Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘östersjön’

Sommar, semester och radio i hängmattan.
För den morgonpigga kan vi tipsa om att Tångbloggen kommer att medverka i P1’s Naturmorgon på lördag, för tredje året i rad. Det blir smaltång, Bottenhav och Sveriges vackraste plats (enligt oss).
Följ med oss bland klippor och hav på lördag 12/7 kl 06:10.

För den morgontrötte kan man såklart även lyssna på hemsidan eller ladda ner programmet.

Tant Tång på väg till havet

Tant Tång på väg till havet

Har du frågor om tång efter programmet är du givetvis varmt välkommen att skicka oss ett mail. Kontaktuppgifter finns under fliken Kontakta oss.

Read Full Post »

Miljöpartiet föreslog under veckan i Almedalen att man ska bilda fler marina reservat. Hurra! säger vi på Tångbloggen, men tänk igenom VAR ni planerar att lägga dem.
Tångbloggens egen Tant Tång, professor Lena Kautsky, fanns på plats i Almedalen och förklarade att det är i de kustnära områdena, där tången finns och fiskens yngel växer upp, som vi behöver skyddet mest.

Läs mer om Tant Tångs utspel i Miljöaktuellt.

Nästa vecka, den 12:e juli, kommer Tångbloggen att vara med i Sveriges Radio P1 naturmorgon, från Sveriges kanske vackraste plats. Missa inte det!

Read Full Post »

Under veckan som varit har Mattias Klum och hans filmteam varit på Askölaboratoriet för att filma under vattnet inför deras kommande film om livet i Östersjön.

Tångbloggen har varit med som dykledare och tång-konsulent, samt guide till Östersjöns marina miljöer och dess invånare.

Alex och Ola kontrollerar kamerans inställningar innan vi åker ut.

Alex och Ola kontrollerar kamerans inställningar innan vi åker ut.

Det har varit lärorikt för alla. Jag har lärt mig att byta filter och batteri på UV-kameror samt byggt muskler av att lyft den drygt 20 kg tunga kameran i och ur båten ett antal gånger.

Det är kul att jobba med film! Mattias och Ola gör sig redo för bad.

Det är kul att jobba med film! Mattias och Ola gör sig redo för bad.

Det var lite mindre lyft för den delen av teamet som filmade inne i den grunda viken bakom båthusen. Och Mattias fick visa vilken hejare han är på att åka luftmadrass!

Grunda vikar kräver anpassade metoder.

Grunda vikar kräver anpassade metoder.

Som alltid är kombinationen av el och vatten lite knepig, och det händer att saker och ting inte riktigt fungerar som man vill. Men skam den som ger sig och det är skönt att det inte är långt till Stockholm och specialbutiker. Värre saker har teamet råkat ut för.

Ola, Erik och Oscar  löser problem.

Ola, Erik och Oscar löser problem.

Mattias Klum och Tierra Grande – teamet har tidigare gjort filmen ”Betraktaren”, som visades i SVT under 2013. Filmen är en hyllning till livet i, på och runt havet, men också en påminnelse om hur bräckligt ekosystemet i Östersjön har blivit.

Nu är teamet tillbaks i Östersjön och vill med denna film visa hur vackert det är, och varför det är värt att försöka bevara dessa unika miljöer.

En kamera är ömtålig utan sitt skyddande hölje. Ola klappar om den.

En kamera är ömtålig utan sitt skyddande hölje. Ola klappar om den.

Tur eller skicklighet, men de första dagarna var det helt vindstilla. Havet låg blankt, solen sken och sikten var den bästa jag någonsin sett. Lättarbetat, särskilt när man dykleder i båt. Det blev några härliga arbetsdagar att minnas under höststormarna.

Oscar tränar gondol-teknik utanför bastun.

Oscar tränar gondol-teknik utanför bastun.

Tierra Grande-teamet kommer att arbeta med projektet under minst två år. Det ska bli spännande att se resultatet. Det föreligger en viss risk för att filmen kommer att innehålla en hel del tång. Vi kunde ju inte vara HELT opartiska till vad som är vackrast i Östersjön.

Blåstång, grönslick och granitklippa. vackert!

Blåstång, grönslick och granitklippa. vackert!

Read Full Post »

Kungliga Tekniska Högskolan och Konstfack har ett samarbete där mastersstudenter gör sina projekt i samverkan med yrkesverksamma konstnärer. Detta kan ge spännande nya vinklar. I år skulle projektet fokusera på utveckling i skärgården.

Resultatet av 32 projekt visades på Konstfack i en utställning förra helgen. Tångbloggen vad där för att titta bland annat på Emelia Alisanders projekt. Hon tog kontakt med mig och var och besökte Askölaboratoriet för att se hur en forskningsstation i skärgården ser ut. Där fick hon både idéer och fotografier.

Hennes projekt handlar om den historiska utvecklingen i skärgården, med bilder från ett besök på Askölaboratoriet. Hennes idé var att skapa ”Krogen diving center, among wracks, bladderwrack and research” på Torö. Genom denna verksamhet kan fler få se Östersjöns undervattensmiljö och bli intresserade av forskning. Jättespännande projekt och fint illustrerat, där både blåstångens livscykel fanns med och hur alger förekommer i olika bälten.

Bild

Bild 

Bilder på Gamla båthuset på Askölaboratoriet som inspiration till ett nytt dykcentrum

Andra fantastiska projekt handlade om att rädda ejderbestånden och där tanken var att bygga storskaliga musselodlingar och kunna plocka ejderdun. Detta projekt var vackert illustrerat av en konstnär.

 Bild

Ett tredje projekt hette ”The Mussel Choir” och tanken är att i en musselodling bygga en undervattensljudanläggning. Att dyka mellan musselrep som i en pelarsal är fantastiskt vackert och höra musslorna sjunga låter som något extra.

Bild

Read Full Post »

Detta inlägg kanske låter lite torrt men för att få samverkan att fungera är gemensamma möten viktiga. Idag träffades ledamöterna från de fem Vattendelegationerna och tjänstemän under en dag för att dels få information från Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning (SGU) om tidsplaner för föreskrifter och vägledningar. Många kommer att komma ut på remiss under sommaren. En personlig reflektion är att detta ofta är fallet från myndigheter och även forskningsråd att skicka ut remisser i juni som skall besvaras i augusti eller ansökningar som skall läsas och bedömas under sommaren. Kan det vara en bra läsning i hängmattan?

En fråga som diskuterade var hur vattenmyndigheterna ska välja väg för en reviderad vattenförvaltning 2015. Vattendirektörerna gav bakgrunden till statusklassning, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan. För min del är det första gången som jag deltar från start i en förvaltningscykel och det känns spännande. Samtidigt som frågor om särskilt förorenade substanser och vilka gränsvärden som sätts och eventuellt kommer att förändras lät lite underligt att det skall gälla samma värde för alla områden och vattendistrikt när det är helt klart att de är olika giftiga för organismer i vattnet beroende på salthalt, pH mm.

 Bild

Nu vidtar ett intensivt arbete på Vattenmyndigheterna, remisser skickas ut från HaV under sommaren och i oktober kommer delegationen att ta beslut om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Dessa skickas sedan ut på sex månaders samråd. Efter en intensiv dag tog Södra Östersjöns Vattendelegation en paus vid kajen i solskenet innan det var dags att gå ombord på färjan till Lilla Bommen och ta tåget hem.

Bild 

I vit skjorta Göran Enander, som var utredare vid bildandet av Havsmiljöinstitutet, för de som var med då. 

I morgon blir det en rapport från Askölaboratoriet där vår nya automatiska mät boj äntligen ligger på plats och sänder data om temperatur, salthalt, syre och annat intressant. Har fått lite bilder från Askö idag så jag lägger med en som en första försmak på  vår sol drivna mät boj ligger och sänder data nära den nationella mätstationen B1, där mätningar görs en gång i månaden på vintern och varannan vecka såhär års. Urkul och ett jätteframsteg även om det tagit orimligt lång tid att få den i sjön. 

 

 

Read Full Post »

DAG 1

Generaldirektör Björn Risinger hälsade välkommen till Havs- och vattenmyndighetens andra konferens där myndigheten tar ett samlat grepp över havs och vattenfrågor. I år deltar ca 450 personer, alla som arbetar på olika sätt med vattenfrågor i Sverige, på myndigheter, inom forskning, näringsliv och ideella organisationer. Vad som hände under konferensen illustrerades av en tecknare under dagens olika pass.

Bild

En av talarna var Allan Larsson som berättade inspirerat om ÖstersjöInitiativet med exempel från Burgsviken på Gotland. Han tog upp vikten av att stimulera medborgardriven havsförvaltning, att se havet som en resurs och hur detta kan leda till att betala skulden som vi har till ekosystemen. Under Almedalsveckan vill Allan Larsson ta pulsen på de politiska partierna och höra vilken Östersjöpolitik de tänker driva de kommande fyra åren. En fråga var mer pengar till våta åtgärder i kusten.

Vid ett första mingelpass fick vi följa vilka frågor som diskuterades förra året och hur dessa arbetats med på HaV under året som gått. En av illustrationerna visar när Björn Risinger intervjuas av Britt-Marie Mattsson, Göteborgsposten, under rubriken ”Generaldirektören på kroken”. Det var frågor om både om vi kan äta räkor och torsk. Twitterflödet var stort!

BildBjörn Risinger på kroken utanför Gotland. 

Efter lunch var det dags för Djupdykningar i olika frågor där vi samlades i mindre grupper. Jag deltog på två djupdykningar. Den första handlade om ”Hur får vi fram rätt bedömning av våra vatten?” Detta var en halvtidsrapport från forskningsprogrammet WATERS presenterat av Stina Drakare. Tyvärr fick vi inte veta så mycket om hur långt programmet kommit med arbetet i kustzonen. Det har gjorts två gradientstudier och en litteratursammanställning av bottenvegetation som indikatorer (du hittar deras rapporter här).

BildVid denna djupdykning satt vi i stora mingelsalen. Projektledare Mats Lindegarth står till höger vid fönstret.

Den andra djupdykningen handlade om främmande arter skapar nya utmaningar inom miljöövervakningen. Vi fick se både en sten täckt av vandrarmusslor som invaderat sjön Glan förra sommaren och en levande svartmunnad smörbult. Nytt var att svartmunnad smörbult nu finns i Visby hamn så det kanske går att få tag på levande exemplar när vi skall dit i Almedalsveckan. Annars konstaterades det att det är viktigt med åtgärder för att hindra att nya arter kommer in i Östersjön, men när de väl har etablerat sig är det inte så mycket att göra. 

BildTre stadier när en ny art kommer in i svenska vatten miljöer. Åtgärder: Förebygga –snabb upptäckt/utrota – begränsa och kontrollera.

Efter livliga paneldiskussioner om fiskmängder speciellt torsk, serverades en utsökt torsk med tillbehör till middagen! Självklart miljöcertifierad.

DAG 2.

Första passet gick under det talande namnet ”Ett skepp kommer lastat… med hållbart nyttjande av våra vatten”, och var en paneldiskussion med deltagare från yrkesfisket, Lantbrukets riksorganisation, Göteborgs hamn, Sportfiskarna och Svensk energi. Där diskuterades bland annat frågan om förekomst av torsk livligt mellan sportfiskarna och yrkesfiskarna och de tog i hand på att ställa sig på en klippa på västkusten och testa förekomsten av torsk genom att fiska med spö. 

Konferensen avslutades med att miljöminister Lena Ek och Matilda Ernkrans, ordförande i Miljö-och Jordbruksutskottet svarade på frågan: Vad är vatten värt? 

Men innan dess fanns det tid för att lyssna på fyra korta presentationer som man fick välja själv.
Mina val var: 
Systematiska utvärderingar – konsten att sammanställa forskning, presenterat av Sif Johansson. Ett femårigt projekt, EviEM Mistras råd för evidensbaserade miljövård. Mer information finns på www.eviem.se. Detta är en metodik som kan fungera för andra syntes- och analysprojekt och det är värt att se hur denna arbetsmodell fungerar. Halva projekttiden har gått och de har sex projekt med olika forskargrupperingar och det varierar lite olika hur långt dessa kommit i sitt arbete.

BildSif Johansson presenterar projektet och en sammanställning över de sex pågående studierna. 

Det andra projektet hette Storspiggen – en liten fisk med stor betydelse för Östersjön. Spiggen har ökat kraftigt i norra Egentliga Östersjön, runt 10 gånger under de senaste 10 åren. Samtidigt har abborren minskat medan mängden av de arter av djurplankton som spiggen gärna äter, små hinnkräftor (Bosmina) också ökat. En skillnad var att i södra Östersjön har inte spiggen öka på motsvarande sätt och där verkar den äta mer hoppkräftor och hoppkräftornas yngre stadier kallade nauplier.

Projekt tre handlade om åtgärder för levande kust och handlade om betalningsviljan. Hur mycket mer skatt är boende utmed kusten vid Björnöfjärden, Värmdö kommun villiga att betala för en bättre vattenmiljö? Svaret var mellan 600- 900 kr mer i kommunal skatt per år. Nu är det bara att vänta på att insatta åtgärder ger resultat och sen höjs skatten. Mer information finns på Enveco.se och BalticSea 2020 

BildStudien genomfördes och presenterade av enveco en grupp som just fokuserat på ekonomiska värderingar av miljön.

Det fjärde projektet som jag lyssnade på var en beskrivning av främmande arter som trivs i Ringhals kylvattenutsläpp. Det varma kylvattnet från kärnkraftverket skapar en livsmiljö som gynnar många nya arter. Tre för svenska vatten relativt nya arter som hittats är sargassosnärjan (Sargassum vulgare), rödsvansing (Dasya baillouviana) och japanskt jätteostron (Crassostrea gigas). 

Bild

Första dagen fick vi också en inspirationsföreställning av Gbglmpro. Auditoriet fick föreslå vad de skulle sjunga om och förslaget var ”Länge leve vattnet och vårt hav”. Till slut den sista illustrationen och för dig som är intresserad är DU inbjuden till nästa Havs- och vattenforum i Göteborg den 26- 27 maj 2015. Bara att boka in i kalendern!

Bild

Read Full Post »

Som en del av en doktorandkurs sponsrad av BEAM (Baltic Ecosystem Adaptive Management), hölls ett antal föreläsningar kring kursens tema ”Ecology and Diversity of the Baltic Sea”.

Är du intresserad av att veta mer om hur det ser ut på bottnarna eller vilken roll blåmusslan spelar i Östersjöns unika ekosystem, kan du nu ta del av föreläsningarna genom att klicka HÄR.

Givetvis finns det en eller två föreläsningar som handlar om tång.

Read Full Post »

Idag, den första april, gjordes ett unikt fynd i centrala Stockholm. Brunnsviken, som är en avsnörd vik av Östersjön, har historiskt sett varit mottagare för Solna stads avloppsvatten fram till 1970. Sedan dess har den återhämtat sig och man har sett tydlig förbättring av dess vatten och en ökning av dess salthalt.

Vid en tidig morgonpromenad hittade professor emeritus Lena Kautsky, en av Tångbloggens flitiga skribenter, något häpnadsväckande.
På en sten i vattenbrynet växte ett exemplar av den annars marina tångarten Pelvetia caniculata, på svenska kallad kanaltång eller fårtång. Arten är vanlig på Irland men har inte tidigare hittats i större omfatttning i svenska vatten.

”Det är mycket underligt hur en såpass marin art har kunnat etablera sig här i Brunnsviken” säger Lena Kautsky. ”Det kan vara så att vi ser en effekt av den globala miljöförändringen. Det är mycket möjligt att den milda vintern och tidiga våren har gynnat förökningen.”

Lena Kautsky upphör aldrig att förvånas öven naturens fantastiska påhitt. ”Det är sannerligen en dag värd att markera i kalendern när man hittar något sådant här” säger hon.

"Det är inte var dag man finner en ny tångart"

”Det är inte var dag man finner en ny tångart”

Read Full Post »

Äntligen kan man få se lite av vår vackra kust under ytan!

Som en del i Naturkartan, ett projekt i Östergötland som främjar naturintresset, har man även lagt ut små filmer som visar naturen i Östergötland under ytan. Kika in på Undervatenskartan och njut av sommar, sol och härligt vatten.

Underbart att kunna ta ett virtuellt dopp och njuta av grönskan så här i februari. Vi hoppas att fler kustkommuner hänger på trenden och väljer att visa upp sin blå sida.

Skogen under ytan är också värd att besöka

Skogen under ytan är också värd att besöka

Read Full Post »

Då var det dags. Efter att ha lämnat experimentet med fragment (se tidigare inlägg) i källaren på Roskilde Universitet över jul och nyår, var det så äntligen dags att åka tillbaka och se om några av de små bitarna av smaltången (Fucus radicans) har behagat göra som vi hoppas och vill.

Det kan vara många fragment på en liten bit smaltång

En snabb repetition av experimentets bakgrund och syfte:
Den i Bottenhavet förekommande arten smaltång (Fucus radicans) har visat sig vara upp emot 80 % klonal, något som är unikt bland tång inom Fucus – familjen. Det är dock inte ovanligt att alger har en mer klonal livscykel i bräckta miljöer (salthalt mellan 15-2 promille) eftersom deras sexuella befruktning behöver natriumjonerna i salt (NaCl – natriumklorid) för att fungera (se faktainlägg). När det upptäcktes att smaltången var klonal kunde man också beskriva den som en egen art. Man hade tidigare trott att det var en dvärgform av den i Östersjön dominerande blåstången (Fucus vesiculosus).

För att kunna föröka sig klonalt måste fragment av en tångplanta trilla av från moderplantan och sedan fästa mot botten på nytt. Men under vilka omständigheter sker detta? Ska det vara under varma sommardagar eller kalla vinternätter? När vi vet detta kan vi förstå mer om när tången är som känsligast för störningar i form av kemiska utsläpp, övergödning och konstruktionsarbeten som påverkar vattenmiljön. Vi hoppas att vårt experiment kan hjälpa till att ge bättre underlag till beslut som rör Östersjöns unika och känsliga miljö.

Så, hur gick det nu till när vi satte upp vårt experiment?

Vi samlade in fragment från ett antal olika tångplantor som växt på olika lokaler. Eftersom vi inte har råd eller tid att köra genetiska analyser på dem för att se så att det inte är samma individ alltihop, vilket ju kan hända när man jobbar med en art som bildar kloner, såg vi till att ta både hanar och honor. För en längre berättelse om uppstarten, läs HÄR.

Men nu var det alltså dags för mig och min kollega Tiina Salo att läsa av experimentet.

Forskning handlar till stor del om att våga misslyckas, om och om igen. Högen med förkastade hypoteser om hur man trodde att det var växer sig allt större. Gissa om vi blev förvånade när vårt experiment inte bara hade klarat av att köra hela tidsperioden utan att kortsluta sig helt (förutom lite strul i starten som Tiina löste). Dessutom hade vi fått resultat!

Två häpna doktorander trodde inte sina ögon.

Så efter att ha läst av alla 96 replikat med fyra små fragment i varje burk var det bara att ta fram påsen med smaltång som jag tagit med och sortera fram 384 nya fragment för en omgång till.

Fragment
På kvällen såg jag fragment när jag blundade.

Nu rullar andra omgången på och det blir en tur ner i början på februari för att avsluta den och förhoppningsvis få samma resultat som vår första omgång. Man vet ju aldrig när det gäller tång, så håll tummarna.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »