Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Naturskolor’

Algforskarsommar 2024 Rapport 6. Sammanfattning av säsongen 2024.

Posted in Algforskarsommar, Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on november 10, 2024| Leave a Comment »

Deltagandet i medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar 2024 var lite lägre än förra året. Precis som tidigare år deltog flera Naturum och Naturskolor i Uppgift 3 som innebär att undersöka när blåstång blir mogen och färdig att föröka sig i olika delar i vattnet utmed olika delar av Östersjöns långa kust. Allt tyder på att mildare vintrar med mindre is och tidigare vårar gör att vattnet blir varmare tidigare vilket får tången att bli mogen tidigare jämfört med för 25 – 30 år sedan. De fantastiska supermånarna har bidragit till en extra vacker upplevelse att vara ute och kolla på hur mogen blåstången blivit.

Supermåne och små tångtoppar i vattenytan
Foto: Lena Kautsky
Mogen sommarförökande blåstång
Foto: Lena Kautsky

I södra Östersjön, nere i Öreund kom rapporter in om att tången var mogen och klar att föröka sig redan vid nymånen den 8e april och vid fullmånen 24e april. I mellersta och norra Östersjön skedde de stora utsläppen runt den 8e och 22a maj. I Kollevik, Karlshamn rapporterade Jan-Erik Andersson att blåstången var mogen den 22a maj och att vattentemperaturen hunnit bli 14 0C. En fundering, kanske det skulle vara bättre att kalla blåstången för vårförökande istället för sommarförökande? Hur som helst blir starten för Algforskarsommar tidig också nästa år, 2025.

Totalt blev det sex rapporter om Algforskarsommar i år. De går att hitta både på Östersjöcentrums hemsida och på Tångbloggen. Speciellt värdefulla är rapporter från flera Naturum och naturskolor, tillsammans med många undersökningar som är gjorda vid olika tillfällen utmed våra långa och varierade kustmiljöer. Tillsammans hjälper alla era bidrag till att öka kunskapen om förekomsten av arter i tångskogen och förändringar mellan år och platser. Det verkar ha varit ett bra år för livet i havet, med lyckad förökning av tångmärlor och tånggråsuggor. Vi har fått in många rapporter med bilder på elegant tångräka, guldbrämade dykare och många andra arter. Här är några som jag passade på att fotografera:

Tånggråsuggor i grupp och en båtsnäcka
De tydligt blå-gula benen hos elegant tångräka
Gulbrämad dykare och flera små tångmärlor.

Jan-Erik Andersson har också i år undersökt proportionen mellan höst- och sommarförökande blåstång i Kolleviken, utanför Karlshamn. Det finns ganska mycket höstförökande blåstång i området och Jan-Erik kom fram till att det 2023 var ungefär 60% och i år ca 50 %. Han har lovat att göra en uppföljning även nästa år. Blir spännande att följa om det sker en minskning eller om detta är den naturliga variationen i ett bestånd.

Höstförökande blåstångsplanta från Kollviken, Karlshamn.
Foto: Jan-Erik Andersson
Höstförökande planta från Räfsnäs Rådmansö, Norrtälje.
Foto: Lena Kautsky

Nästa år firar Algforskarsommar fem år och vår förhoppning är att Du som deltagit tidigare år kan tänka Dig att även delta ett år till. Att göra samma studie på samma lokal bidrar till att vi ökar kunskapen av vilka förändringar som sker mellan olika år utmed kusten. Vilken effekt har till exempel en ovanligt varm sommar, en kall vår eller en ovanligt lång period med lågvatten, där grunt växande blåstång riskerar att dö? Och så hoppas vi såklart på många nya deltagare i Algforskarsommar 2025.

Stort TACK för alla bidrag! Vi hörs till våren!

Bästa hälsningar från Algforskarsommars projektledning                                                     

Lena Kautsky och Ellen Schagerström

 

Read Full Post »

Algforskarsommar Rapport 5 – Sammanfattning av sommaren 2023.

Posted in Algforskarsommar, Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on oktober 24, 2023| Leave a Comment »

Nu råder inga tvivel om att somamren är till ända. Dags att sammanfatta. Deltagandet i medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar 2023 var ungefär lika stort som 2022. Precis som förra året var det flest som deltog i Uppgift 3 som innebar att undersöka när blåstången blir mogen och färdig att släppa ut sina ägg och spermier i vattnet.  Det stora deltagandet berodde på att många Naturum nära en Östersjöstrand och några Naturskolor bidrog med mätningar av vattentemperatur från april – juni. Samtidigt som de samlade in, snittade och bedömde mognadsgraden hos blåstångens förökningstoppar.

Vår hypotes, hur vi tror att det ligger till, är att de mildare vintrarna som medför mindre is kan få tångens förökningstoppar att växa till och utvecklas tidigare eftersom vattnet då värms upp snabbare på våren. Resultaten från sommarens bidrag indikerar att detta kan stämma. Mognaden verkar ske tidigare än vad den gjorde för 25 – 30 år sedan. År 2022 startade undersökningen lite sent, först i maj, och då var de flesta bestånden redan mogna.

I år startade därför våra tångdetektiver längs landets kust redan i slutet av april. Vi hoppades att de skulle komma igång innan tången mognat, och sedan följa upp med ett eller två besök vid fullmåne respektive nymåne fram till i maj-juni. Allt såklart beroende på var utmed kusten deras lokal befann sig.

Fullmåne vid stranden på Räfsnäs i maj. Fotografi: Lena Kautsky

I södra Östersjön, Öresund kom rapporter in om att tången redan var mogen och klar att föröka sig vid nymånen 20 april när vattentemperaturen fortfarande låg, under 10 0C.

Så för 2024 kommer vi att vilja starta tidigt igen. För södra Östersjön, Öresund blir aktuella datum 8 april (nymåne) och 24 april (fullmåne). I mellersta och norra Östersjön kan dagar runt den 8 maj (nymåne) och 23 maj (fullmåne) vara intressanta, om vi får en tidig och varm vår som förra året. Vi återkommer såklart i god tid om detta.

Totalt i år har vi sammanställt och publicerat 5 rapporter på Tångbloggen där vi tar upp intressanta bidrag som kommit in. Frida Ahnström gjorde även i år en längre tur med sin segelbåt och kollade livet i blåstång från Lidö, Norrtälje till Åland. Där blev det flera lokaler och sen tillbaka till Sverige. Imponerande insamling även i år!

Kamouflerad tånggråsugga, blåmussla och mossdjurskoloni och betad blåstång med tångludd. Foto: Ann-Mari Normann

Talesättet ”En bild säger mer än tusen ord” stämmer verkligen och det är därför vi uppskattar alla fina foton som kommer in till Algforskarsommar. Utöver många foton på smådjur som deltagare både räknat till antal och fotograferat i samband med Uppgift 1, ”Livet i en tångruska”. Som förra året har det kommit in flera fynd av elegant tångräka (eller kortfingrad tångräka som den också kallas), Palaemon elegans, som verkar vara på spridning norrut i Östersjön. Spännande! Detta visar att vi behöver följa och få in mer information om hur djursamhället och påväxten förändras på olika platser utmed vår långa kust, för att se storskaliga förändringar över tid och förstå vad dessa kan bero på.

Jan-Erik Andersson har gjort en stor insats i Kolleviken, Karlshamn, där han under året genomfört alla tre uppgifterna och dokumenterat mognaden av blåstång, djurlivet i tången och även beräknat proportionen av sommar och höstförökande blåstång utmed en bit av viken. Genom att med jämna mellanrum bestämma om det var en sommar- eller höstförökande planta kom Jan-Erik fram till att 60 % av beståndet var höstförökande. Botten har en ganska riklig vegetation av fintrådiga alger under sommaren som minskar på hösten.

Vi hoppas att många som deltagit i år vill fortsätta och upprepa uppgifterna även nästa år, eftersom återbesök på samma lokal gör informationen som vi får in extra värdefull. Då kan vi få en bättre bild av platsen och hur den varierar mellan olika år. Vilka förändringar orsakas av en varm sommar, en kall vår eller en lång lågvattensperiod, till exempel. Stormar som Babet, med våldsamma vågor och högvatten som nyligen drog in över södra Sverige, kan förändra stränderna och slita loss mycket blåstång. Det påverkar såklart även djurlivet. Men hur då, och hur länge?

När vintern är över och solen och värmen åter kommit tillbaka hoppas vi att Du gärna tar Dig till en strand full med tång och deltar i Algforskarsommar 2024.

Stort TACK för alla bidrag! Vi hörs till våren.

Bästa hälsningar från Algforskarsommars projektledning

Lena Kautsky och Ellen Schagerström

Read Full Post »

Algforskarsommar 2023, rapport 3 vecka 27.

Posted in Algforskarsommar, Fakta, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on juli 5, 2023| 3 Comments »

I år har flera Naturum och naturskolor tillsammans med ett antal engagerade privatpersoner bidragit med att öka kunskapen om när blåstången blir mogen utmed kusten. Vi har fått in många fina fotografier på snittade förökningstoppar. I april kan man ana sig till att äggsamlingar (oogon) i honplantornas förökningstoppar håller på att bildas, men i conceptakler hos hanplantorna syns inget alls. Det var fortfarande för kallt i vattnet.

Vattentemperaturen ökar olika snabbt utmed vår långa kust. För många arter verkar en temperatur på över 10 0C behövas för att arten skall föröka sig. När och hur lång tid det tar för en tångplanta att växa till på våren och få mogna förökningstoppar beror på många faktorer, bl.a. hur fort vattnet värms upp och hur djupt ner plantan växer. En grund, innesluten vik kommer att värmas upp fortare än en klippstrand som ligger öppet ut mot havet. I år fick vi en lång period med lågvatten. Detta skadade många av de riktigt grunt växande blåstångsplantorna som inte tål att ligga torrlagda så länge. Flera dog och kommer ersättas av andra små tångplantor eller någon annan alg.

Några döda tångplantor på små stenar i en grund vik under lågvattensperioden i juni (2023-06-09)

Den allra första rapporten om att blåstången hade mogna förökningstoppar med tydliga oogon kom från Louise som kollat tång i Barsebäck, nere i Öresund. Det skedde redan vid fullmånen 14 april och temperaturen hade hunnit komma upp i runt 9 0C.

Vid nästa fullmåne, den 6 maj, kom precis som förra året många rapporter från södra Östersjön om mogna blåstångsplantor. På dessa platser hade vattentemperaturen då nått lite över 10 0C.

Snitt på mogen honplanta till vänster och hanplanta till höger  från Åhus. Fotograf Sam Peterson, Naturum Vattenriket.

Vid fullmånen den 4 juni var det många som rapporterade nästan mogna eller mogna toppar, och då hade vattentemperaturen stigit till runt 15-19 0C. Bland annat från Naturum Västervik och Markus Nord. Från sin provtagning strax före nymånen i juni skickade han några otroligt fina och vackra foton tagna i mikroskop på hur spermiesamlingar (antheridier) ser ut och också conceptakler med mogna oogon.

Ett av de vackraste och tydligaste fotografierna har Markus Nord i Västervik skickat in på ett conceptakel med mogna antheridier.

Fotograf: Markus Nord, Naturum Västervik.

Preliminära resultat visar på ungefär samma utveckling av mognaden som förra året, med klart mogen blåstång vid fullmånen i maj utmed den södra delen av kusten och mogen tång vid fullmånen i början av juni i Stockholms skärgård. Genom att deltagarna följt mognadsprocessen under flera månader visade det sig att det även kom in rapporter om mogen blåstång vid nymånar,  alltså inte bara vid fullmånar. Spännande!

Följer man mognadsprocessen noggrant så visar det sig att när tången väl mognat fortsätter den att bilda nya oogon respektive antheridier under ett par veckor. De mognar fram successivt och släpps ut i vattenmassan där befruktningen sker. De riktigt stora utsläppen som vi berättat om tidigare, sker i samband med fullmånen och ett lite mindre utsläpp sker vid nymånen. Men det sker också små utsläpp varje morgon och kväll när de väl har blivit mogna. Detta håller på tills det inte finns några fler äggsamlingar eller spermiesamlingar kvar i förökningstoppen. Då vissnar förökningstoppen ner och hela eller delar av grenen kommer att lossna, driva iväg och brytas ner. Eftersom det är kallare längre ner i vattenmassan så kommer djupt växande blåstång att föröka sig senare än de grunt växande plantorna på samma lokal. Det innebär att det även vid fullmånen den 3 juli fanns många blåstångsplantor som förökade sig i ytterskärgården där de kan förekomma ner till 8-10 meters djup.

I skrivande stund saknar vi rapporter från Bottenhavet. Enligt förra årets undersökningar så borde tången hunnit bli mogen också där. Så kommer du till en strand i Bottenhavet där det växer tång, prova gärna att snitta några förökningstoppar och kolla mognaden. Vi vill gärna få in fler rapporter just från Bottenhavet.

Read Full Post »

Många möten blev det i november –alla med havet som tema

Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on november 22, 2022| Leave a Comment »

I november blev det mer än en intensiv vecka med många intressanta konferenser och möten. Kändes fint som en kompensation efter alla zoom möten under Covid åren.

Det började med ett möte arrangerat av ”Initiativ Utö” där jag blev inbjuden av Thomas Hjelm. Första gången vi träffades och pratade om utbildning på Utö är för närmare 25 år sedan, i samverkan med Askölaboratoriet. Det känns så positivt att det nu finns en våtmarksanläggning och arbetet med att sluta kretsloppet är på full gång.Det finns också en fin hemsida för intresserade besökare som berättar om allt spännande som finns att uppleva på ön under ett besök

Förra veckan startade för min del med två dagar fyllda med ”kunskap, klokskap, kreativitet, kontakter och kalas” i Göteborg och det pedagogiska nätverkets konferens ”Att sprida ringar på vatten”.

Mötet startade med en presentation av min son Robert som berättade om olika projekt som kommit till under årens gång och nu används av bland annat Naturskolor utmed Östersjöns kuster som boken ”Växter och djur i Östersjön”. Denna upplaga är tyvärr slut men det jobbas för fullt med en uppdatering och förhoppningsvis blir den klar tidigt nästa år.  Lovar att komma ut med ett meddelande bums här på Tångbloggen när den finns i tryck igen.

På konferensen fick jag möjligheten att presentera projektet ”Algforskarsommar” och de tre uppgifter som ingår i detta medborgarforskningsprojekt som även lämpar sig utmärkt att använda i verksamheten på Naturskolor eller Naturum. Det är Kajsa Tönnesson som är föreståndare för Havsmiljöinstitutet som kollar intresserat på tångplantorna. Det kommer att finnas en länk till dokumentation och inspelningar från konferensen på denna hemsida när den blir klar och annat om nätverket.

Jag passade även på att visa upp olika fynd från Östersjön och vad man kan skapa med dem. Bakom mig på den vita väggen ser ni både ett papper av grönslick (Cladophora glomerata) och en stjärna av pressad tång.

Ett sent kvällståg till Stockholm och så var det dags för svenska havsforskarförenings möte på onsdagen. Igen, en massa spännande föredrag under tre dagar. För mig personligen tycker jag att det är otroligt spännande att DNA-tekniken gör det möjligt att undersöka vad allt ifrån fiskar som strömming och spigg gillar att äta av olika arter av djurplankton, samt vilka arter växtplankton som små små djurplankton t.ex. hoppkräftor och hjuldjur (Rotatorier) äter!

De som presenterade denna spännande forskning var professor Monika Winder tillsammans med Kinlan Jan och Tianshuo Xu alla verksamma på Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Och ännu mera fascinerande är att det går att undersöka vilken bakterieflora dessa mikroskopiskt små djur har i sina magar för att på bästa sätt kunna smälta och bryta ner det de äter. Rotatorier (Keratella och Syncheata) som äter mer av dinoflaggelater (Peridinales) visade sig ha en annorlunda och unik sammansättning av bakterier jämfört med den största hoppkräftan, Temora, som mest äter små encelliga cyanobakterier (Synechoccales) och stora trådformiga cyanobakterier, Nostocales.

För att hinna med allt denna vecka smet jag från svenska havsforskarförenings konferens på torsdag eftermiddagen till Skansen på Djurgården och Föreningen Naturfotografernas seminarium om ”Vinnare och förlorare i svensk natur”. Här deltog jag i ett panelsamtal tillsammans med naturfotograf Annette Selldén och moderator Henrik Ekman som handlade tillståndet för gråsäl och tumlare och hur förändligt havet är och den rika variation som finns utmed vår långa kust. Deltagarna fick också höra om Projekt Pilgrimsfalk, och hur läget är med humlor i jordbrukslandskapet och mycket mer. Som avslutning bjöds vi på små snittar och dryck i akvariehallen.

Musselrepet från västkusten var fullt med stora musslor. Det fanns också ett par individer av ostronpest, Crepidula fornicata som satt och snodde maten från musslorna.

Efter att ha träffat många gamla vänner och tidigare studenter avslutades veckorna med en resa till västkusten.

Det var ett riktigt fint lågvatten, -45 cm så det vara bara att gå direkt ner till stranden och plocka japanska jätteostron till middagen. Mums! Nästa inlägg från mig blir ett ”Vykort från Västerhavet i november” en härlig tid för lite strandfynd.

Read Full Post »