Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘smaltång’

Då var det dags. Efter att ha lämnat experimentet med fragment (se tidigare inlägg) i källaren på Roskilde Universitet över jul och nyår, var det så äntligen dags att åka tillbaka och se om några av de små bitarna av smaltången (Fucus radicans) har behagat göra som vi hoppas och vill.

Det kan vara många fragment på en liten bit smaltång

En snabb repetition av experimentets bakgrund och syfte:
Den i Bottenhavet förekommande arten smaltång (Fucus radicans) har visat sig vara upp emot 80 % klonal, något som är unikt bland tång inom Fucus – familjen. Det är dock inte ovanligt att alger har en mer klonal livscykel i bräckta miljöer (salthalt mellan 15-2 promille) eftersom deras sexuella befruktning behöver natriumjonerna i salt (NaCl – natriumklorid) för att fungera (se faktainlägg). När det upptäcktes att smaltången var klonal kunde man också beskriva den som en egen art. Man hade tidigare trott att det var en dvärgform av den i Östersjön dominerande blåstången (Fucus vesiculosus).

För att kunna föröka sig klonalt måste fragment av en tångplanta trilla av från moderplantan och sedan fästa mot botten på nytt. Men under vilka omständigheter sker detta? Ska det vara under varma sommardagar eller kalla vinternätter? När vi vet detta kan vi förstå mer om när tången är som känsligast för störningar i form av kemiska utsläpp, övergödning och konstruktionsarbeten som påverkar vattenmiljön. Vi hoppas att vårt experiment kan hjälpa till att ge bättre underlag till beslut som rör Östersjöns unika och känsliga miljö.

Så, hur gick det nu till när vi satte upp vårt experiment?

Vi samlade in fragment från ett antal olika tångplantor som växt på olika lokaler. Eftersom vi inte har råd eller tid att köra genetiska analyser på dem för att se så att det inte är samma individ alltihop, vilket ju kan hända när man jobbar med en art som bildar kloner, såg vi till att ta både hanar och honor. För en längre berättelse om uppstarten, läs HÄR.

Men nu var det alltså dags för mig och min kollega Tiina Salo att läsa av experimentet.

Forskning handlar till stor del om att våga misslyckas, om och om igen. Högen med förkastade hypoteser om hur man trodde att det var växer sig allt större. Gissa om vi blev förvånade när vårt experiment inte bara hade klarat av att köra hela tidsperioden utan att kortsluta sig helt (förutom lite strul i starten som Tiina löste). Dessutom hade vi fått resultat!

Två häpna doktorander trodde inte sina ögon.

Så efter att ha läst av alla 96 replikat med fyra små fragment i varje burk var det bara att ta fram påsen med smaltång som jag tagit med och sortera fram 384 nya fragment för en omgång till.

Fragment
På kvällen såg jag fragment när jag blundade.

Nu rullar andra omgången på och det blir en tur ner i början på februari för att avsluta den och förhoppningsvis få samma resultat som vår första omgång. Man vet ju aldrig när det gäller tång, så håll tummarna.

Read Full Post »

Vill du forska på blåstång (Fucus vesiculosus), smaltång(Fucus radicans) och tånggråsugga (Idotea baltica) i Finland för den välkända Östersjöforskaren professor Veijo Jormalainen?

Klicka HÄR för att läsa mer om projektet och få information om hur du ansöker.

Sista ansökningsdagen är 15e januari 2014 så snabba på!

Read Full Post »

I slutet av november spenderade Tångbloggen en vecka i Danmark, på Roskilde Universitet.
På inbjudan av danska kollegan professor Morten Foldager Pedersen, var jag nere för att starta upp ett försök med smaltång tillsammans med hans doktorand Tiina Salo.

Smaltång heter Fucus radicans på latin, där radicans betyder rotbildande.
Den fick namnet för att den har förmågan att föröka sig icke-sexuellt genom att fragment trillar loss och bildar nya rhizoider (Alger har ju inte rötter, men de fäster mot underlaget med rotliknande trådar, som heter rhizoider).

Ett fragment smaltång har bildat nya rhizoider och fäst mot botten i en petriskål.

Ett fragment smaltång har bildat nya rhizoider och fäst mot botten i en petriskål.

Detta sätt att sprida sig är ganska ovanligt hos alger i Fucus-familjen, och vi vet inte vilka faktorer som styr detta, till skillnad från den sexuella förökningen där vi vet att salthalten spelar stor roll, men även temperatur och ljus.

Så, för att ta reda på hur smaltång vill ha det för att ha riktigt bra icke-sex har vi designat vårt experiment i Roskilde.

De parametrar som vi bestämt oss för att testa är ljus, temperatur och vattenrörelse.

Tillsammans med Tiina spenderade jag veckan nere i källaren på biologihuset, i ett kylrum med mycket tång, sjöborrar, en hårt arbetande masterstudent och den alltid vinnande kombinationen av elektricitet och vatten.

Ljusrampen är på plats över en av fyra vita kar.

Ljusrampen är på plats över ett av fyra vita kar.

För att kunna säkerställa ifall det är någon av dessa parametrar, enskilt eller tillsammans med en annan, som bidrar till bildandet av rhizoider så måste man planera uppställningen så att man kan pröva det statistiskt. Det betyder att man måste tänka till ordentligt innan man börjar experimentet, så att man faktiskt kan svara på frågan man ställer. Jag har tur, Tiina är en riktig fena på statistik och det är alltid bättre att vara två som tänker.

Till höger skymtar värmaren som en fyrkantig låda och kylaren som en spiral.

Till höger skymtar värmaren som en fyrkantig låda och kylaren som en spiral.

Jag hade med mig smaltång från några olika platser till Roskilde. Vi plockade av små fragment, inte större än 1 cm och lade dem på kakelplattor. Tiina hade köpt plattorna på Bauhaus bredvid campus och upplevt samma sak som jag har gjort vid sådana tillfällen. Att det ska vara så konstigt att man är mer intresserad av baksidan på plattan…

Fyra små fragment på en kakelplatta

Fyra små fragment på en kakelplatta

Till slut var allting på plats, och vi kunde slå på strömmen igen. Nu ska det få stå och puttra i ungefär sju veckor, sen åker jag ner och läser av resultatet. Vi håller tummarna för att tången ska vara samarbetsvillig och bilda rhizoider. Uppdatering kommer.

Det är kul att jobba med tång!

Det är kul att jobba med tång!

Read Full Post »

Filmtajm!
Nu var det länge sedan vi hade film här på bloggen.

havet.nu har det kommit en spännande film om smaltång från Formas, som heter ”Smaltång och drivkraften bakom uppkomsten av nya arter

Här berättar vår samarbetspartner Kerstin Johannesson om varför smaltång är så intressant ur ett evolutionärt perspektiv.

”Vad driver utvecklingen av nya arter? Hur snabbt kan nya arter bildas och hur går det till exakt? Detta är något som Kerstin Johannesson på Tjärnölaboratoriet forskar i. DNA-prover på smaltång visar att det går mycket fortare för arter att bildas än man tidigare trott. DNA visar att smaltången är en ny art och bara något tusental år gammal. Den klonar sig vilket man inte sett hos tångarter utanför Östersjön vilket kan bero på den låga salthalten. Om man förstår varför och hur en art bildas kan man förstå vilken påverkan människan och klimatförändringarna har på artbildningen.”

Read Full Post »

Dagarna riner undan i ett rasande tempo när fältsäsongen nu är i full blom.

Till vår hjälp har vi Frances Ratcliffe, som är en marinbiologistuderande volontär från England. Det är toppen att få en hjälpande hand eller två, det gör en väldig skillnad.

Frances och blåstång!

Frances och blåstång!

Förra veckan spenderades på Askölaboratoriet, där vi körde Östersjö-delen av ett tvådelat experiment som ska undersöka hur snäckor betar på tång.

Först har vi låtit tången (smaltång och blåstång) växa till sig i topparna utan att det funnits några betande djur, så att vi har helt oskadade ytor.

Tångtoppar på tillväxt

Tångtoppar på tillväxt

Sedan har vi lagt toppskotten i burkar med säckor och låtit dem beta i några dagar. Vi hoppas att de har varit hungriga och ätit mycket, så att vi kan se deras betning i mikroskop senare.

45 burkar med snäckor och ett jämt och fint vattenflöde. Fantastiskt vad man kan göra med en bit rör och lite slang.

45 burkar med snäckor och ett jämt och fint vattenflöde. Fantastiskt vad man kan göra med en bit rör och lite slang.

När tången så är betad har vi tagit upp tarmtång (Ulva intestinalis) och fått den att släppa ut sina sporer.

Tarmtången släpper ut sina  sporer så att vattnet färgas grönt.

Tarmtången släpper ut sina sporer så att vattnet färgas grönt.

Vi vill nämligen se om tarmtångens sporer kan växa på den betade tångytan.

Här har vi sått tarmtång genom att hälla sporer i vattnet kring vår betade tång.

Här har vi sått tarmtång genom att hälla sporer i vattnet kring vår betade tång.

Nu håller vi tummarna för att det lyckas och att det växer.

Den här veckan som varit och den kommande veckan, är vi på Tjärnölaboratoriet på andra sidan Sverige och kör samma experiment fast i saltare vatten med blåstång och knöltång (Ascophyllum nodosum) och med andra snäckor.

Här har vi haft stor hjälp av Marit, som gör sitt magisterarbete med oss. Hon har skött om vårt experiment så att vi inte behövt resa som tokiga fram och tillbaks. Tack Marit!
Samtidigt har hon gjort ett enormt fältarbete för en mycket intresant studie på snäckor och tång, som vi hoppas skriva mer om här på Tångbloggen.

Marit visar upp sina dissikerade snäckor.

Marit visar upp sina disekerade snäckor.

Det är alltid trevligt att träffas och prata tång. Vi hade många trevliga diskussioner kring ämnet.

Frances, Marit och Lena diskuterar tång på Tjärnölabbet.

Frances, Marit och Lena diskuterar tång på Tjärnölabbet.

Read Full Post »

Finska Forststyrelsen tillsammans med Länsstyrelsen Västernorrland och FOI har utvecklat en metod för att med hjälp av LIDAR och dykningar kunna göra mer storskaliga kartläggningar av tångbälten. Detta är ett viktigt verktyg i miljö-övervakningen, eftersom man då kan beräkna hur stora ytor av tång som försvinner eller kommer till, alleftersom miljön ändras.
För att titta på de fina kartorna som tagits fram, klicka HÄR.

Read Full Post »

På fredag den 17:e maj är det inte bara Norges nationaldag som ska firas, utan även Daniel Johanssons disputation.
Daniel har har forskat vid Sven Lovén Center för marina vetenskaper Tjärnö (mer känt som TMBL) som hör till Göteborgs Universitet.

Daniels avhandling har titeln ”Evolution of the brown algae Fucus radicans and Fucus vesiculosus in the Baltic Sea” och innehåller framförallt arbete från en genetisk vinkel. Det har lagts ner mycket tid på att få fram den genetiska identiteten för att dels kunns skilja blåstång från smaltång, men även för att kunna skilja ut olika kloner hos smaltång, som i Bottenhavet förökar sig mest genom att små grenar trillar av från moderplantan och sedan fäster sig på nytt underlag.

Små fragment av smaltång har bildat rhizoider och fäst sig på botten av en skål.

Små fragment av smaltång har bildat rhizoider (klibbiga trådar) och fäst sig på botten av en skål.

Daniel har även jämfört just förmågan att föröka sig med små grenar hos olika kloner av smaltången för att se ifall den stora klonen, honan som återfunnits längs hela 550 km längs den svenska Bottenhavskusten, var bättre än andra kloner.

Disputationen börjar klockan 14:00 i Hörsalen på Tjärnö, vi kommer givetvis att vara där och lyssna!

Read Full Post »

Jag tänkte återge en vanlig konversation som inte sällan inträffar när jag berättar om tång och vad jag gör.

– Jaha, så du jobbar med tång. Kul! Vad gör du med den då?
– Bland annat försöker jag korsa olika arter med varandra och så ut på plattor för att undersöka hur artbildning går till.
-Spännande! När blommar tången? Eller…har den blommor?
-Nej, den har ägg och spermier precis som vi. Blåstång och smaltång har han- och honplantor och faktiskt nästan identisk livscykel som människan.
-Har den ägg och spermier?! Men….är den ett djur?

Plötsligt inser man att det man lärde sig på biologin i skolan bara var en grovt huggen, förenklad bild av verkligehten. Naturen och evolutionen är så otroligt mycket mer än så, med mer fantasi och begrepp än vi människor klarar av att namnge.

Jag tycker att det är fantastiskt att alger, några av vår planets första levande organismer, använt sig av ägg och spermier länge. Kanske längre än vad människan har funnits. En knäpp på nosen till oss när vi tycker att vi är evolutionärt avancerade.

Här kommer en liten film som visar hur ägg från blåstång börjar snurra av alla spermier som simmar runt dem i hopp om att få befrukta. Vackert!

Read Full Post »

Gävleborgskusten har en stor del av Sveriges smaltångsbestånd. Här är vi på Tångbloggen ofta för att samla in material, mäta tillväxt och fundera över tångens liv.

Länsstyrelsen i Gävleborg har, med hjälp av bland annat biologen och dykaren Peter Hansson, länge övervakat tillståndet för tången längs kusten och sammanställt ett flertal rapporter som visar hur läget har förändrats under flera år och vad som kan ha orsakat förändringarna.

I rapporterna kan man bland annat se hur djupt ner tången växer och hur detta har förändrats över tid. Tångens djuputbredning kan ses som ett mått på vattenkvaliteten. I rent vatten, där det inte finns en massa näringsämnen eller lerpartiklar från land, kan solljuset nå långt ner och tången kan växa på hela 10 meters djup.

Solens strålar tränger ner i det klara vattnet, där tången växer så det knakar.

Solens strålar tränger ner i det klara vattnet, där tången växer så det knakar.

Read Full Post »

Att Östersjön intresserar många gick inte att ta miste på. Det fick plockas fram extra stolar både två och tre gånger för att alla intresserade åhörare skulle få plats i Stadsbibliotekets rotunda när Lena Kautsky, professor i marin ekologisk botanik vid Stockholms Universitet berättade om Östersjön, sett ur blåstångens perspektiv, på tisdagkvällen.

Lena tog bland annat upp algblomning, ett ord som säkert klingar negativt för många. Men för forskarna i Östersjön är det något positivt. Hur kommer det sig?

För de flesta så innebär algblomning att badvattnet blir grumligt och luktar illa på sommaren, men denna del av algblomningen är inte vad som gör forskarna glada (annat än de som forskar på just dessa alger, såklart).

”Vårblomningen har startat! Allt är väl!”

Den viktiga och största algblomningen i Östersjön startar redan i mars, när isen har smält och ljuset åter tränger ner i vattnet. Då ligger produktionen på topp, sedan är det jämförelsevis lågt under resten av året. Vårblomningen är otroligt viktig för Östersjön och forskarna håller noga uppsikt att den sker som den ska, även om den inte ger några rubriker i pressen.

Bland annat för man logg på vilka arter av alger som ingår i vårblomningen. Det är många fiskyngel, kräftlarver och musselbarn som är beroende av att just deras favoritmat finns tillgänglig när de kläcks. Skulle det av någon anledning vara så att någon art uteblir, så kan det ge effekter långt upp i näringsväven. Det är följdaktligen bättre att stämma i bäcken än i ån. Genom att övervaka vårblomningen får man tidiga signaler på förändringar.

Vidare förklarade Lena hur tångens fortplantning går till. Det var under ett försök där hon och hennes doktorand Sylvia Andersson undersökte hur giftiga båtbottenfärger påverkade tångens känsliga groddplantor, som de upptäckte att fortplantningen styrs av månens faser.

Lena förklarade även hur man enkelt kan undvika att använda giftiga båtbottenfärger genom att övervaka när havstulpanens larver vill sätta sig. Detta har tagits fram i samband med Skärgårdsstiftelsen och numera kan man få informationen via en app om när det är dags att flytta eller tvätta båten. Läs mer om detta på Havstulpanprojektet.

Efter Lenas föredrag berättade Jonas Hentati-Sundberg om hur man använder sillgrisslan för att få en bild av Östersjöns ekosystem. Jonas har jobbat mycket på Stora Karlsö utanför Gotland, där man märkt sillgrisslor sedan 1913!

Efteråt var det frågestund med många intressanta frågor från publiken. Några av dessa kommer vi att lägga upp mer information om här på Tångbloggen.

Frågestund efter föreläsning på Stadsbiblioteket

Frågestund efter föreläsning på Stadsbiblioteket

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »