Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Fakta’ Category

De senaste dagarna känns det som våren är på gång och snart kommer TV 1 att byta sin påannonsering inför nyheterna på morgonen.  Vet inte hur många som noterat att det varje morgon visas fina bilder på lite krusig blåstång med frostkant i TV1. Ville uppmärksamma att tångbloggs vänner på detta fina, snart byter de till bilder på vårblommor. Image

Read Full Post »

Tidigare inslag från västkusten har handlat om påverkan från stormar på stranden och vad som spolas iland. Nu är jag tillbaka på ostkusten och kommer att vara ute på Stockholms universitets Östersjöcentrums fältstation Askölaboratoriet regelbundet under de kommande månaderna.

Så här kommer en första rapport om det som spelar en stor roll för det grunda algbältet och för olika rotade vattenväxter och djur som lever på mjuka bottnar ner till någon meters djup.

Under hösten är vattenståndet ofta högt och sen sjunker det fram på våren. Ett tydligt sådant fenomen såg jag i förra veckan på Askö i den närmaste viken vid det gamla båthuset. Det syns två tydliga skikt från ett övre snötäckt lager sen har vattnet sjunkit och ett nytt istäcke har bildats. När fotot togs var vattenståndet ännu lägre och ny is höll på att lägga sig.

 Bild

Bilden visar att när den första isen la sig för någon vecka sedan var vattennivån runt 2 dm högre, det syns också att vattnet sjönk först med några centimeter och sen ingen.

Bild

Detta foto avslöjar att vattennivån har sjunkit i ännu flera steg och varje gång har en större eller mindre ispärlor eller klumpar bildats runt vasstråna.

Read Full Post »

I de sista inläggen har jag skrivit om alla spännande fynd som du kan hitta på stranden efter en storm. Däremot har det inte varit så mycket om just tång av olika arter som också spolas i land under kraftiga vindar. Så här kommer en liten exposé över vad jag hittade efter stormen Sven. 
I vissa vikar på västkusten vid Tjärnö samlas mycket tång och alger i stora strandvallar medan i andra vikar hittar man bara lite alger av det som vuxit närmast utanför.  Tång och alger kan också komma intrasslade i rep och linor långt bort ifrån.
 Image

Ett foto en från en vik som är helt fylld med tång i tjocka mattor. Senare på året fram i sommar kommer de att brytas ner och bilda en strandvall full med kraftigt gröna växter. Tång och alger är utmärkt gödslingsmedel och samlades in och användes förr för att göda t.ex. potatisåkern. Hittar du en vik med mycket tång så kan du prova med att göda ditt land.
Image 

På andra stränder som på denna bild har det bara samlats lite tång och en rödalg som heter gaffeltång (Furcellaria lumbricalis) i ett band i vattenbrynet. Detta är den populära badstranden på Saltö.
Högre upp på stranden en bit därifrån hittade jag en hög med rep och intrasslade alger. Det visade sig när jag kollade närmare att det var alger och tång som kommit drivande långt bort ifrån, kanske ända från England.

Image
Hur kan du känna igen att de kommer långt bortifrån och inte från den närmaste svenska kusten? Jo om du titta noga på fotot här under så kan du se några långa bruna, lite knottriga band, det är förökningsorganen (receptaklerna) hos Himentalia elongata, som inte hittats fastsittande i svenska vatten. Närmaste lokalerna finns i Norge.  I högen syns också stora flytblåsor av knöltång och en form av blåstång med många flytblåsor som också är vanligare i områden med högre salthalt än vad vi har utmed den svenska kusten.
Image
Den som tittar noga på fotot kommer att se en rödalg nere till höger, som fint förgrenade buskar som sitter på knöltången. Detta är en av flera Polysiphonia arter och just denna art växter vanligtvis på just knöltång och heter Polysiphonia lanosa.
Det som fanns allra mest i tångvallen som spolats iland var tång, både blåstång och sågtång. De mindre plantorna satt fortfarande fast på blåmusslor och det var de som inte suttit fast så hårt på stenar och klippor utan lossnat.
 

Olika stora tångplantor som spolats upp på stranden med tillbehör

Olika stora tångplantor som spolats upp på stranden med tillbehör

Lite större plantor hade spolats upp på stranden fastsittande på små stenar. En större planta sitter mycket hårt fast på stenytan och det går att lyfta stenen genom att hålla i grenarna på tångplantan.  Det är först riktigt stora sågtångsplantor där dragkraften av vågorna rycker loss dem från stenen eller klippan där de sitter fast. Men tittar man noga på hur det ser ut under själva fästskivan ser det ut som något vitt kalkhaltigt skikt. De som lossnat satte sig fast som små groddplantor på en kalkalg eller en havstulpan och det är kalkalgen eller havstulpanen som lossnar från klippytan.

sågtångsfäste

Bilden visar basen på en sågtångsplantas fästskiva med tydliga vita delar av en kalkalg.
nyårsskål för alger
Till sist – en lite försenad nyårsskål och önskan om en god fortsättning på 2014 från tångbloggen.

Read Full Post »

Det har varit ovanligt många och kraftiga stormar i höst. Fler är att vänta men kanske inte förrän efter nyår. Vädret kan låsa fast sig i samma mönster, vilket skett under hösten som varit mycket mild och stormig. Därför kändes det spännande att gå ut på Saltö igen och se vad stormen Sven och andra kraftiga vindar åstadkommit. Lite som att leka Pippi Långstrump och vara sakletare.

På årets näst sista dag tog jag en promenad ner till stränderna vid Tjärnö för att se vad de sista stormarna åstadkommit av förändringar av stränderna och om något nytt spännande spolats iland sen förra gången, efter stormen Simone.

De två stora stormar som haft effekt är det dels stormen Sven som drog in den 5 december och sen en till som drabbade just uppe vid Strömstad, och gjorde att färjorna till Norge ställdes in den 21 december. Redan på parkeringen på Saltö är det klart att stormen Sven haft en stor effekt när den drog in från nordväst, massor med fällda träd som röjts undan och en varningsskylt för att se upp för vindfällen på vägen ner till stranden.

 ImageImageBild på skylt och hög med virke från stormfällda träd.

 

Det finns många vindfällen kvar inne i skogen på väg ner till stranden. Nere vid stranden är det första som jag lägger märke till att vågorna gått högt upp mot skogskanten och grävt ut runt rötterna på träden. Det behövs inte mycket till förrän några kommer att ramla och spolas bort vid nästa storm.

 Image

Fotot visar rotsystemet av en liten tall i strandkanten.

 

Lite längre ner på stranden är alla strandväxter försvunna men lite av deras rotsystem ligger som långa snören ovanpå sanden. De har ett stort och djupt rotsystem som bidrar till att hålla kvar sanden och det finns säkert tillräckligt med knoppar och rötter för dem så att de överlever till nästa år. Något att kolla upp till våren.

 Image

Fotot visar rotsystemet av strandkrypa ett bra namn på denna lilla ganska obetydliga växt som bildar mattor på stränderna och har små bleklila blommor på sommaren.

 

Så nu till Pippi Långstrump och sakletningen. Vad fick jag ihop av fynd denna gång?

Det var många plastbackar i olika färger med intressanta alger, mossdjur och långhalsar, en del skor, en snygg stövel och en skyddshjälm. Undrar varför det alltid är udda skor? Sen en del burkar, en sprayburk med lime doft och kinesiska tecken och en tandkrämstub från Ryssland. Det är klart mindre skräp än förr vilket känns positivt.

 ImageImageImageImage

På en vit back hittade vi stora fina långhalsar. Långhals, Lepa anserifera (anser är latinska namnet för gås) är kräftdjur och nära släkt med havstulpaner. Under lång tid trodde man att vitkindade gäss utvecklades från långhalsar. Föreställningen kan bero på likheten mellan långhalsar och gässens huvud och hals och att inget sätt vitkindade gäss häcka då de är flyttfåglar och häckar på den arktiska tundran, vilket man inte kände till. Eftersom långhalsar ofta hittades på drivved trodde man dessutom att de växte på träd innan de föll i vattnet. Och om  vitkindade gäss fötts på detta sätt från långhalsar så var de inte kött och därför kunde man äta dem under fastan.

Image

Idag är långhalsar delikatess, som kallas percebes och skördas kommersiellt vid Spaniens norra kust eller importeras från Marocko eller Canada.

Tyvärr levde de långhalsar som vi hittade på backen inte längre. Annars hade vi kokt och ätit upp dem. De smakar lite som kräftor.

 Image

På en svart stor hink växte det två arter av mossdjur, en som bildar vackra stjärnor eller taggiga platta kolonier och en som bildar små buskiga luddiga knippen. Dessa satt mest i kanten på hinken.

Det finns så mycket kul att studera och fundera över vid en strandpromenad och tiden går fort när man har roligt och dagarna är fortfarande korta så den sista bilden blev en solnedgångsbild. Med en fin röd plast korg som låg i vattenkanten och skvalpade. Den hade nog inte legat så länge för det fanns inget speciellt som satt sig fast, varken alger eller några intressanta marina djurkolonier.

Hoppas på många ny spännande upptäckter.

Gott Slut och Gott Nytt Tång och Alg År.

 Image

Read Full Post »

Rektor för Stockholms Universitet har beslutat att dela ut Stockholms universitets guldmedalj i 8:e storleken i band till tre personer som på olika sätt har främjat universitets verksamhet.

En av dessa är Tångbloggens alldeles egna professor Lena Kautsky.

Motivationen lyder:
”Lena Kautsky, professor i marin ekologisk botanik, tilldelas Stockholms universitets medalj av 8:e storleken i band för hennes djupa engagemang i marin forskning och utbildning vid Stockholms universitet, i nationell samverkan kring havsmiljöfrågor och kunskapsförmedling till allmänhet och beslutsfattare. Hennes ledarskap för Stockholms marina forskningscentrum och Askölaboratoriet har på ett avgörande sätt lagt grunden till Stockholms universitets nya Östersjöcentrum.”

Medaljerna delas ut vid installations- och promotionshögtiden i Stadshuset den 27 september.

Tångbloggen, som päser av stolthet, kommer givetvis att posta bilder från ceremonin.

Se även universitetets hemsida.

Read Full Post »

Cellulosa i alger

Tångbloggen har fått en förfrågan om vilka alger som innehåller cellulosa.

Cellulosa är en polysackarid som växter bildar för att bygga upp sina cellväggar. Det är cellulosa som man kallar fiber när man pratar knäckebröd och annan mat. Cellulosa är även en av beståndsdelarna i papper.

Alger lever under vattnet men inte djupare än att de kan få tillgång till solljuset.
På torra land använder växterna cellulosan för att få en stabilitet i kroppen och kunna sträcka sig upp mot ljuset. I vattnet är det snarare ett problem att vara för stel, då bryts man lätt av när det kommer kraftiga vågor. Alger kan använda sig av exempelvis flytblåsor (se Fucus vesiculosus blåstång och Ascophyllum nodosum knöltång) för att sträcka på sig istället.

Det är endast ett fåtal alger som bildar cellulosa. Dessa hör till grönalgerna, och där är det främst (kanske endast?) hos släktena Cladophora och Ulva som cellulosa återfinns i cellstrukturen.

Grönalger ur släktet Ulva i ett hällkar

Däremot innehåller alger en uppsjö av andra, användbara polysackarider. Man utvinner t.ex ämnet karragenan ur rödalgen Chondrus crispus (karragentång) som används i glass, schampoo och tandkräm under beteckningen E407.

Vill du läsa mer om algernas polysackarider, vad de består av och hur man utvinner dem (det är rätt kul kemi) rekommenderar vi sökorden alginater och agar

För den som vill läsa mer om cellulosa i alger kan man läsa den vetenskapliga artikeln Cellulose from cladophorales green algae: From environmental problem to high-tech composite materials av Albert Mihranyan som publicerats i Journal of Applied Polymer Science, Volume 119, Issue 4, pages 2449–2460, 15 February 2011

Read Full Post »

Fortplantning

Smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) har han- och honplantor. Fortplantningsorganen kallas receptakler, och sitter i toppen på plantorna. De känns lätt igen på sin knottriga struktur.

   När vi ska ”så” tång, samlar vi in mogna plantor, könsbestämmer dem och klipper sedan av receptaklerna. Bilden till vänster visar en blåstång som ska sås. Högen med avklippta receptakler till höger i bild kommer från flera plantor (3 st)

För att kunna skilja honar och hanar måste man skära en tunn skiva av ett receptakel och med hjälp av en

8 ägg kommer ut ur varje oogon

lupp se efter om det finns oogon (8st ägg i en liten påse) eller anteridier(64 spermier i en ännu mindre påse). Detta kräver dock att receptaklerna är mogna, annars kan det vara svårt att se.

Oogon ser ut som samlingar av små gröna ärtor. Varje receptakel består av flera små kammare, konceptakel. Det är dessa konceptakel som ger den knottriga ytan.  Varje konceptakel har en öppning mot receptaklet, genom vilken oogon och anteridier (ägg och spermier i påse) sprutas ut vid fortplantningen. När oogonen och anteridierna kommit ut i vattnet, börjar påsen runt dem att lösas upp.

Det är en flicka! Fina, mogna oogon.

Vilken kille! Fullt av mogna spermier.

Anteridier är för små för att kunna urskilja, även med lupp. De ger ett intryck av att det ligger orange bollar längs innerkanten på receptaklet (se bild). Färgen kommer från spermiens ögonfläck, som är orange. Med den kan spermien se skillnad på ljus och mörker.

Fortplantningen brukar ske vid fullmåne, då det är tydligt mörkare ner mot botten än mot ytan. Spermien ”vet” att den ska simma mot mörkret.Anledningen till att den ska simma nedåt är att äggen sjunker för att kunna fästa på bottnen

Read Full Post »

Ishavstång

Ishavstång, Fucus evanescens, är en introducerad/främmande art i Östersjön. Det innebär att det inte förekom i Östersjön naturligt utan har förts hit av människan. Antagligen var det oavsiktligt, kanske råkade någon båt få med sig en planta i ett ankare eller något liknande.

Mer information kommer snart.

Read Full Post »

Sågtång

Sågtång, Fucus serratus, kännetecknas av en sågtandad kant. I Östersjön finns sågtång upp till Gryts skärgård i Östergötland, där salthalten är ungefär 7 promille (PSU). Sågtång är känslig för uttorkning och klarar inte av att ibland ligga uppe i luften på samma sätt som exempelvis blåstång. Där blåstång och sågtång växer tillsammans, hittar man ofta sågtång något djupare än blåstång. Utanför Ölands östkust, till exempel, finns vackra sågtångskogar på ca 8 meters djup.

Sågtång saknar blåsor och har tandad kant

Sågtång som kastats upp på land av vågorna får ofta en mer brun-orange ton innan den torkar och blir nästan svart.
På vintern kan man hitta tång täckt av rimfrost när man promenerar på stranden.

Frostig sågtång på bryggan.

Frostig sågtång på bryggan.

Mer information kommer snart.

Read Full Post »

Tång

Vad är tång?

Termen ”tång” (eng. seaweed) används oftast för att beskriva perenna makroalger. Vad är då perenna makroalger?

Termen perenn används inom botaniken för att beskriva hur länge en växt lever. Perenn betyder att individen lever under flera år. Motsatsen kallas annuell, när individen endast lever under ett år.

En makroalg är en alg vi kan se med blotta ögat (makro – stor) i motsats till mikroalger (mikro – liten) som vi behöver ha en lupp eller ett mikroskop för att kunna se.

Till sist måste vi så veta vad som menas med en ”alg”. En bra sammanställning finns på Wikipedia.

En av de största skillnaderna mellan alger och växter är att alger saknar ledningsvävnad.

Växterna har utvecklat en motsvarighet till vårt blodomlopp för att kunna transportera näring och vatten som tas upp vi rötterna i marken till växtens alla delar, samt transportera näringen som produceras genom fotosyntes i löven till andra delar av växten.

Algen tar upp det vatten och den näring den behöver direkt över bålen (kroppen), så rötter är helt onödiga. Vissa alger har rotliknande hapterer, men dessa fungerar endast som fästorgan.
Fotosyntesen hos algen sker över hela bålen, så även om viss transport kan ske mellan närliggande celler, behöver näringen inget mer avancerat system.

På land utvecklades de flygande insekterna vilket gynnade växter med blommor. Vissa landväxter använder även vinden för att sprida sitt pollen.

Alger har inte blommor. Istället förökar de sig med sporer, gameter (ägg och spermier) eller i vissa fall kloning (delar av algen slits loss, fäster på nytt och bildar en ny individ).

En del växter har återvänt till ett liv i vatten, men har kvar rötter, ledningsvävnad och blommor. Hit hör bland annat sjögräs (eng. seagrass), näckros och igelknopp.

____________________________________________________________________

Tångskog i Finland

Under sommaren 2011 reste Ellen till Finland för att leta efter smaltång tillsammans med finska kollegor. Det var strålande sol och fantastiskt vackert, både över och under ytan. Runt större städer har tången försvunnit. En trolig effekt är utsläppen. Vi hittade rester av tångbälten  helt överväxta av fintrådiga alger, ffa grönslick. Men längre ut var det magiskt vackert, som bilden visar.

____________________________________________________________________

Spiraltång, blåstång och knöltång badar i utsläpp från en läckande båtmotor

Spiraltång, blåstång och knöltång badar i utsläpp från en läckande båtmotor

Om man vill samla in tång för att äta eller ha i bad ska man tänka på att inte samla vid hamnar och andra förorenade platser. Givetvis tänker men själv på att inte skräpa ner eller släppa ut kemikalier.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »