Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Fortplantning’

Jag är ofta nere på västkusten och har följt utvecklingen av det japanska jätteostronet sedan de hittades första gången 2007 på flera platser i närheten av forskningsstationen på Tjärnö, utanför Strömstad. På en av lokalerna med bra vattenomsättning har de blivit mycket vanliga de senaste åren. Inte ens efter den kalla vintern 2009-2010 märktes någon större nedgång. Idag bildar de artrika rev på många ställen.
Ostronekosystem
Här är ett lite skrovligt ostronskal med både blåstång, skorpformiga rödalger, en liten tångborre och många havstulpaner. Ett helt litet ekosystem!
ostron tång och sten
Sitter ostronet direkt på stenen kan det i sin tur få havstulpaner och tång som lättare får fäste på dess ruggliga yta än direkt på stenen.

Rapporter om massdöd av japanskt jätteostron på flera ställen i Oslofjorden och Strömstad kom i mitten av september, både i GöteborgsPosten och SVT. Så nyfikenheten var stor när jag kom ner till vårt ställe på Tjärnö förra veckan. Hur skulle det se ut? Massor med döda skal både på stranden och ute på ostronrevet?

Så fort på med vadarbyxorna och ut i vattnet för att kolla läget! Jo visst låg det lite skal på land och det fanns döda skal ute på banken – men alla skal var mer eller mindre täckta av årets nya ca. 1-2 cm stora jätteostron. Den varma sommaren 2014, har resulterat i den bästa föryngringen som jag sett något år sedan de kom till våra svenska vatten.
ostronpå hjärtmussla20141024
Ett hjärtmusselskal klätt med små unga jätteostron och ett levande ostronskal med både nya små ostron och små groddplantor av blåstång. Ytan på ett skal av ett ostron är en mycket mer gynnsam miljö för ett befruktat blåstångsägg att få fäste och klara sig undan bete från strandsnäckor under den första tiden än ett slätt blåmusselskal.
ostron yngel o tång
Så visst har det varit många större och äldre japanska jätteostron som dött en naturlig död efter att de lekt och spritt sina ägg och spermier i vattnet under den för deras förökning gynnsamma höga temperaturen i sommar, men det är ingen risk för att det har slagits ut. Det är mycket mer troligt att det nästa år kommer att finnas ännu fler japanska jätteostron. Deras larver kan spridas över stora områden innan de bottenfälls och sätter sig fast på en lämplig yta.
ostron på nätkasse
Ett bevis på hur mycket larver det funnits i vattnet i år är denna nätkasse som hängt i vattnet och som nu är fullsatt med små japanska ostron. Så i varje fall kring Tjärnö, utanför Strömstad kommer det att fortsätta att finnas gott om japanska jätteostron även nästa år.

Vill du läsa mer om de olika rapporterna finns de på Havet.nu. Havs- och Vattenmyndigheten vill också få in rapporter från dig om du hittar döda ostron i massor.

Read Full Post »

Här är en liten film där Tångbloggens Tant Tång, professor Lena Kautsky, berättar om hur blåstången har fått det bättre.
Glada nyheter för alla tångälskare!

Read Full Post »

Det är inte bara torrt på land och landväxterna tappar bladen, utan det långvariga högtrycket har också gjort att det är mycket av de alger som växer grunt ligger torrlagda i solen under många timmar varje dag. Det gör att även de grunt växande algerna har problem.

lågvatten med spiral spirlatång torr receptakler

Den grundast växande tångarten, spiraltång klarar att ligga torr i gassande solsken. Förökningstopparna ser ut som någon har tappat mängder med pärlor på stranden.Senare på året kommer förökningstopparna att ha försvunnit och spiraltångens plantor ser små ut med nya gröna toppar.Blåstång klarar inte att torkas ut lika mycket och växter lite djupare och sågtång hittas alltid under det lägsta vattenståndet och tål knappt att bli uttorkad alls. Hur mycket uttorkning och hur långe de olika tångarterna tål att ligga torrlagda är en av de faktorer som gör att det finns en zonering av arter från de grunt växande till de som förekommer på större djup. Många fintrådiga arter av alger tål uttorkning dåligt.

Med varierande vattenstånd och små vågor som rullar in mot stranden sorteras större och mindre skalbitar som bildar ett vackert vågigt mönster – ett minne efter när vågorna kom in vid förra högvattnet. Varje dag när jag kommer ner till viken ser mönstret annorlunda ut.

Spår av vågor

En av dagarna hade det kommit in ganska många öronmaneter, men vinden hade drivit upp dom på stranden och när vattnet drog sig tillbaka blev de kvar på sanden och torkade in. Torra blanka skinn där de fyra ringarna eller öronen som gett den dess namn fortfarande syns. Det har varit en härlig sommar utan mycket maneter av något slag och definitivt inga brännmaneter. Toppen för oss badare.

torra öronmaneter

I små vattensamlingar som blir kvar under lågvattenperioden växter blåstång och Sargassosnärjan, en nyinvandrat art som hittades i området vid Tjärnö marina station under mitten av 1980-talet och nu växter överallt. Den kunde sprida sig snabbt genom att en planta både har ägg och spermier och kan bilda nya små groddplantor själv. Speciellt i hamnområden på småstenar och skal där det inte växte några stora alger förut är den vanlig. Där ser den lite ut som en enebuske och kan bli stor hög med ett rikt liv av många små kräftdjur och snäckor. Andra arter i den grundaste delen är olika grönalger som frodas i år. Varmt och lågvatten – kan de torkas ut och hinna med en generation till. Det syns tydliga tecken på att tarmalgen håller på att föröka sig är de vita tömda delarna av algen. Hela cell innehållet har delats upp i många hundra sporer per cell. Var kommer de att sätta sig fast och hur ser det ut under de närmaste veckorna. Mer om detta från Östersjön under veckan. Detta och en rapport från resan till Estland så klart. Vill du veta mer om vad som händer i strandzonen och i tångbältet- fortsätt följa oss.

Sargassosnärja och tångEnteromorpha har reproducerat sig

Read Full Post »

Under veckan som varit har Mattias Klum och hans filmteam varit på Askölaboratoriet för att filma under vattnet inför deras kommande film om livet i Östersjön.

Tångbloggen har varit med som dykledare och tång-konsulent, samt guide till Östersjöns marina miljöer och dess invånare.

Alex och Ola kontrollerar kamerans inställningar innan vi åker ut.

Alex och Ola kontrollerar kamerans inställningar innan vi åker ut.

Det har varit lärorikt för alla. Jag har lärt mig att byta filter och batteri på UV-kameror samt byggt muskler av att lyft den drygt 20 kg tunga kameran i och ur båten ett antal gånger.

Det är kul att jobba med film! Mattias och Ola gör sig redo för bad.

Det är kul att jobba med film! Mattias och Ola gör sig redo för bad.

Det var lite mindre lyft för den delen av teamet som filmade inne i den grunda viken bakom båthusen. Och Mattias fick visa vilken hejare han är på att åka luftmadrass!

Grunda vikar kräver anpassade metoder.

Grunda vikar kräver anpassade metoder.

Som alltid är kombinationen av el och vatten lite knepig, och det händer att saker och ting inte riktigt fungerar som man vill. Men skam den som ger sig och det är skönt att det inte är långt till Stockholm och specialbutiker. Värre saker har teamet råkat ut för.

Ola, Erik och Oscar  löser problem.

Ola, Erik och Oscar löser problem.

Mattias Klum och Tierra Grande – teamet har tidigare gjort filmen ”Betraktaren”, som visades i SVT under 2013. Filmen är en hyllning till livet i, på och runt havet, men också en påminnelse om hur bräckligt ekosystemet i Östersjön har blivit.

Nu är teamet tillbaks i Östersjön och vill med denna film visa hur vackert det är, och varför det är värt att försöka bevara dessa unika miljöer.

En kamera är ömtålig utan sitt skyddande hölje. Ola klappar om den.

En kamera är ömtålig utan sitt skyddande hölje. Ola klappar om den.

Tur eller skicklighet, men de första dagarna var det helt vindstilla. Havet låg blankt, solen sken och sikten var den bästa jag någonsin sett. Lättarbetat, särskilt när man dykleder i båt. Det blev några härliga arbetsdagar att minnas under höststormarna.

Oscar tränar gondol-teknik utanför bastun.

Oscar tränar gondol-teknik utanför bastun.

Tierra Grande-teamet kommer att arbeta med projektet under minst två år. Det ska bli spännande att se resultatet. Det föreligger en viss risk för att filmen kommer att innehålla en hel del tång. Vi kunde ju inte vara HELT opartiska till vad som är vackrast i Östersjön.

Blåstång, grönslick och granitklippa. vackert!

Blåstång, grönslick och granitklippa. vackert!

Read Full Post »

Filmtajm!
Nu var det länge sedan vi hade film här på bloggen.

havet.nu har det kommit en spännande film om smaltång från Formas, som heter ”Smaltång och drivkraften bakom uppkomsten av nya arter

Här berättar vår samarbetspartner Kerstin Johannesson om varför smaltång är så intressant ur ett evolutionärt perspektiv.

”Vad driver utvecklingen av nya arter? Hur snabbt kan nya arter bildas och hur går det till exakt? Detta är något som Kerstin Johannesson på Tjärnölaboratoriet forskar i. DNA-prover på smaltång visar att det går mycket fortare för arter att bildas än man tidigare trott. DNA visar att smaltången är en ny art och bara något tusental år gammal. Den klonar sig vilket man inte sett hos tångarter utanför Östersjön vilket kan bero på den låga salthalten. Om man förstår varför och hur en art bildas kan man förstå vilken påverkan människan och klimatförändringarna har på artbildningen.”

Read Full Post »

Den som är intresserad av Östersjön har kanske hört talas om Baltic Sea 2020.
Baltic Sea 2020 är en stiftelse som grundades av Björn Carlson genom en donation om 500 miljoner kronor. Stiftelsens tillgångar ska finansiera projekt som är åtgärdsorienterade, innovativa och som bidrar till att förbättra kunskapen om Östersjön kontinuerligt till år 2020. Stiftelsen påbörjade sitt arbete 2006 och fram till idag har drygt 70 projekt initierats varav 25 pågår.

Ett av dessa handlar om att försöka återetablera blåstång inne i Björnöfjärden, som ligger utanför Stockholm. Björnöfjärden är kraftigt övergödd och vattnet är mycket grumligt av partiklar som hindrar ljuset från att tränga ner. Det blir snabbt mörkt under ytan vilket medför att endast ett fåtal tångruskor överlever här. Observanta lokalbor har dock informerat oss om att det fanns gott om tång i viken förr i tiden.

Så, tångentusiaster till undsättning!!

Susanne Qvarfordt står redo att sätta ut tång.

Susanne Qvarfordt står redo att sätta ut tång.

Susanne Qvarfordt på Sveriges Vattenekologer har initierat ett projekt för att undersöka vad det är som hindrar tången från att återetablera sig i Björnöfjärden.
Dessutom har hon bjudit med Tångbloggen för att hjälpa till med vår expertis!

Så, under de första dagarna i juni samlade vi in fertila toppar av blåstång. Dessa könsbestämdes, så att vi skulle få med både hanar och honor till varje plats.

Könsbestämning av tång med lupp och skalpell.

Könsbestämning av tång med lupp och skalpell.

Tången knöts till vackra små fertila buketter som fästes på galler. Dessa ska placeras ute i vattnet, flytandes över ett antal stenplattor, och förhoppningsvis bilda nya små tångbebisar som kan fästa sig på plattorna.

Här ska det bli baby-boom!

Här ska det bli baby-boom!

Vi har satt ut tre galler i Björnöfjärden och tre i närliggande Fjällsviksviken, för att kunna se om de övriga åtgärderna som utförs i Björnöfjärden påverkar tångens möjligheter till fortplantning. Nu håller vi tummarna för att ingen råkar fastna med ankaret eller fiskedraget i våra vackra galler och att det blir stilla väder vid midsommarens fullmåne så att det blir många småttingar.

Utsimmning av tång-galler med flytbojar.

Utsimmning av tång-galler med flytbojar.

Read Full Post »

Jag tänkte återge en vanlig konversation som inte sällan inträffar när jag berättar om tång och vad jag gör.

– Jaha, så du jobbar med tång. Kul! Vad gör du med den då?
– Bland annat försöker jag korsa olika arter med varandra och så ut på plattor för att undersöka hur artbildning går till.
-Spännande! När blommar tången? Eller…har den blommor?
-Nej, den har ägg och spermier precis som vi. Blåstång och smaltång har han- och honplantor och faktiskt nästan identisk livscykel som människan.
-Har den ägg och spermier?! Men….är den ett djur?

Plötsligt inser man att det man lärde sig på biologin i skolan bara var en grovt huggen, förenklad bild av verkligehten. Naturen och evolutionen är så otroligt mycket mer än så, med mer fantasi och begrepp än vi människor klarar av att namnge.

Jag tycker att det är fantastiskt att alger, några av vår planets första levande organismer, använt sig av ägg och spermier länge. Kanske längre än vad människan har funnits. En knäpp på nosen till oss när vi tycker att vi är evolutionärt avancerade.

