Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Livet i en tångruska’

Nu råder inga tvivel om att somamren är till ända. Dags att sammanfatta. Deltagandet i medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar 2023 var ungefär lika stort som 2022. Precis som förra året var det flest som deltog i Uppgift 3 som innebar att undersöka när blåstången blir mogen och färdig att släppa ut sina ägg och spermier i vattnet.  Det stora deltagandet berodde på att många Naturum nära en Östersjöstrand och några Naturskolor bidrog med mätningar av vattentemperatur från april – juni. Samtidigt som de samlade in, snittade och bedömde mognadsgraden hos blåstångens förökningstoppar.

Vår hypotes, hur vi tror att det ligger till, är att de mildare vintrarna som medför mindre is kan få tångens förökningstoppar att växa till och utvecklas tidigare eftersom vattnet då värms upp snabbare på våren. Resultaten från sommarens bidrag indikerar att detta kan stämma. Mognaden verkar ske tidigare än vad den gjorde för 25 – 30 år sedan. År 2022 startade undersökningen lite sent, först i maj, och då var de flesta bestånden redan mogna.

I år startade därför våra tångdetektiver längs landets kust redan i slutet av april. Vi hoppades att de skulle komma igång innan tången mognat, och sedan följa upp med ett eller två besök vid fullmåne respektive nymåne fram till i maj-juni. Allt såklart beroende på var utmed kusten deras lokal befann sig.

Fullmåne vid stranden på Räfsnäs i maj. Fotografi: Lena Kautsky

I södra Östersjön, Öresund kom rapporter in om att tången redan var mogen och klar att föröka sig vid nymånen 20 april när vattentemperaturen fortfarande låg, under 10 0C.

Så för 2024 kommer vi att vilja starta tidigt igen. För södra Östersjön, Öresund blir aktuella datum 8 april (nymåne) och 24 april (fullmåne). I mellersta och norra Östersjön kan dagar runt den 8 maj (nymåne) och 23 maj (fullmåne) vara intressanta, om vi får en tidig och varm vår som förra året. Vi återkommer såklart i god tid om detta.

Totalt i år har vi sammanställt och publicerat 5 rapporter på Tångbloggen där vi tar upp intressanta bidrag som kommit in. Frida Ahnström gjorde även i år en längre tur med sin segelbåt och kollade livet i blåstång från Lidö, Norrtälje till Åland. Där blev det flera lokaler och sen tillbaka till Sverige. Imponerande insamling även i år!

Kamouflerad tånggråsugga, blåmussla och mossdjurskoloni och betad blåstång med tångludd. Foto: Ann-Mari Normann

Talesättet ”En bild säger mer än tusen ord” stämmer verkligen och det är därför vi uppskattar alla fina foton som kommer in till Algforskarsommar. Utöver många foton på smådjur som deltagare både räknat till antal och fotograferat i samband med Uppgift 1, ”Livet i en tångruska”. Som förra året har det kommit in flera fynd av elegant tångräka (eller kortfingrad tångräka som den också kallas), Palaemon elegans, som verkar vara på spridning norrut i Östersjön. Spännande! Detta visar att vi behöver följa och få in mer information om hur djursamhället och påväxten förändras på olika platser utmed vår långa kust, för att se storskaliga förändringar över tid och förstå vad dessa kan bero på.

Jan-Erik Andersson har gjort en stor insats i Kolleviken, Karlshamn, där han under året genomfört alla tre uppgifterna och dokumenterat mognaden av blåstång, djurlivet i tången och även beräknat proportionen av sommar och höstförökande blåstång utmed en bit av viken. Genom att med jämna mellanrum bestämma om det var en sommar- eller höstförökande planta kom Jan-Erik fram till att 60 % av beståndet var höstförökande. Botten har en ganska riklig vegetation av fintrådiga alger under sommaren som minskar på hösten.

Vi hoppas att många som deltagit i år vill fortsätta och upprepa uppgifterna även nästa år, eftersom återbesök på samma lokal gör informationen som vi får in extra värdefull. Då kan vi få en bättre bild av platsen och hur den varierar mellan olika år. Vilka förändringar orsakas av en varm sommar, en kall vår eller en lång lågvattensperiod, till exempel. Stormar som Babet, med våldsamma vågor och högvatten som nyligen drog in över södra Sverige, kan förändra stränderna och slita loss mycket blåstång. Det påverkar såklart även djurlivet. Men hur då, och hur länge?

När vintern är över och solen och värmen åter kommit tillbaka hoppas vi att Du gärna tar Dig till en strand full med tång och deltar i Algforskarsommar 2024.

Stort TACK för alla bidrag! Vi hörs till våren.

Bästa hälsningar från Algforskarsommars projektledning

Lena Kautsky och Ellen Schagerström

Read Full Post »

Blåstången är mogen i södra Östersjön!

De första rapporterna om att blåstången är redo att föröka sig kom redan vid fullmånen den 6 maj från södra Östersjön. Vattentemperaturen hade då nått över 10 grader. Det ser ut som om detta kan vara den kritiska temperaturen för att nå fullt mogna förökningstoppar.

Fullmåne på väg upp över horisonten på Räfsnäs.

Vi väntar därför med spänning på fler rapporter från ett antal Naturum, naturskolor och privatpersoner som anmält sitt deltagande i denna uppgift för 2023. Vi saknar fortfarande deltagande från Bottenhavet, från Gräsö och upp till den nordligaste utbredningen i närheten av Norrbyn, Umeå universitets marina fältstation. Så en liten önskan från oss till Dig som läser detta om du befinner dig längs Bottenhavet. Det går jättebra att deltaga under juni och juli med att bestämma när tången blir mogen utmed kusten i Bottenhavet.

Igår den 19 maj inföll nymånen. Kunde det vara dags för förökning även i norra Östersjön?  Tveksamt, för vattentemperaturen vid min brygga i Räfsnäs var fortfarande inte mer än cirka 9 0C. Jag snittade några tångtoppar för att kolla läget. De ser ut att vara på väg att bli mogna men det dröjer nog till fullmånen 4 juni. Varför gör jag denna bedömning? Jo, för att det visserligen syns lite blekt gulgröna äggsamlingar som också ramlar ur förökningstoppen, men de måste vara tydligt olivgröna för att vara helt mogna. Hittade inte någon tydlig hanplanta, så jag bifogar bara ett foto taget med lite sned belysning.

På fotot, taget med mobilen, syns äggsamlingar som gryn på botten av petriskålen. Tittar man noga syns det också små högar av dom ovanpå förökningstoppen. De har släpps ut när förökningstoppen ligger helt stilla i skålen.

Det dröjer nog två veckor till innan vattentemperaturen är tillräckligt hög och årets första stora utsläpp sker. Tångbloggen kommer att delta i ett större försök den 30 maj att etablera blåstång på ett stenrev vid Riddersholm på Rådmansö några dagar före fullmåne. Projektet genomförs i Skärgårdsstiftensens regi tillsammans med Sveriges Vattenekologer och Sportfiskarna med målsättningen att förbättra fisket. Vi kommer såklart att berätta mer om detta senare.

Idag passade jag också på att kolla antalet arter i en stor och fin tångplanta eftersom det snart är Biologiska Mångfaldens Dag och då har vi som håller i Algforskarsommar utlyst en liten tävling! Vem hittar flest arter i en tångruska? Ett tips kan vara att ta en stor planta där det kan finnas plats både för fler individer av varje art men också fler arter.

I min blåstångsplanta hittade jag nio arter eller grupper. Allra flest var tångmärlorna med 30 stycken små individer och en bamse- stor. Jag hittade också två nattsländelarver. De ingår i min satsning för året att lära mig bestämma till art om möjligt.

Detta blir startskottet för uppgiften att undersöka djurlivet i tångruskor utmed vår långa kust i Östersjön. Kom ihåg att ta med en vit balja och en måttstock, mät plantans längd och skicka med foton och ange koordinater på var plantan plockades.

Hjälp att artbestämma dina fynd finns på Livet i Havet och skaffa gärna Växter och djur i Östersjön.

Read Full Post »

En fråga som vi önskar få in svar på via projektet Algforskarsommar är ”Hur förändras artsammansättningen i tångruskor – från Torkö i Blekinge till Stockholms skärgård?” 

I Rapport 5 från Algforskarsommar kommer här en första liten översikt av resultatet som kommit in från er flitiga medborgarforskare. Stort tack för alla bidrag! 

Det är alltid lika spännande att läsa om vad ni hittar och se hur artsammansättningen varierar från söder till norr utmed Östersjöns långa och varierade kustmiljöer. Här har vi nu gjort en liten sammanställning och plockat ut både några observationer på skillnader i arternas förekomst och några bilder som kommit in med en fråga om vilken art det är. 

Den första markanta skillnaden är mängden tångräkor (Palaemon spp) som hittas i en tångruska. I tången från t.ex. Blekinge och Kalmarsund är de vanliga och ofta finns det flera stycken per tångruska, medan i Stockholms skärgård finns det bara någon enstaka ibland. Tittar du nog kan du se att tångräkorna kan se olika ut. En är mer oansenlig, det är den vanliga tångräkan, Palemon adspersus. Den andra arten har färggranna streck på benen i blått och gult och brunaktiga ränder på kroppen. Det är elegant tångräka, Palemon elegans, en främmande art som är på spridning längre och längre in i Östersjön. 

Foto på en av mina studie-tångruskor som jag har placerad vid bryggan på Räfsnäs och som växer på en sten.

Vanlig tångräka kallas också för östersjöräka, långfingrad tångräka, blek tångräka eller bara tångräka- kärt barn har många namn.

Undersökningar som gjordes av livet i en tångruska redan i slutet av maj innehöll ofta många små tångmärlor (Gammarus spp) som helt klart just hunnit med att föröka sig. De har hunnit växa till lite under några veckor, men det finns fortfarande många mindre tångmärlor kvar när man skakar en tångruska. I varje fall när jag undersökte några av mina tångplantor vid bryggan i Räfsnäs den 20 juni strax före midsommar. 

Det kryllar av tångmärlor i baljan – både några större och en massa små. Nere i vänster hörn syns en tånggråsugga, Idotea balthica.

Här kommer nu en liten önskan från oss:

Finns det en möjlighet för några av er att upprepa undersökningen nu i juli – augusti? Det skulle vara fint att få veta hur sammansättningen förändrats. Finns det många stora vuxna tångmärlor kvar och kanske också fler tånggråsuggor? Eller har de kanske minskat i antal och blivit mat till spigg och andra småfiskar? 

Det har också kommit in några frågor om vilken art det är som hittats. En fråga är från Torkö, Blekinge där det förekom flera sötvattensgråsuggor (Asellus aquaticus) och en och annan dagslända i proverna.  

Det har inte kommit in några foton på nattsländelarver men en rapport från Hölö rapporterade flera fynd av nattsländelarver vid undersökningen av blåstång. Fredrika Bremergymnasiets elever NA21b, studerade blåstång vid Schweizerbadet, i Haninge kommun. Från dem kom en rapport att det förekom sommarförökande blåstång på lokalen. När de skakade tångruskor hittade de tångmärlor och strandvattengråsuggor (Jaera albifrons) och många nematoder. Ett bra sätt att bestämma vilka arter du hittar i en tångruska är att kolla på ”Livet i havet” där det finns bra bilder och beskrivningar på arter i Östersjön och Västerhavet. Och där går såklart att skriva in ett sökord för att t.ex. hitta ett foto på strandvattengråsugga eller någon annan art som du vill veta mer om.

Somriga hälsningar från oss som driver medborgarprojektet Algforskarsommar, Lena och Ellen.

Read Full Post »