Posted in Nyheter, tagged Alg, Almedalen, östersjön, blåstång, Briggen Tre Kronor, film, fintrådiga alger, fiske, forskning, grönslick, Lena Kautsky, tång on juli 9, 2016| 2 Comments »
Under Almedalsveckan var Tångbloggens egen Tant Tång, professor emeritus Lena Kautsky, såklart med och informerade om livet i havet ombord på Briggen Tre Kronor.
Bland annat gjordes en film när Lena visar hur den fintrådiga algen grönslick (Cladophora glomerata) påverkar fisk som gädda och abborre genom att skugga den för Östersjön livsviktiga blåstången.
Grönslick växer nära ytan och bildar ofta en grön bård längs klippstranden.
Posted in Nyheter, tagged Alg, algblomning, Askö, Askölaboratoriet, Östersjöcentrum, årstid, östersjön, dinoflagellater, dykare, Ellen Schagerström, film, forskning, Jakob Walve, kiselalger, Lena Kautsky, Plankton, vårblomning on juli 5, 2016| 3 Comments »
På våren när ljuset kommer tillbaka och vattnet blir varmare startar algblomningen i Östersjön precis som på land. Det finns många arter av växtplankton som bildar blomningar under olika delar av året, precis som olika arter blommar på land under våren, sommaren och hösten.
Vårblomningen är livsviktig för Östersjöns ekosystem. De mikroskopiska algerna producerar syre samtidigt som de tillväxer snabbt och tar upp fosfor och kväve. Vårblomningen består främst av olika arter av kiselalger och dinoflagellater. En vanlig dinoflagellat är Gymnodinium som kan bildar långa kedjor av celler som gör det lättare att hålla sig flytande och kvar i den övre delen av vattenmassan där det finns tillräckligt med ljus för tillväxten. När de dör och sjunker till botten blir de mat till många bottenlevande smådjur, som östersjömusslan Macoma baltica och blåmusslor.
På våren händer det ibland att det samlas mycket pollen från tall och björk på vattenytan, både i strandkanten och i öppet hav så att vattnet blir ljust gult. Dessa ansamlingar kan ibland misstas för algblomning.
Pollen i strandkanten
Pollen ute i vattnet
Senare på sommaren blir mikroskopiska grönalger vanliga och när det blir riktigt varmt och skönt i vattnet kan cyanobakterier som katthårsalgen Nodularia spumigena och knippeblomsalgen Aphanizomenon flos-aquae massföröka sig och bilda stora blomningar ute i öppna Östersjön. Cyanobakterieblomningen har förmågan att ta upp kväve direkt ur luften så det räcker med att det finns fosfor i vattenmassan för att de skall kunna växa till och föröka sig. I slutet av cyanobakterieblomningen, när de håller på att dö flyter de upp till ytan och kommer att driva med vind och vågor in mot någon kust. Om det istället blir blåsigt väder blandas vattnet om och blomningen sjunker till botten, där det går åt syre för att bryta ner den döda blomningen.
Håven är blågrön av cyanobakterier. I mätglaset bakom ser men hur cyanobakterierna flyter som ett grönt lager på vattenytan.
Variation i biomassa växtplankton över året. Notera hur liten mängd cyanobakterierna är i förhållande till vårblomningen.
Tångbloggen har medverkat i en liten film som förklarar mer om vårblomningen i havet. ]
Begreppet algblomning används när en eller ett par arter massförökar sig och ibland blir så många att det syns för blotta ögat och färgar vattnet. De vanligaste är gröna och blågröna blomningar, men vattnet i en vik kan också färgas brunt, rödbrunt eller grisskärt. En art som gör vattnet rött när den förekommer i stora mängder är Mesodinium rubrum, en ciliat, som har röda kloroplaster.
Övre bilden visar en ”blomning” av algen Mesodinium, som ses i mikroskop i undre bilden. Foto Eva Lindell.
På svenska västkusten kan vattnet ibland bli grisskärt och lukta rutten fisk – det är mareld, Noctiluca scintillans som massförökat sig. På natten glimmar mareld när de rör sig i vattnet med ett kallt fosforicerande ljus. Jättevackert!
Flera växtplanktonarter kan bilda giftiga blomningar. Orsaken till varför det blir större eller mindre blomningar av just en viss alg vissa år är inte klart. Till dessa växtplanktonarter hör flera dinoflagellater som Prorocentrum minimum, släktena Dinophysis, Prymnesium och Chrysochromulina. Gifterna som dessa växtplanktonarter producerar kan sedan ansamlas t.ex. i blåmusslor, som filtrerar och äter dem utan att påverkas negativt av gifterna. Men om vi människor äter av dessa musslor kan vi bli sjuka, och få t.ex. diarréer. Eller så producerar de ett gift som kan döda fisk. Blomningarna kan vara lokala eller finnas över större områden. Alla musslor som säljs i butik är kontrollerade.
Den art som haft störst påverkan på ekosystemet på västkusten är Chrysochromulina polylepis, en liten fästalg. Detta hände 1988, när en stor blomning, massförökning av denna art slog hårt på många arter, allt från stora alger till fiskdöd, speciellt på fisk i kassodlingar som inte kunde fly undan. Detta är snart 30 år sedan, men någon ny motsvarande kraftig blomning av Chrysochromulina har inte hänt sedan dess även om arten förekommer i planktonprover.
Posted in Nyheter, tagged östersjön, blåstång, film, forskning, Fortplantning, fråga/svar, Lena Kautsky, Tant Tång, tång on augusti 25, 2014| Leave a Comment »
Här är en liten film där Tångbloggens Tant Tång, professor Lena Kautsky, berättar om hur blåstången har fått det bättre.
Glada nyheter för alla tångälskare!
Posted in Nyheter, tagged Askö, Askölaboratoriet, östersjön, blåstång, dykare, dykning, Erik Börjesson, film, Fortplantning, Mattias Klum, Tierra Grande on juni 16, 2014| Leave a Comment »
Under veckan som varit har Mattias Klum och hans filmteam varit på Askölaboratoriet för att filma under vattnet inför deras kommande film om livet i Östersjön.
Tångbloggen har varit med som dykledare och tång-konsulent, samt guide till Östersjöns marina miljöer och dess invånare.
Alex och Ola kontrollerar kamerans inställningar innan vi åker ut.
Det har varit lärorikt för alla. Jag har lärt mig att byta filter och batteri på UV-kameror samt byggt muskler av att lyft den drygt 20 kg tunga kameran i och ur båten ett antal gånger.
Det är kul att jobba med film! Mattias och Ola gör sig redo för bad.
Det var lite mindre lyft för den delen av teamet som filmade inne i den grunda viken bakom båthusen. Och Mattias fick visa vilken hejare han är på att åka luftmadrass!
Grunda vikar kräver anpassade metoder.
Som alltid är kombinationen av el och vatten lite knepig, och det händer att saker och ting inte riktigt fungerar som man vill. Men skam den som ger sig och det är skönt att det inte är långt till Stockholm och specialbutiker. Värre saker har teamet råkat ut för.
Ola, Erik och Oscar löser problem.
Mattias Klum och Tierra Grande – teamet har tidigare gjort filmen ”Betraktaren”, som visades i SVT under 2013. Filmen är en hyllning till livet i, på och runt havet, men också en påminnelse om hur bräckligt ekosystemet i Östersjön har blivit.
Nu är teamet tillbaks i Östersjön och vill med denna film visa hur vackert det är, och varför det är värt att försöka bevara dessa unika miljöer.
En kamera är ömtålig utan sitt skyddande hölje. Ola klappar om den.
Tur eller skicklighet, men de första dagarna var det helt vindstilla. Havet låg blankt, solen sken och sikten var den bästa jag någonsin sett. Lättarbetat, särskilt när man dykleder i båt. Det blev några härliga arbetsdagar att minnas under höststormarna.
Oscar tränar gondol-teknik utanför bastun.
Tierra Grande-teamet kommer att arbeta med projektet under minst två år. Det ska bli spännande att se resultatet. Det föreligger en viss risk för att filmen kommer att innehålla en hel del tång. Vi kunde ju inte vara HELT opartiska till vad som är vackrast i Östersjön.
Blåstång, grönslick och granitklippa. vackert!
Posted in Nyheter, tagged Östersjöcentrum, östersjön, BEAM, föreläsning, film, tång on april 9, 2014| Leave a Comment »
Som en del av en doktorandkurs sponsrad av BEAM (Baltic Ecosystem Adaptive Management), hölls ett antal föreläsningar kring kursens tema ”Ecology and Diversity of the Baltic Sea”.
Är du intresserad av att veta mer om hur det ser ut på bottnarna eller vilken roll blåmusslan spelar i Östersjöns unika ekosystem, kan du nu ta del av föreläsningarna genom att klicka HÄR.
Givetvis finns det en eller två föreläsningar som handlar om tång.
Posted in Nyheter, tagged Alg, Östergötland, östersjön, blåstång, dykare, dykning, film, Naturkartan, Norrköpings kommun, Söderköpings kommun, tång, Undervattenskartan, Valdermarsviks kommun on februari 7, 2014| Leave a Comment »
Äntligen kan man få se lite av vår vackra kust under ytan!
Som en del i Naturkartan, ett projekt i Östergötland som främjar naturintresset, har man även lagt ut små filmer som visar naturen i Östergötland under ytan. Kika in på Undervatenskartan och njut av sommar, sol och härligt vatten.
Underbart att kunna ta ett virtuellt dopp och njuta av grönskan så här i februari. Vi hoppas att fler kustkommuner hänger på trenden och väljer att visa upp sin blå sida.
Skogen under ytan är också värd att besöka
Posted in Nyheter, tagged östersjön, fakta, film, forskning, fråga/svar on december 13, 2013| Leave a Comment »
Inför julhelgens alla sociala tillställningar, vad passar bättre än lite intressanta frågeställningar till sill och nubbe?
För att få till den lyckade konversationen kan du få lite inspiration och fakta från filmerna i projektet Flaskpost till forskare, där forskare vid Stockholms Universitet svarar på frågor om vatten och havet.
Här finns kunskap du kan imponera med på släkt, vänner och kollegor i väntan på att få doppa i grytan.
Posted in Nyheter, tagged Alg, dykare, dykning, fakta, film, insamling, Joakim Hansen, marinbiolog, Tjärnö, transekt on december 3, 2013| Leave a Comment »
Under sommaren har vi på Tångbloggen hunnit med en hel del arbete ute i fält, både på ostkustens Askö och västkustens Tjärnö.
Bland annat har vi inventerat algbeståndet längs två transekter (utlagda måttband) utanför Tjärnö på den salta västkusten.
En dykare simmar ut från stranden med ett måttband som fästs vid vattenlinjen, ner till att det inte växer mer alger. Beroende på hur klart vattnet är kan det variera mellan någon enstaka meter ner till dryga 20 meters djup.
Väl vid algernas slut, tar dykaren fram sin skrivtavla (varje marinbiologs måste-pryl) och börjar med att notera vilket djup dykdatorn visar och hur mycket av måttbandet som rullats ut. Därefter skriver man upp vilka algarter man ser och uppskattar hur mycket av dem som finns, på en 7-gradig skala (1, 5, 10, 25, 50, 75 och 100%). Eftersom alger växer i flera skikt, precis som gräs, buskar och träd på land, kan det snabbt bli mer än 100 %
När dykaren har noterat allt detta om startpunkten simmar hon sakta längs transekten (måttbandet) och fortsätter att notera djup, längd och arter när det blir en synbar skillnad i vilka arter som dominerar, så att man får fram en indelning i olika ”algbälten”.
Varje ”bälte” provtas även med hjälp av ramar och påsar. Man använder en bestämd storlek på ramen, som kan vara lös eller sitta fast på en påse, ofta 20×20 eller 50×50 cm beroende på hur många arter och hur mycket det är.
Dykaren lägger ramen på botten, plockar in de största algerna för hand i påsen och använder sedan en skrapa för att få loss alla alger som växer inom ramen och fösa in dem i påsen. Det är svårare än det ser ut att arbeta under vatten när allting flyter omkring.
För att ni ska få en uppfattning om hur det går till har Joakim Hansen, som ställde upp som pardykare i somras, delat med sig av det han filmade till Tångbloggen. Såhär ser det alltså ut när man skrapar en ruta.
Varför har vi då gjort detta, förutom att det är trevligt att dyka?
På dessa två lokaler har dessa inventeringar genomförts under flera år. Inom ekologi är det viktigt att ha mätningar som sträcker sig över lång tid för att kunna se ifall det sker faktiska förändringar i miljön, eller om det bara är normala variationer mellan åren.
Så under de kalla, mörka månaderna ska vi plocka fram våra påsar med frusna alger ur frysen (det blev drygt 30 stycken), tina dem, sortera upp dem i högar efter art, torka och väga och föra in i protokoll för att på så sätt få ut hur många gram torrvikt av varje art som växte i varje ruta. Genom att jämföra med tidigare protokoll kan vi så se om det har blivit mer eller mindre av någon art, samt om några arter har tillkommit eller försvunnit över åren.
Posted in Nyheter, tagged Alg, östersjön, blåstång, dykare, dykning, film, sågtång, tång on november 26, 2013| Leave a Comment »
När frosten ligger vit på tak och bilrutor och kinderna nyps röda av kylan, värmer det gott med lite undervattensfilmer från vår vackra Östersjö.
Det har under sommaren och hösten kommit upp flera tångfilmer på YouTube, en trend som vi hoppas håller i sig.
Här länkar vi till några trevliga som vi har hittat.
Nyköpings kommun, strax söder om Stockholm, har förstått hur man visar upp sin bästa sida! Här ser du Långskär och Västra Kovik. Det dova gurglande ljudet som hörs är när snorkeln vattenfylls.
Från Skälderviken nere i Skåne kan vi se hur både blåstång och sågtång har återhämtat sig, samt att 2013 var ett otrolig bra år för sudare (Chorda filum) längs hela svenska kusten. Klippet är filmat av Virtuerack. Virtue är en resurs för skolan skapad av naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. De har även fler klipp där de bland annat visar hur cd-skivor som hängts ut i havet vid en brygga blir till bostad för många alger och djur.
Har du någon bra tångfilm? Tipsa oss gärna.
Posted in Nyheter, tagged östersjön, film, forskning, Fortplantning, fråga/svar, Kerstin Johannesson, smaltång, Tjärnö on augusti 27, 2013| Leave a Comment »
Filmtajm!
Nu var det länge sedan vi hade film här på bloggen.
På havet.nu har det kommit en spännande film om smaltång från Formas, som heter ”Smaltång och drivkraften bakom uppkomsten av nya arter
Här berättar vår samarbetspartner Kerstin Johannesson om varför smaltång är så intressant ur ett evolutionärt perspektiv.
”Vad driver utvecklingen av nya arter? Hur snabbt kan nya arter bildas och hur går det till exakt? Detta är något som Kerstin Johannesson på Tjärnölaboratoriet forskar i. DNA-prover på smaltång visar att det går mycket fortare för arter att bildas än man tidigare trott. DNA visar att smaltången är en ny art och bara något tusental år gammal. Den klonar sig vilket man inte sett hos tångarter utanför Östersjön vilket kan bero på den låga salthalten. Om man förstår varför och hur en art bildas kan man förstå vilken påverkan människan och klimatförändringarna har på artbildningen.”
Tångbloggen 