Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Årets upplaga av EMBS, den 48e i ordningen, går av stapeln i den charmiga atlantkuststaden Galway på Irlands västkust.
Under veckan som kommer kan Tångbloggens läsare följa med i händelserna, som vi gör vårt bästa för att servera rykande heta.

Programmet är fullt av intressanta presentationer och posters, och nytt för i år är att man även kan presentera sin poster med en video via YouTube för att verkligen nå ut med sina resultat. Det tycker vi är en briljant idé, eftersom poster-sessions ofta blir lite trångt och stimmigt, där längre utläggningar kan vara svårt.
Vi noterar även att både finska och estniska kollegor kommer var på plats med spännande tång-prat.

Vi hoppas givetvis att även hinna med en tur längs stranden för att samla in lite tång till herbariet. Vi har redan hittat tångprodukter i butikerna.

Massa kul produkter med tång!

Massa kul produkter med tång!

Den stora frågan är vilket lag som kommer ta hem the Yellow Submarine detta år. Missa inte detta!

Tänk att få ägna fyra veckor åt att vada i havet och undersöka tång!

Som biologilärare och verksam inne i djupaste Bergslagen är den ständiga drömmen att få mer tid för marinbiologi. Och detta har jag fått denna sommar!

Jag gör mitt examensarbete på Tjärnö där jag undersöker vilken tångart som trubbiga strandsnäckor helst lägger sina ägg på. Tillsammans med Lena Kautsky och Ellen Schagerström har vi samlat in 100-tals Littorina fabalis och Littorina obtusata. Dessa små bulliga strandsnäckor har blivit mina bästa vänner. Man kan inte låta bli att älska dem; dessa små gula, lysande solstänk i vattnet (L. fabalis) och deras släktingar som är vackert mörka olivgröna, svåra att först upptäcka i tången (L. obtusata).

Tjärnö 2013 050

De trubbiga strandsnäckorna fick välja att lägga sina ägg på blåstång (Fucus vesiculosus) eller knöltång (Ascophyllum nodosum) under fyra veckor. Jag håller nu på att göra statistik och räkna ut vad jag kan läsa ut av försöket. De la ägg mestadels på blåstången, men valde sällan knöltången. Vad detta beror på kommer att undersökas vidare!

Fältarbete är det absolut mest underbara som finns! Medan man väntar på sina försök kan man sitta på bryggan och läsa in material.

DSC00389 - Kopia

Jag har fått delta i spännande delar av det större projektet som utförs både på Askö och Tjärnö. Vi sydde t.ex. fast trådar i skott av betade tångplantor för att identifiera dem senare. Visste ni att grön, grå och blå tråd ser exakt lika ut när de är våta? Så även gul, vit och rosa tråd. Små saker att tänka på när man gör fältstudier…

DSC00393 - Kopia

Tillbaka i skogarna i Norberg drömmer jag mig tillbaka till Tjärnö och har på Tångbloggens inrådan gjort en minnesplakett över mina snäckor och min tång!

Littorina Tjärnö 2013 001

Tack Tångbloggens ansvariga för en otrolig upplevelse!
Marit Hichens-Bergström

På lördag blir det till att ställa klockan tidigt.
Klockan 06.14 sänder Sveriges Radio P1 programmet Naturmorgon och Tångbloggen ska vara med.

Förutom att prata om tång ska lyssnarna även få följa med ner på ett dyk i tångskogen.

Under ytan finns en helt annan värld. Följ med ner på ett besök.

Under ytan finns en helt annan värld. Följ med ner på ett besök.

För de som inte är så morgonpigga går programmet i kortrepris 21.03 samma kväll, och så kan man givetvis lyssna på programmet via programmets hemsida.

Dagarna riner undan i ett rasande tempo när fältsäsongen nu är i full blom.

Till vår hjälp har vi Frances Ratcliffe, som är en marinbiologistuderande volontär från England. Det är toppen att få en hjälpande hand eller två, det gör en väldig skillnad.

Frances och blåstång!

Frances och blåstång!

Förra veckan spenderades på Askölaboratoriet, där vi körde Östersjö-delen av ett tvådelat experiment som ska undersöka hur snäckor betar på tång.

Först har vi låtit tången (smaltång och blåstång) växa till sig i topparna utan att det funnits några betande djur, så att vi har helt oskadade ytor.

Tångtoppar på tillväxt

Tångtoppar på tillväxt

Sedan har vi lagt toppskotten i burkar med säckor och låtit dem beta i några dagar. Vi hoppas att de har varit hungriga och ätit mycket, så att vi kan se deras betning i mikroskop senare.

45 burkar med snäckor och ett jämt och fint vattenflöde. Fantastiskt vad man kan göra med en bit rör och lite slang.

45 burkar med snäckor och ett jämt och fint vattenflöde. Fantastiskt vad man kan göra med en bit rör och lite slang.

När tången så är betad har vi tagit upp tarmtång (Ulva intestinalis) och fått den att släppa ut sina sporer.

Tarmtången släpper ut sina  sporer så att vattnet färgas grönt.

Tarmtången släpper ut sina sporer så att vattnet färgas grönt.

Vi vill nämligen se om tarmtångens sporer kan växa på den betade tångytan.

Här har vi sått tarmtång genom att hälla sporer i vattnet kring vår betade tång.

Här har vi sått tarmtång genom att hälla sporer i vattnet kring vår betade tång.

Nu håller vi tummarna för att det lyckas och att det växer.

Den här veckan som varit och den kommande veckan, är vi på Tjärnölaboratoriet på andra sidan Sverige och kör samma experiment fast i saltare vatten med blåstång och knöltång (Ascophyllum nodosum) och med andra snäckor.

Här har vi haft stor hjälp av Marit, som gör sitt magisterarbete med oss. Hon har skött om vårt experiment så att vi inte behövt resa som tokiga fram och tillbaks. Tack Marit!
Samtidigt har hon gjort ett enormt fältarbete för en mycket intresant studie på snäckor och tång, som vi hoppas skriva mer om här på Tångbloggen.

Marit visar upp sina dissikerade snäckor.

Marit visar upp sina disekerade snäckor.

Det är alltid trevligt att träffas och prata tång. Vi hade många trevliga diskussioner kring ämnet.

Frances, Marit och Lena diskuterar tång på Tjärnölabbet.

Frances, Marit och Lena diskuterar tång på Tjärnölabbet.

Finska Forststyrelsen tillsammans med Länsstyrelsen Västernorrland och FOI har utvecklat en metod för att med hjälp av LIDAR och dykningar kunna göra mer storskaliga kartläggningar av tångbälten. Detta är ett viktigt verktyg i miljö-övervakningen, eftersom man då kan beräkna hur stora ytor av tång som försvinner eller kommer till, alleftersom miljön ändras.
För att titta på de fina kartorna som tagits fram, klicka HÄR.

Rektor för Stockholms Universitet har beslutat att dela ut Stockholms universitets guldmedalj i 8:e storleken i band till tre personer som på olika sätt har främjat universitets verksamhet.

En av dessa är Tångbloggens alldeles egna professor Lena Kautsky.

Motivationen lyder:
”Lena Kautsky, professor i marin ekologisk botanik, tilldelas Stockholms universitets medalj av 8:e storleken i band för hennes djupa engagemang i marin forskning och utbildning vid Stockholms universitet, i nationell samverkan kring havsmiljöfrågor och kunskapsförmedling till allmänhet och beslutsfattare. Hennes ledarskap för Stockholms marina forskningscentrum och Askölaboratoriet har på ett avgörande sätt lagt grunden till Stockholms universitets nya Östersjöcentrum.”

Medaljerna delas ut vid installations- och promotionshögtiden i Stadshuset den 27 september.

Tångbloggen, som päser av stolthet, kommer givetvis att posta bilder från ceremonin.

Se även universitetets hemsida.

Hvaergang!

Tångbloggen är på kurs i Danmark under hela midsommarveckan (och helgen) för att lära sig mer om makroalger.
Med ett schema som är så fullt att det knappt ryms på pappret, är förhoppningen att bli en riktig guru på tång när kursen är klar.
Det är 11 doktorander på kursen, och alla är från olika länder!
Kursen anordnas av Århus Universitet, som har skrivit om oss i sitt nyhetsbrev

Första dagen på kursen var vi ute i fält och samlade in alger. Vi började på piren vid Aebeltoft färjeläge, där solen sken och det var vindstilla på insidan. Jag passade på att ta årets första dopp utan torrdräkt i nordiska vatten. Det var uppfriskande 16 grader och jag låg nog i vattnet omkring tio minuter och samlade material. Här växte fyra arter Fucus; spiraltång (Fucus spiralis), blåstång (Fucus vesiculosus), ishavstång (Fucus evanescens) och sågtång (Fucus serratus). Jackpot!

Massor med tång!

Massor med tång!

Efter fältlunch på medhavda smörgåsar åkte vi norrut, till Grenaa. Där väntade marina hemvärnet med sin båt för att ta oss ut på Kattegat! Vilken lyx! Det är ett nytt samarbete mellan hemvärnet och Aarhus universitet, så dansk tv var med ut och filmade.
Klicka här och spola fram till 1:19 in i klippet så ser ni oss.

Kvällen och tisdagen ägnade vi åt att gå igenom vårt insamlade material för att artbestämma och titta på olika strukturer.
Under onsdagen försökte vi oss på att föröka sockertare (Saccharina latissima) genom att få dem att släppa sporer. Det gick sådär, så vi tog till gamla hederliga beprövade blåstången och fick den att släppa ägg och spermier istället.

På torsdagen var vi på Algcenter i Grenå och kikade runt. Bilder från vårt besök kan ni se på Algcenters hemsida

Anette Bruhn visar oss hur de odlar sockertång på Algcenter

Anette Bruhn visar oss hur de odlar sockertång på Algcenter

Vi fick även besöka Kattegatcenter tvärs över gården, ett av Danmarks många fina akvarier som länge legat på min önskelista. Det var lika bra, om inte bättre, som jag väntat mig. Där fanns till och med en utställning om alger och deras betydelse. Det är helt klart värt att åka hit!

Fredagen och lördagen ägnades åt att sammanställa och analysera allt vårt insamlade data och sedan presentera det i fyra grupper efter olika tema (Taxonomi, Monitoring, Ljus och Odling).

Danska alger; röd, brun och grøn

Danska alger; röd, brun och grøn

Tjärnö 50 år !

Tiden går fort, 2011 firade Askölaboratoriet 50 år och nu är det dags för Sven Lovéns centrum för marina vetenskaper, Tjärnö, mer känt som Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Tjärnö labbet startade som en gemensam station för marina kurser från Stockholm och Göteborgs universitet 1963, där man hyrde in sig på pensionat Furuhöjden, senare kallat Panget.

Under åren har stationen successivt byggts ut och erbjuder plats för utbildning och forskning. Detta har blivit många tillfällen till invigningar av nya lokaler och nya fartyg och båtar. Här syns några av de viktiga händelserna sammanfattade i en presentation av vad som hänt under 50 år på Tjärnö.

Många tillfällen till att fira nya bostäder och laboratorier

Många tillfällen till att fira nya bostäder och laboratorier

Världens längsta tenta av arter under en av Stockholms många marina kurser på 1980-talet fanns självklart med på utställningen. Tentan startade vid matsalen och slutade vid båthuset.

 Världens längsta arttentamen

Världens längsta art-tentamen

Under rundvandringen på stationen fick vi se film, besöka akvariet, höra om utvecklingen av stationen och tankar för framtiden i den stora hörsalen. När jag kom ner till Tjärnö första gången 1974 konserverade vi djuren i formalin och tårarna rann varje gång man kom in i rummet. På kurslaboratoriet finns idag en ränna med rinnande vatten där alger och djur kan förvaras levande. Här fick vi en demonstration av forskaren Gunilla Toth hur man artbestämmer tång och andra alger.

Demonstration i kurslaboratoriet

Demonstration i kurslabbet

På eftermiddagen blev det en båttur med Nereus till Ursholmen, där vi fick fantastiskt goda räkor, underhölls med sång och många tal till Tjärnölabbet som blivit 50 år. Vi från Tångbloggen önskar lycka till och ser fram emot sommarens tångforskning på Tjärnö och ännu mer samarbete i framtiden.

Nu har dyk-utställningen Bland Skatter och Vrak pågått i en månad på Arbetets Museum i Norrköping.

Undervattensfotografen Lena Holm, som öppnade utställningen, har lagt ut bilder på sin B.Loggbok från invigningen.

Det finns även ett klipp från Östnytt som var på plats.

Utställningen är väl värd ett besök, både för stora som små.

Den som är intresserad av Östersjön har kanske hört talas om Baltic Sea 2020.
Baltic Sea 2020 är en stiftelse som grundades av Björn Carlson genom en donation om 500 miljoner kronor. Stiftelsens tillgångar ska finansiera projekt som är åtgärdsorienterade, innovativa och som bidrar till att förbättra kunskapen om Östersjön kontinuerligt till år 2020. Stiftelsen påbörjade sitt arbete 2006 och fram till idag har drygt 70 projekt initierats varav 25 pågår.

Ett av dessa handlar om att försöka återetablera blåstång inne i Björnöfjärden, som ligger utanför Stockholm. Björnöfjärden är kraftigt övergödd och vattnet är mycket grumligt av partiklar som hindrar ljuset från att tränga ner. Det blir snabbt mörkt under ytan vilket medför att endast ett fåtal tångruskor överlever här. Observanta lokalbor har dock informerat oss om att det fanns gott om tång i viken förr i tiden.

Så, tångentusiaster till undsättning!!

Susanne Qvarfordt står redo att sätta ut tång.

Susanne Qvarfordt står redo att sätta ut tång.

Susanne Qvarfordt på Sveriges Vattenekologer har initierat ett projekt för att undersöka vad det är som hindrar tången från att återetablera sig i Björnöfjärden.
Dessutom har hon bjudit med Tångbloggen för att hjälpa till med vår expertis!

Så, under de första dagarna i juni samlade vi in fertila toppar av blåstång. Dessa könsbestämdes, så att vi skulle få med både hanar och honor till varje plats.

Könsbestämning av tång med lupp och skalpell.

Könsbestämning av tång med lupp och skalpell.

Tången knöts till vackra små fertila buketter som fästes på galler. Dessa ska placeras ute i vattnet, flytandes över ett antal stenplattor, och förhoppningsvis bilda nya små tångbebisar som kan fästa sig på plattorna.

Här ska det bli baby-boom!

Här ska det bli baby-boom!

Vi har satt ut tre galler i Björnöfjärden och tre i närliggande Fjällsviksviken, för att kunna se om de övriga åtgärderna som utförs i Björnöfjärden påverkar tångens möjligheter till fortplantning. Nu håller vi tummarna för att ingen råkar fastna med ankaret eller fiskedraget i våra vackra galler och att det blir stilla väder vid midsommarens fullmåne så att det blir många småttingar.

Utsimmning av tång-galler med flytbojar.

Utsimmning av tång-galler med flytbojar.