furcellaria lumbricalis, lagar också in kol under längre perioder. Och ålgräs, Zostera marina, lagrar in stora mängder kol i sina rötter.

5 Vassrotstockar kol lagring 20200515

Vassens långa rötter. Den som undrar vad namnet kommer från behöver bara känna på rotspetsen. Aj!!

Stora vassbälten är en miljö där lagring av koldioxid kan ske samtidigt som metangas kan bildas och lämna vattnet och avges till luften/atmosfären. Resultaten från Florians forskning på Askölaboratoriet kommer att bidra till en ökad kunskap om dessa komplexa processer i grunda miljöer under olika årstider.

Read Full Post »