Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘SWEMARC’

”Är köttbiffar av raps och hampa det vi lägger på grillen i framtiden? Ska vi börja odla alger i åkrar under vattnet? Kan växtodlingar förläggas hemma i garaget där gödslet kommer från bassänger med fisk? Allt fler försöker äta mer hälsosamt och miljövänligt – och forskarvärlden arbetar intensivt med nya råvaror.”

Med höstens intåg kommer skördetid i trädgården och svampsäsong i skogen. Kanske inte så underligt att hösten alltid väcker matintresset hos mig. Dags att koka mustiga grytor, torka svamp och ugnsbaka pumpor. Enligt vad jag läser i media verkar allt fler få upp ögonen för det närproducerade och förstå att framställning av livsmedel bör företas med ett långsiktigt perspektiv kring hållbarhet. Även inom den marina forskningen har detta fått uppmärksamhet, och därmed ökade möjligheter till finansiering, under senare år.
De flesta har nog hört att vissa typer av fiskodlingar skräpar ner en hel del i närmiljön, släpper ut stora mängder näring, använder antibiotika och annat trist. Men det finns ju så mycket mer än fisk att odla och äta från havet. Och om man skapar odlingssystem som liknar naturens egna ekosystem kan man minska den negativa påverkan en odling har på sin närmiljö. Men vad är det för arter man kan odla och hur lagar man till dem?
På måndag kväll klockan 20:00 kan du bänka dig bekvämt framför Tv’n och se programmet Vetenskapens värld i SVT. De besöker försöksodlingar och låter professionella kockar tillaga maten därifrån. Medverkar gör bland annat Kristina Snuttan Sundell från SWEMARC, nationellt centra för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet och Fredrik Gröndahl från KTH som driver projektet SEAFARM.

Vill du veta mer om marina råvaror, vattenbruk och den forskning som bedrivs inom SWEMARC? Då tipsar vi om att lyssna på någon av föreläsningarna under Vetenskapsfestivalen 28 september -4 oktober. Evenemanget brukar hållas på våren i Göteborg, men under rådande omständigheter blev den i år flyttad till hösten och hålls virtuellt. Så nu kan hela Sverige ta del av allt det roliga utan att behöva knö i Nordstan eller på spårvagnarna. Den andra oktober kommer fem av SWEMARCs forskare hålla korta föreläsningar om forskning kring miljösmart sjömat. Missa inte det.

Alger är gott att äta, både i ren form eller som konsistensgivare i en smarrig fruktpudding

Read Full Post »

Nu bjuder stjärnkocken Louise Johansson, tillsammans med bland annat forskare vid Göteborgs universitet, in alla matintresserade att delta i en timslång cookalong på Instagram. På receptet står fisksoppa med blåstång och rörhinna.

Här följer en kopia av nyheten från SWEMARCs hemsida, med lite fler länkar.

Torsdagen den 28 maj (18:00-19:00) livestreamas en cookalong på instagramkontot @tastebylouise, där tittare lagar fisksoppa med blåstång (Fucus vesiculosus)  och rörhinna (Ulva intestinalis) tillsammans med stjärnkocken Louise Johansson. Att alger eller tång, som är det vardagliga samlingsnamnet för stora alger, är en del av framtidens mat råder det ingen tvekan om.

Förutom Göteborgs universitet står även affärsutvecklare vid RISE, Livsmedelsacceleratorn och Innovatum Science Park bakom eventet.

– Instagram är ett bra forum för att delvis de flesta har ett konto idag, men också att det går att sända live. Det är roligt att ha direktkontakt med mina följare. Jag valde blåstång till receptet för att det är något som många kan relatera till och har sett. Både rörhinna och blåstång är lätt att plocka själv om man inte väljer att köpa torkat. Det är också en grön- och brunalg så får man prova båda sorter, säger Louise Johansson, som vann ”Sveriges Mästerkock” 2011 och var finalist i den prestigefyllda tävlingen ”Årets Kock” 2019.

Alger en viktig råvara

Redan idag äter vi alger fast vi inte alltid vet om det. Olika ämnen från alger är vanliga konsistensgivare i livsmedel, till exempel i glass. Alger, är också traditionellt en

mycket vanlig och viktig råvara i asiatisk matlagning och nu seglar algerna mer och mer in som ny och spännande smaksättare även i de svenska köken. Alger innehåller proteiner, fleromättade fetter, mineraler och antioxidanter och mycket forskning pågår om hur vi bäst skall kunna tillgodogöra oss algernas nyttigheter.

 

– Vi vill väcka nyfikenhet och bidra till att bredda användningen av marina råvaror på ett hållbart sätt. Alger är en outnyttjad resurs som skapar nya smakupplevelser, och vi hoppas att restauranger och andra företagare ska se möjligheterna och börja arbeta med dem i sin verksamhet, säger Maria Bodin, projektledare för Scary seafood vid Göteborgs universitet.

Ett samarrangemang

Cookalongen är ett arangemang mellan forskare från Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC),

Kristineberg Center och Scary seafood vid Göteborgs universitet samt affärsutvecklare från Innovatum Science Park, Livsmedelsacceleratorn och RISE.

– Vi drivs alla av samma passion för att öka kunskapen om och användningen av framtidens sjömat. Louise är grym på att laga mat, cookalong är ett jättekul sätt att laga mat tillsammans och alger är så spännande – de är goda, trendiga och klimatsmarta. Tänk vad bra att fler får upp ögonen för dessa skönheter, klokt skördade ur havets trädgård, säger Maria Åberg, senior innovations- och företagsutvecklare, RISE Research Institutes of Sweden.

Tångdykerska medverkar i studion

Med i studion, tillsammans med Louise Johansson, finns även tångdykerskan och företagaren Linnea Sjögren från Catxalot, som sedan 2014 introducerat tång på den svenska marknaden. Se en liten film med Linnea här om hur hon plockar blåstång.

Blåstång och rörhinna kan man antingen plocka själv från grunda vatten eller beställa från en algleverantör. Om man plockar blåstång själv, är det de yttersta skotten som ska skördas av blåstången och det görs med hjälp av en liten sax eller kniv. Liknande gäller för rörhinnan, de smala ljusgröna rören som söker sig upp till ytan och där man då klipper av de övre delarna. Det är viktigt att välja tång som växer på platser där det är strömmande och friskt vatten.

– Alger är en fantastisk resurs, som inte bara är en smakhöjare och innehåller nya, spännande och nyttiga ämnen, utan som också när vi odlar dem, gör oss en så kallad ekosystemtjänst genom att de tar upp näringsämnen ur havet och binder koldioxid. Min absoluta favorit är en av de alger som Louise har valt till cookalongen – rörhinna – friterad rörhinna är en verklig delikatess, säger Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare för Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC) vid Göteborgs universitet.

I inbjudan kan du läsa mer om praktisk information och förberedelser inför cookalongen.

https://www.facebook.com/Tastebylouise
https://www.instagram.com/tastebylouise

Vill du veta mer om olika arter kan du (gratis) ladda ner appen ”Livet i havet” eller beställa Catxalots tångguide på http://www.catxalot.se.
Vill du veta mer om företag som odlar och plockar alger kan du besöka dessa hemsidor: Kosteralg, ScandSea, Bohus Seaculture, Vågrät och Tång Sverige

Kontaktpersoner:
Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC)
Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare, professor i zoofysiologi, Göteborgs universitet, 031-786 36 71, mobil: 070-200 41 08, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se
https://swemarc.gu.se/
Scary seafood
Maria Bodin, projektledare, Göteborgs universitet, tel:, mobil: 0766-218 66 38 e-post: maria.bodin@gu.se https://havochsamhalle.gu.se/havsforskning/scary-seafood
Innovatum Science Park
Lillemor Lindberg, innovationsledare maritima näringar, tel: 0520-289 323; mobil: 073-098 88 22; e-post: lillemor.lindberg@innovatum.se
http://www.innovatum.se
RISE Research Institutes of Sweden
Maria Åberg, senior innovations- och företagsutvecklare, tel: 010-516 69 84, mob: 070-527 96 44, e-post:maria.aberg@ri.se
https://www.ri.se/sv
Livsmedelsacceleratorn
Therese Arvidsjö, verksamhetsledare, senior projektledare, tel: 010-516 66 73, mob: 070-345 66 73, e-post: therese.arvidsjo@ri.se

Front Page


Kristineberg Center (partnerorganisationer: GU, KTH, Chalmers, RISE, Innovatum Science Park, IVL Svenska miljöinstitutet, Lysekils kommun)
Marin Sjöberg, verksamhetsledare, mob: 076-168 57 60; e-post: martin.sjoberg@ivl.se
https://kristinebergcenter.com/

Foto: Samtliga bilder på blåstång, förutom ljusgrön alg som är rörhinna. Foto GU.

Källa: SWEMARC press release/ nyheter. https://swemarc.gu.se/Aktuellt/Nyheter/fulltext//lar-dig-laga-mat-med-alger–en-av-framtidens-ravaror.cid1686275

 

Read Full Post »

Den som lyssnade på Morgonpasset i P3 i fredags (8/2) kunde höra Tångbloggen berätta om ekosystem, alger och sjögurkor. Då den gästande hiphopartisten Lamix la ut en utmaning om att göra en låt om sjögurkor ifall inlägget fick mer än 2000 kommentarer, visade det sig att det fanns ett uppdämt behov av just sjögurks-relaterad musik. På bara någon timme fick #morgonpassetip3 hela 2673 kommentarer med önskemål om sång. Det har även lobbats för en musikvideo…

Så för att inte låta allmänheten, särskilt inte Tångbloggens läsare, gå törstande för information kommer här ett litet inlägg om hur alger, musslor och sjögurkor hänger ihop.

Vattenbruk är inget nytt, det har man ägnat sig åt i Asien i över 2000 år. Men här i norra Europa har vi inte varit lika fokuserade på att bruka havet, utan mer brukat jorden. I havet har vi fortfarande varit jägare/samlare. Men med allt fler munnar att mätta, måste även havet vårdas och brukas för att det ska räcka åt alla, även alla andra arter som är beroende av havet.

 

Inom samarbetet SWEMARC som bildats på Göteborgs universitet undersöker vi förutsättningarna för och möjligheterna med vattenbruk i Sverige. I projektet CIRKULÄR arbetar vi med det som kallas cirkulärt vattenbruk. Det innebär att man försöker få näringsämnena (främst kväve (N)) att gå runt i odlingen, istället för att bli en hög med avfall utanför eller under. Hur då, undrar ni kanske?

Genom att odla olika arter tillsammans kan man få näringen som släpps ut från en art att tas upp och gynna tillväxten hos en annan. Vi tar ett exempel:

Musslor odlar man oftast på rep som hänger ovanför botten. Musslorna filtrerar partiklar, växtplankton och små djurplankton ur vattnet. Det gör att vattnet runt en musselodling kan vara väldigt klart. Men den som äter måste även kissa och bajsa, och det gör musslorna såklart. Bajset trillar ner på botten som partiklar och kisset blir löst i vattnet.

Musslor

I Asien, framförallt Japan och Kina, äter man mycket alger. Alger behöver solljus och näring för att växa. Näringen, mest kväve och fosfor, tar algen upp ur vattnet direkt. Så om vi odlar alger och musslor tillsammans kan algerna ta upp musslornas kiss och växa bättre. Men bajset då?

Musslor Alger

Om det blir för mycket avfall under t.ex. en musselodling, går det åt mycket syre för att bryta ner det. Oftast blir det en syrefri miljö under odlingar, som luktar illa och där inga djur vill bo. Vilken tur att det finns sjögurkor, som gärna äter avfall från både musslor och alger. På sådant avfall växer nämligen massor med bakterier och bottenlevande mikroalger som är mums för sjögurkor.

Sjögurkorna äter upp mycket av det avfall som trillar ner och ”städar” på så sätt under odlingarna. Genom att gurkorna rör om i sedimentet hjälper det till med syresättningen och nedbrytningen. Givetvis måste även sjögurkorna göra sig av med vad de ätit. Kisset går ut i vattnet och kan då tas upp av algerna. Bajset innehåller mycket lerpartiklar och kan brytas ner av maskar, bakterier och andra djur.

Musslor Alger Gurkor

Genom att balansera mängden alger, musslor och sjögurkor så att det blir lagom mycket av varje art, kan man alltså få en havsodling som nästan inte skräpar ner (ur näringsämnes-synpunkt). Det viktigaste med den här formen av odling är just balansen. Precis som med vissa kakrecept kan man inte dubblera, utan när man har fått systemet i balans på en plats, ska man inte sedan försöka pilla in mer av någon art.

Det kan säkert vara knepigt att förstå för någon som vill tjäna stora pengar snabbt, men i Kina upptäckte man att om man försökte hänga in mer kelp, så rubbades balansen i systemet och den kelp de odlade blev snabbt både mindre och av sämre kvalitet. Så de lärde sig att stabil och hög kvalitet ger på längden mycket bättre avkastning än kortsiktiga obalanserade odlingar. Tänk långsiktigt.

Sockertare på rep

Kelp behöver plats, solljus och lagom mycket näring för att bli av bästa kvalitet.

Nu ska vi i projektet Cirkulär undersöka om den svenska arten röd signalgurka (Parastichopus tremulus) kan arbeta som städare i cirkulära vattenbruk tillsammans med sockertare (Saccharina latissima) och blåmussla (Mytilus edulis). Det ska bli spännande. Följ Tångbloggen för uppdateringar.

Parastichopus tremulis (c) Ellen Schagerström

Kan röd signalgurka vara en del av cirkulärt vattenbruk i Sverige?

Read Full Post »