Här kommer en liten film som visar hur ägg från blåstång börjar snurra av alla spermier som simmar runt dem i hopp om att få befrukta. Vackert!

Read Full Post »

Att Östersjön intresserar många gick inte att ta miste på. Det fick plockas fram extra stolar både två och tre gånger för att alla intresserade åhörare skulle få plats i Stadsbibliotekets rotunda när Lena Kautsky, professor i marin ekologisk botanik vid Stockholms Universitet berättade om Östersjön, sett ur blåstångens perspektiv, på tisdagkvällen.

Lena tog bland annat upp algblomning, ett ord som säkert klingar negativt för många. Men för forskarna i Östersjön är det något positivt. Hur kommer det sig?

För de flesta så innebär algblomning att badvattnet blir grumligt och luktar illa på sommaren, men denna del av algblomningen är inte vad som gör forskarna glada (annat än de som forskar på just dessa alger, såklart).

”Vårblomningen har startat! Allt är väl!”

Den viktiga och största algblomningen i Östersjön startar redan i mars, när isen har smält och ljuset åter tränger ner i vattnet. Då ligger produktionen på topp, sedan är det jämförelsevis lågt under resten av året. Vårblomningen är otroligt viktig för Östersjön och forskarna håller noga uppsikt att den sker som den ska, även om den inte ger några rubriker i pressen.

Bland annat för man logg på vilka arter av alger som ingår i vårblomningen. Det är många fiskyngel, kräftlarver och musselbarn som är beroende av att just deras favoritmat finns tillgänglig när de kläcks. Skulle det av någon anledning vara så att någon art uteblir, så kan det ge effekter långt upp i näringsväven. Det är följdaktligen bättre att stämma i bäcken än i ån. Genom att övervaka vårblomningen får man tidiga signaler på förändringar.

Vidare förklarade Lena hur tångens fortplantning går till. Det var under ett försök där hon och hennes doktorand Sylvia Andersson undersökte hur giftiga båtbottenfärger påverkade tångens känsliga groddplantor, som de upptäckte att fortplantningen styrs av månens faser.

Lena förklarade även hur man enkelt kan undvika att använda giftiga båtbottenfärger genom att övervaka när havstulpanens larver vill sätta sig. Detta har tagits fram i samband med Skärgårdsstiftelsen och numera kan man få informationen via en app om när det är dags att flytta eller tvätta båten. Läs mer om detta på Havstulpanprojektet.

Efter Lenas föredrag berättade Jonas Hentati-Sundberg om hur man använder sillgrisslan för att få en bild av Östersjöns ekosystem. Jonas har jobbat mycket på Stora Karlsö utanför Gotland, där man märkt sillgrisslor sedan 1913!

Efteråt var det frågestund med många intressanta frågor från publiken. Några av dessa kommer vi att lägga upp mer information om här på Tångbloggen.

Frågestund efter föreläsning på Stadsbiblioteket

Frågestund efter föreläsning på Stadsbiblioteket

Read Full Post »

Blommande syrener och fågelsång i all ära. För oss på Tångbloggen är det bästa sommartecknet när receptaklerna (tångens fortplantningstoppar) mognar och börjar släppa sina ägg och spermier.
I experimentet på Aquaria (se inlägg nedan) har vi nu fäst receptakel från försökstången ett och ett på en tråd och hängt dem i provrör med vatten.

Tångbloggens egen Tant Tång, professor Lena Kautsky, inspekterar blåstångens första äggsläpp för säsongen.


Även här har vi vatten med tre salthalter (4, 6 och 12 promille) för att undersöka om det finns skillnader i äggmängd mellan de olika salthalterna.
Eftersom blåstång och smaltång är skildkönade, antingen hanar eller honor, så har vi könsbestämt plantorna innan och endast tagit receptakel från honorna. Äggen är lätta att räkna, men det skulle vara helt omöjligt att räkna spermier, som är både pyttesmå och jättemånga.

I går torsdag gjordes första avläsningen och vi kunde redan se fina ägg i botten på vissa provrör, både från blåstång och smaltång. Vid varje avläsning flyttar vi receptaklen till nya provrör med saltvatten och samlar in de eventuella ägg som släppts i de gamla provrören.
Eftersom äggen är tunga samlas de mycket prydligt i botten av provröret.

Receptakel av blåstång i provrör med ansamling av ägg i botten


Experimentet ska fortgå under drygt en månad, där äggen som släppts samlas in var tredje dag och räknas under lupp. Skönt att man har något att göra under sommaren om regnet håller i sig.

Read Full Post »

« Newer Posts