Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘östersjön’

Som vi tidigare berättat om på Tångbloggen, så deltar vi i ett projekt inom  BalticSea 2020 där vi undersöker varför blåstången (Fucus vesiculosus) försvunnit från Björnöfjärden i Stockholmstrakten.

Under maj månad i år utförde vi flera experiment för att avgöra om de få tångruskor som finns kvar i Björnöfjärden fortfarande kan föröka sig, eller om de är för gamla.

Vi har även designat en metod för att kunna så in ny tång, där vi knutit fertila grenar i buketter på ett flytande galler som hängts över kakelplattor så vi efter fortplantningen kan räkna antalet nya små bebisar.

P1210270

Denna metod använde vi för att undersöka om vattenkvaliteten i Björnöfjärden förbättrats tillräckligt för att tången ska kunna fortplanta sig. Vi satte in fin, frisk tång från Ekenäsviken på galler inne i Björnöfjärden. Som kontroll satte vi även en likadan uppsättning ute i Ekenäsviken på en botten utan närliggande tång. Om vi hittar bebisar på plattorna efter fortplantningen betyder det att tången kan fortplanta sig.

Nu har vi äntligen fått tid att räkna av plattorna som förvarats i frysen sedan juni för att se hur det har gått. Resultaten var minst sagt tydliga.

På plattorna inne i Björnöfjärden hittades några få, missbildade groddar. På plattorna ute i Ekenäsviken såg det däremot desto bättre ut.

IMG_7355

Fullt med små vackra, droppformade tångbebisar! Resultaten visar glädjande nog att vår metod fungerar bra och kan användas för att återskapa tångsamhället inne i Björnöfjärden om vattnets kemi blir lämplig. För att följa hur det går med den biten, kika in på BalticSea 2020 och läs om fler delar i detta spännande projekt.

Read Full Post »

Helsingfors Universitet och Stockholms universitet har bildat ett strategiskt samarbete, där ett av områdena är Östersjöforskning.

Nu lyser man ut två post doc-tjänster inom samarbetet.
En är placerad på Tvärminne fältstation i Finland och den andra på Askölaboratoriet i Trosa skärgård.

För mer information om vad man är intresserad av för profil hos de sökande, kan man klicka här för Tvärminne (deras hemsida finns HÄR)
eller HÄR för tjänsten på Askö.

Sista ansökningsdag är 30 mars!

Hangö och Tvärminne

Read Full Post »

I fredags disputerade Filip Svensson vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik här på Stockholms Universitet.
Avhandlingen hade titeln ”Effects of warming on the ecology of algal-dominated phytobenthic communities in the Baltic Sea” och Filip har bland annat undersökt hur trofiska interaktioner och ekofysiologiska processer i filamentösa algbälten påverkas av uppvärmning.
Merparten av studierna har genomförts i eller i närheten av den stora Biotest-bassängen, där kylvattnet från Forsmark svalnar av.

Filips avhandlingFramsidan visar Biotestbassängen utanför Forsmark

Vad Filip visar med sina studier är att en höjning av temperaturen medför stor inverkan på algsamhället genom en kombination av direkta effekter på de fysiologiska processerna och indirekta effekter av interaktioner mellan olika arter och trofiska nivåer.
Filip hade en mycket bra föreläsning och efterföljande försvar höll hög kvalitet. Vi på Tångbloggen gratulerar Filip till doktorstiteln och hoppas att han själv är mycket nöjd med dagen.

Doktor Filip SvenssonDoktor Filip Svensson

Read Full Post »

Denna vecka är Tångbloggen på visit i vårt vackra grannland Finland på ett första möte inför stundande samarbete mellan fältstationerna på Helsingfors Universitet och Stockolms Universitet, Tvärminne och Askö. Således har Stockholms Universitets Östersjöcentrum bjudits hit för att se stationen, mötas och språkas och självfallet basta. Tångbloggen, som inbiten vinterbadare, fick följa med.

SarduriaSkorven är sympol för Tvärminne Fältstation

Det är alltid roligt att besöka olika fältstationer. Tvärminne grundades av Johan Axel Palmén för 112 år sedan och drevs länge på privata pengar, men övergick i Helsingfors Universitets ägo när han gick bort 1919. De största byggnaderna på stationen är byggda 1970 och gjorde det möjligt för forskarna att arbeta här året om, eftersom tidigare trähus, trots skönhet, saknade isolering.

Huvudbyggnad med lab och matsalHuvudbyggnad med arbetsrum, lab och matsal med fantastisk utsikt

Dagens seminarium inleddes av Tvärminnes stationschef Markko som presenterade lite bakgrund kring stationen, samt Alf Norkko, stationens Östersjöprofessur, som berättade om de utmaningar och möjligheter för Östersjöforskning man ser på Tvärminne. Det är kul, tycker jag, att fler och fler marina stationer inser att det finns stora möjligheter att göra bra och spännande forskning genom samarbeten. Inte bara lokalt för Östersjön utan även kring frågor av global relevans. Det börjar även bli alltmer vanligt att man samarbetar mellan olika discipliner för att få ett större och mer komplett perspektiv, vilket även speglar kriterierna på de forskningspengar som kan sökas inom EU.

Joanna och Alf NorkkoJoanna och Alf Norkko hälsar välkomna till stationen

Christoph Humborg visade sedan motsvarande fakta om vilka vi är och vad vi gör för Östersjöcentrum/Askö. Det är nyttigt att då och då få se det man gör satt i ett större sammanhang.

Johan Eklöv (Askö) och Camilla Gustavsson (Tvärminne) sammanfattade forskningen kring vegetation, fisk och näringsvävar som gjorts och görs på de respektive stationerna. Jag blir genast nyfiken på vad doktoranden Antti Takolander kommit fram till i sin forskning kring klimatförändringars påverkan på östersjöns olika makroalger. Vi kommer nog ha en lång konversation om alger senare idag hoppas jag.

Camilla Gustavsson Camilla har tidigare doktorerat på ålgräs (Zostera marina)

Volker Brüchert från Askö visade bilder på de roliga tekniska prylar och instrument som de marina biogeokemisterna använder och hur de arbetar för att studera flödet av kol och kväve i planktonceller och hur olika kemikalier vandrar mellan vatten och sediment. Tom Jilbert från Tvärminne fyllde i med vad de två biogeokemiska och bentisk/pelagiska (botten och fria vattenmassan) grupperna vid Helsingfors Universitet bedriver för forskning. Mycket arbete har lagts ner på att hitta bra stationer att mäta och att få fram fungerande och pålitliga metoder. Över kaffet pratade jag med forskaren Petra Tallberg vars forskning fokuserar på de olika formerna som kisel återfinns i inuti organismer och sedimentet. Hon tittar både på kiselalgerna i vårblomningen men även på svampdjur, vilket ska bli spännande att höra mer om.

HorisontenUtsikten från stationen, där horisonten kan skymtas

BalticNest Institute, en del av Östersjöcentrum, är riktigt vassa på att analysera stora mängder data och ta fram modeller på tänkbara framtida scenarier. Detta är mycket populärt att göra inom forskning just nu, framförallt inom klimatförändringsfrågor där man verkligen vill försöka se in i framtiden. Något som diskuterades kring detta var såklart hur det rekordhöga inflödet av saltvatten i Östersjön under vintern kommer påverka både modeller och verkligheten. Tobias Tamelander tog vid och redogjorde för den pelagiska forskningen på Tvärminne som pågått sedan 1967, då med Åke Niemi i spetsen. Under 1980-90 talen gjordes en hel del coola storskaliga mesokosm- experiment för att kartlägga den mikrobiella näringsväven. Idag finns det tre pelagiska grupper: vinterekologi (mikrober och encelliga alger i isen), zooplankton (historiska data från sediment) och marina ekosystems dynamik (kolets kretslopp i näringsvävar över tid).

Till sist berättade Micke Tedengren i roliga termer och med viss vikt på blåmusslan om vilka marina kurser Stockholms Universitet har på Askö. Elina Leskinen gjorde likadant för Tvärminnebaserade kurser vid Helsingfors Universitet, där möjligheterna för specialiserade doktorandkurser verkar vara bättre. Det känns verkligen som att det finns goda möjligheter till riktigt bra samarbeten här!

Micke och Hollings åttaMicke Tedengren förklarar hur allt hänger ihop

Read Full Post »

Tidningen Nya Åland, mitt i Östersjön så att säga, hade en mycket trevlig krönika av Kiki Alberius-Forsman igår.

Fullmånen är alltid vacker och lite magisk. För den tång-medvetna har den även ett romantiskt budskap.

När månen hänger full över Östersjön i juli är det dags för tångforskaren att gå till labbet och arbeta

När månen hänger full över Östersjön i juli är det dags för tångforskaren att gå till labbet och arbeta

Read Full Post »

PÅ torsdagen den 20e november är det Asködag på Stockholms Universitets campus från kl 13 till 17 i Geohuset (karta finns vid tunnelbanan).

Kom och lyssna på vad forskarna gör ute på Askö marina laboratorium ute i Trosa skärgård och ställ dina egna frågor om Östersjön.

Tångbloggen kommer självklart vara där för at svara på Dina frågor om tång.

Dagen ordnas av Östersjöcentrum

Askölab i maj

Read Full Post »

Naturskyddsföreningen kan man själv starta en insamling för att stöda något av föreningens arbetsområden:

Djur & natur
Hav & fiske
Jordbruk & mat
Klimat
Miljögifter
Skog

Ett ypperligt sätt att hjälpa och en bra present till den som inte vill ha fler koppar, espressomaskiner eller slipsar.

Hans Nilsson firar sin 50-års dag genom att starta en insamling för att rädda Östersjöns tångskogar från de negativa effekterna av övergödning. Känner man Hans och vill ge honom en present är det bara att klicka på knappen så kan man välja hur mycket man ger. Även om man INTE känner Hans är man såklart välkommen att stödja insamlingen. Målet är 6000 kronor.

Vi på Tångbloggen tycker att det är den bästa födelsedagspresent man kan ge.
Släng in en slant till Hans insamling eller starta en egen för något DU brinner för.

Read Full Post »

En ny artikel har just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Estuarine, Coastal and Shelf Science av Ellen Schagerström, Helena Forslund, Lena Kautsky, Merli Pernoja och Jonne Kotta.

Författarna har jämfört thalluskomplexiteten (”buskigheten”) och kvantifierat abundans och biomassa hos de förekommande epifytiska alger och evertebrater hos de två tångarterna smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) från Bottenhavet och runt den estniska ön Saaremaa, mer känd som Ösel i Sverige.

Du kan läsa hela artikeln HÄR helt gratis fram till den 8:e november.

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Read Full Post »

Här är en liten film där Tångbloggens Tant Tång, professor Lena Kautsky, berättar om hur blåstången har fått det bättre.
Glada nyheter för alla tångälskare!

Read Full Post »

Det är inte bara torrt på land och landväxterna tappar bladen, utan det långvariga högtrycket har också gjort att det är mycket av de alger som växer grunt ligger torrlagda i solen under många timmar varje dag. Det gör att även de grunt växande algerna har problem.

lågvatten med spiral spirlatång torr receptakler

Den grundast växande tångarten, spiraltång klarar att ligga torr i gassande solsken. Förökningstopparna ser ut som någon har tappat mängder med pärlor på stranden.Senare på året kommer förökningstopparna att ha försvunnit och spiraltångens plantor ser små ut med nya gröna toppar.Blåstång klarar inte att torkas ut lika mycket och växter lite djupare och sågtång hittas alltid under det lägsta vattenståndet och tål knappt att bli uttorkad alls. Hur mycket uttorkning och hur långe de olika tångarterna tål att ligga torrlagda är en av de faktorer som gör att det finns en zonering av arter från de grunt växande till de som förekommer på större djup. Många fintrådiga arter av alger tål uttorkning dåligt.

Med varierande vattenstånd och små vågor som rullar in mot stranden sorteras större och mindre skalbitar som bildar ett vackert vågigt mönster – ett minne efter när vågorna kom in vid förra högvattnet. Varje dag när jag kommer ner till viken ser mönstret annorlunda ut.

Spår av vågor

En av dagarna hade det kommit in ganska många öronmaneter, men vinden hade drivit upp dom på stranden och när vattnet drog sig tillbaka blev de kvar på sanden och torkade in. Torra blanka skinn där de fyra ringarna eller öronen som gett den dess namn fortfarande syns. Det har varit en härlig sommar utan mycket maneter av något slag och definitivt inga brännmaneter. Toppen för oss badare.

torra öronmaneter

I små vattensamlingar som blir kvar under lågvattenperioden växter blåstång och Sargassosnärjan, en nyinvandrat art som hittades i området vid Tjärnö marina station under mitten av 1980-talet och nu växter överallt. Den kunde sprida sig snabbt genom att en planta både har ägg och spermier och kan bilda nya små groddplantor själv. Speciellt i hamnområden på småstenar och skal där det inte växte några stora alger förut är den vanlig. Där ser den lite ut som en enebuske och kan bli stor hög med ett rikt liv av många små kräftdjur och snäckor. Andra arter i den grundaste delen är olika grönalger som frodas i år. Varmt och lågvatten – kan de torkas ut och hinna med en generation till. Det syns tydliga tecken på att tarmalgen håller på att föröka sig är de vita tömda delarna av algen. Hela cell innehållet har delats upp i många hundra sporer per cell. Var kommer de att sätta sig fast och hur ser det ut under de närmaste veckorna. Mer om detta från Östersjön under veckan. Detta och en rapport från resan till Estland så klart. Vill du veta mer om vad som händer i strandzonen och i tångbältet- fortsätt följa oss.

Sargassosnärja och tångEnteromorpha har reproducerat sig

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »