Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Fakta’ Category

Guldmedalj till professor Lena Kautsky

Posted in Fakta, tagged , , , , , , on juni 25, 2013| 3 Comments »

Rektor för Stockholms Universitet har beslutat att dela ut Stockholms universitets guldmedalj i 8:e storleken i band till tre personer som på olika sätt har främjat universitets verksamhet.

En av dessa är Tångbloggens alldeles egna professor Lena Kautsky.

Motivationen lyder:
”Lena Kautsky, professor i marin ekologisk botanik, tilldelas Stockholms universitets medalj av 8:e storleken i band för hennes djupa engagemang i marin forskning och utbildning vid Stockholms universitet, i nationell samverkan kring havsmiljöfrågor och kunskapsförmedling till allmänhet och beslutsfattare. Hennes ledarskap för Stockholms marina forskningscentrum och Askölaboratoriet har på ett avgörande sätt lagt grunden till Stockholms universitets nya Östersjöcentrum.”

Medaljerna delas ut vid installations- och promotionshögtiden i Stadshuset den 27 september.

Tångbloggen, som päser av stolthet, kommer givetvis att posta bilder från ceremonin.

Se även universitetets hemsida.

Read Full Post »

Cellulosa i alger

Posted in Fakta, tagged , , on november 19, 2012| 2 Comments »

Tångbloggen har fått en förfrågan om vilka alger som innehåller cellulosa.

Cellulosa är en polysackarid som växter bildar för att bygga upp sina cellväggar. Det är cellulosa som man kallar fiber när man pratar knäckebröd och annan mat. Cellulosa är även en av beståndsdelarna i papper.

Alger lever under vattnet men inte djupare än att de kan få tillgång till solljuset.
På torra land använder växterna cellulosan för att få en stabilitet i kroppen och kunna sträcka sig upp mot ljuset. I vattnet är det snarare ett problem att vara för stel, då bryts man lätt av när det kommer kraftiga vågor. Alger kan använda sig av exempelvis flytblåsor (se Fucus vesiculosus blåstång och Ascophyllum nodosum knöltång) för att sträcka på sig istället.

Det är endast ett fåtal alger som bildar cellulosa. Dessa hör till grönalgerna, och där är det främst (kanske endast?) hos släktena Cladophora och Ulva som cellulosa återfinns i cellstrukturen.

Grönalger ur släktet Ulva i ett hällkar

Däremot innehåller alger en uppsjö av andra, användbara polysackarider. Man utvinner t.ex ämnet karragenan ur rödalgen Chondrus crispus (karragentång) som används i glass, schampoo och tandkräm under beteckningen E407.

Vill du läsa mer om algernas polysackarider, vad de består av och hur man utvinner dem (det är rätt kul kemi) rekommenderar vi sökorden alginater och agar

För den som vill läsa mer om cellulosa i alger kan man läsa den vetenskapliga artikeln Cellulose from cladophorales green algae: From environmental problem to high-tech composite materials av Albert Mihranyan som publicerats i Journal of Applied Polymer Science, Volume 119, Issue 4, pages 2449–2460, 15 February 2011

Read Full Post »

Fortplantning

Posted in Fakta, tagged , , , on januari 31, 2012| 3 Comments »

Smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) har han- och honplantor. Fortplantningsorganen kallas receptakler, och sitter i toppen på plantorna. De känns lätt igen på sin knottriga struktur.

   När vi ska ”så” tång, samlar vi in mogna plantor, könsbestämmer dem och klipper sedan av receptaklerna. Bilden till vänster visar en blåstång som ska sås. Högen med avklippta receptakler till höger i bild kommer från flera plantor (3 st)

För att kunna skilja honar och hanar måste man skära en tunn skiva av ett receptakel och med hjälp av en

8 ägg kommer ut ur varje oogon

lupp se efter om det finns oogon (8st ägg i en liten påse) eller anteridier(64 spermier i en ännu mindre påse). Detta kräver dock att receptaklerna är mogna, annars kan det vara svårt att se.

Oogon ser ut som samlingar av små gröna ärtor. Varje receptakel består av flera små kammare, konceptakel. Det är dessa konceptakel som ger den knottriga ytan.  Varje konceptakel har en öppning mot receptaklet, genom vilken oogon och anteridier (ägg och spermier i påse) sprutas ut vid fortplantningen. När oogonen och anteridierna kommit ut i vattnet, börjar påsen runt dem att lösas upp.

Det är en flicka! Fina, mogna oogon.

Vilken kille! Fullt av mogna spermier.

Anteridier är för små för att kunna urskilja, även med lupp. De ger ett intryck av att det ligger orange bollar längs innerkanten på receptaklet (se bild). Färgen kommer från spermiens ögonfläck, som är orange. Med den kan spermien se skillnad på ljus och mörker.

Fortplantningen brukar ske vid fullmåne, då det är tydligt mörkare ner mot botten än mot ytan. Spermien ”vet” att den ska simma mot mörkret.Anledningen till att den ska simma nedåt är att äggen sjunker för att kunna fästa på bottnen

Read Full Post »

Ishavstång

Posted in Fakta, tagged , , on januari 24, 2012| Leave a Comment »

Ishavstång, Fucus evanescens, är en introducerad/främmande art i Östersjön. Det innebär att det inte förekom i Östersjön naturligt utan har förts hit av människan. Antagligen var det oavsiktligt, kanske råkade någon båt få med sig en planta i ett ankare eller något liknande.

Mer information kommer snart.

Read Full Post »

Sågtång

Posted in Fakta, tagged , , on januari 24, 2012| Leave a Comment »

Sågtång, Fucus serratus, kännetecknas av en sågtandad kant. I Östersjön finns sågtång upp till Gryts skärgård i Östergötland, där salthalten är ungefär 7 promille (PSU). Sågtång är känslig för uttorkning och klarar inte av att ibland ligga uppe i luften på samma sätt som exempelvis blåstång. Där blåstång och sågtång växer tillsammans, hittar man ofta sågtång något djupare än blåstång. Utanför Ölands östkust, till exempel, finns vackra sågtångskogar på ca 8 meters djup.

Sågtång saknar blåsor och har tandad kant

Sågtång som kastats upp på land av vågorna får ofta en mer brun-orange ton innan den torkar och blir nästan svart.
På vintern kan man hitta tång täckt av rimfrost när man promenerar på stranden.

Frostig sågtång på bryggan.

Frostig sågtång på bryggan.

Mer information kommer snart.

Read Full Post »

Tång

Posted in Fakta, tagged , , on januari 24, 2012| Leave a Comment »

Vad är tång?

Termen ”tång” (eng. seaweed) används oftast för att beskriva perenna makroalger. Vad är då perenna makroalger?

Termen perenn används inom botaniken för att beskriva hur länge en växt lever. Perenn betyder att individen lever under flera år. Motsatsen kallas annuell, när individen endast lever under ett år.

En makroalg är en alg vi kan se med blotta ögat (makro – stor) i motsats till mikroalger (mikro – liten) som vi behöver ha en lupp eller ett mikroskop för att kunna se.

Till sist måste vi så veta vad som menas med en ”alg”. En bra sammanställning finns på Wikipedia.

En av de största skillnaderna mellan alger och växter är att alger saknar ledningsvävnad.

Växterna har utvecklat en motsvarighet till vårt blodomlopp för att kunna transportera näring och vatten som tas upp vi rötterna i marken till växtens alla delar, samt transportera näringen som produceras genom fotosyntes i löven till andra delar av växten.

Algen tar upp det vatten och den näring den behöver direkt över bålen (kroppen), så rötter är helt onödiga. Vissa alger har rotliknande hapterer, men dessa fungerar endast som fästorgan.
Fotosyntesen hos algen sker över hela bålen, så även om viss transport kan ske mellan närliggande celler, behöver näringen inget mer avancerat system.

På land utvecklades de flygande insekterna vilket gynnade växter med blommor. Vissa landväxter använder även vinden för att sprida sitt pollen.

Alger har inte blommor. Istället förökar de sig med sporer, gameter (ägg och spermier) eller i vissa fall kloning (delar av algen slits loss, fäster på nytt och bildar en ny individ).

En del växter har återvänt till ett liv i vatten, men har kvar rötter, ledningsvävnad och blommor. Hit hör bland annat sjögräs (eng. seagrass), näckros och igelknopp.

____________________________________________________________________

Tångskog i Finland

Under sommaren 2011 reste Ellen till Finland för att leta efter smaltång tillsammans med finska kollegor. Det var strålande sol och fantastiskt vackert, både över och under ytan. Runt större städer har tången försvunnit. En trolig effekt är utsläppen. Vi hittade rester av tångbälten  helt överväxta av fintrådiga alger, ffa grönslick. Men längre ut var det magiskt vackert, som bilden visar.

____________________________________________________________________

Spiraltång, blåstång och knöltång badar i utsläpp från en läckande båtmotor

Spiraltång, blåstång och knöltång badar i utsläpp från en läckande båtmotor

Om man vill samla in tång för att äta eller ha i bad ska man tänka på att inte samla vid hamnar och andra förorenade platser. Givetvis tänker men själv på att inte skräpa ner eller släppa ut kemikalier.

Read Full Post »

Östersjön

Posted in Fakta, tagged , on januari 24, 2012| 2 Comments »

Östersjön är ett unikt hav på grund av den låga salthalten. Längst i norr är vattnet nästan sött medan salthalten vid utloppet vid Öresund är ca 15 psu (practical salinity unit som är ungefär samma sak som ‰ och anger salthalten). Den låga salthalten gör att det finns få arter av växter och djur som är synliga för blotta ögat.

Utbredning hos Östersjöns tre Fucus-arter

Utbredning hos Östersjöns tre Fucus-arter

På kartan markeras utbredningen de tre arterna av släktet Fucus som finns i Östersjön.
Grönt visar blåstång (Fucus vesiculosus)
Orange visar smaltång (Fucus radicans)
Gult visar sågtång (Fucus serratus) men denna visas endast längst Sevenska kusten, då vi inte kunnat få tag på uppgifter om dess utbredning i övriga Östersjöländer.

Mer information kommer snart.

Read Full Post »

Blåstång

Posted in Fakta, tagged , on januari 24, 2012| 7 Comments »

Den tång som är vanligast i Östersjön är blåstång, Fucus vesiculosus. Fucus kommer från grekiskans phykos, som betyder just tång. Artnamnet vesiculosus syftar på de blåsor som ofta förekommer hos arten. Man tror att blåstång har funnits i nuvarande Östersjön i ungefär 8000 år, från den period som kallas Yoldiahavet. Blåstång och sågtång ( Fucus serratus) är alla marina arter, som har anpassat sig mer eller mindre till Östersjöns bräckta vatten. Den art som anpassat sig bäst är blåstång, som vi hittar längs vår svenska kust ända upp till Norra Kvarken, alldeles söder om Umeå.

Blåstång kan ha ett väldigt varierande utseende, beroende på om den växer på klippor som är utsatta för kraftiga vågor eller inne i skyddade vikar. Där det är stilla kan den bli nästan metern hög, med bred bål och rikligt med blåsor. I utsatta lägen saknar blåstången ofta blåsor, för att inte vågorna ska få extra bra grepp och slita loss den. Storleken, både höjd och bredd är betydligt mindre.

Årets tillväxt sker i topparna, ovanför flytblåsorna

Blåstång har samma livscykel som oss människor. Plantorna är antingen hanar eller honor. De producerar ägg eller spermier i speciella organ som kallas receptakler. Receptaklerna sitter i topparna och har en knottrig struktur. Kring fullmåne släpps ägg och spermier ut i den fria vattenmassan under stilla kvällar. De tunga äggen sjunker mot botten, tätt följda av simmande spermier. Ny tång blir till.

Read Full Post »

Smaltång

Posted in Fakta, tagged , on januari 24, 2012| 3 Comments »

Smaltångens vetenskapliga latinska namn är Fucus radicans och den tillhör familjen Fucus precis som blåstång, sågtång och spiraltång.

Smaltång upptäcktes nyligen eftersom man länge trodde att den var en mindre variant av blåstång. Det är ett vanligt fenomen att organismer blir mindre i den lägre salthalten i Östersjön. Med hjälp av genetiska studier kunde man 2005 beskriva den som en egen art. Sedan dess har man vid Stockholms och Göteborgs Universitet forskat kring smaltångens ekologi, reproduktion och genetik.

Smaltång med mycket receptakler

Smaltång växer längs Sveriges kust från Öregrund till Umeå, motsvarande sträcka längs Finlands kust och på den Estniska ön Ösel/Saaremaa (se karta under rubriken Östersjön). Vad vi vet så finns inte smaltång utanför Östersjön.

Smaltång är klonal, det innebär att den förökar sig både genom delning och genom vanlig sexuell förökning. De individer som kommit till genom delning har samma genetiska uppsättning som ”moder” plantan och längs Sveriges kust har upp mot 80% av alla individer samma genetik.

Smaltång är buskigare än blåstång.

Smaltång är buskigare än blåstång.

Skrivet om smaltång:
– Snabb evolution I Östersjön i Forskning och Framsteg.
– Havets genetik viktig i hållbar förvaltning i Havet 2007.
– Smaltång – nygammal art i Östersjön i Biodiverse nr 2 2006

Read Full Post »

« Newer Posts