Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘blåstång’

Vill du forska på blåstång (Fucus vesiculosus), smaltång(Fucus radicans) och tånggråsugga (Idotea baltica) i Finland för den välkända Östersjöforskaren professor Veijo Jormalainen?

Klicka HÄR för att läsa mer om projektet och få information om hur du ansöker.

Sista ansökningsdagen är 15e januari 2014 så snabba på!

Read Full Post »

När frosten ligger vit på tak och bilrutor och kinderna nyps röda av kylan, värmer det gott med lite undervattensfilmer från vår vackra Östersjö.
Det har under sommaren och hösten kommit upp flera tångfilmer på YouTube, en trend som vi hoppas håller i sig.
Här länkar vi till några trevliga som vi har hittat.
Nyköpings kommun, strax söder om Stockholm, har förstått hur man visar upp sin bästa sida! Här ser du Långskär och Västra Kovik. Det dova gurglande ljudet som hörs är när snorkeln vattenfylls.

Från Skälderviken nere i Skåne kan vi se hur både blåstång och sågtång har återhämtat sig, samt att 2013 var ett otrolig bra år för sudare (Chorda filum) längs hela svenska kusten. Klippet är filmat av Virtuerack. Virtue är en resurs för skolan skapad av naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. De har även fler klipp där de bland annat visar hur cd-skivor som hängts ut i havet vid en brygga blir till bostad för många alger och djur.

Har du någon bra tångfilm? Tipsa oss gärna.

Read Full Post »

Årets julskyltning på Nordiska Kompaniet i Stockholm avtäcktes förra helgen.
Flera av Tångbloggens trogna läsare har hört av sig och meddelat att i år är minsann blåstången med och firar in julen.
Det finns även fina fiskar, en blåmussla med en liten julklapp, dansande sjöstjärnor och en sjöborre-snögubbe.
Helt klart värt en promenad för att se och njuta av.
Ingen jul utan tång.
Härligt, tycker vi på Tångbloggen!

Vem behöver gran när det finns tång?

Vem behöver gran när det finns tång?

Read Full Post »

Tisdag eftermiddag beslutade vi oss för att ta en promenad längs Galways kust ner till en pir som leder ut till en liten ö, där stadens sophantering är placerad. Vi hade hört att det fanns tång där. Vi fick även tips om att traska in till byggnaden bredvid konferensen där Galway Macroalgae research group sitter. Vi blev helt till oss när vi kom in i entrén och ser att det är ju här som AlgaeBase finns i fysisk form. Efter lite vimsande hittade vi hissen och tog oss upp. Tre förvånade forskare tittade upp från lunchen. ”Ni söker Mike” konstaterade de. ”Ääähh näää…” svarade vi och insåg att de redan var på väg att knacka på Mike Guiry’s dörr (stor, grå dörr i metall). Tackolov var han inte inne (vad skulle vi ha sagt till honom?) så de visade oss på en karta var man bäst kan komma åt havet och hitta alger i området. Schysst!

Efter denna nära-kändis upplevelse (lite jag-mötte-Lassie över att ha sett dörren till kontoret, på en nörd-nivå) traskade vi ner till hotellet, bytte om till mer fältanpassade kläder och gav oss av.

Det är något speciellt med havsluft. Den är liksom fetare på något sätt. Som om den är tjock med salt och hav. Vi kom ner till piren och såg genast att det fanns mycket tång! Och björnbär! Efter ett litet mellanmål klättrade vi ner på stenarna och började plocka tång och snäckskal. Numera är ju skålsnäckan Patella vulgata klassad som utdöd i Sverige. Den brukade spolas in till svenska västkusten som larv och sedan växa upp där, men den fortplantade sig faktiskt aldrig i Sverige. Nu har strömmarna ändrats lite så att larverna inte längre fylls på och de som en gång fanns har dött ut, så det var länge sedan jag hittade några stora skålsnäckor. Här fanns flera! Det fanns även stora fina gula skal av strandsnäckan Littorina obtusata(eller fabalis…) som slank ner i fickan de också.

Men så till tången. Jag plockade raskt av mig strumpor och skor, kavlade upp byxorna och vadade ut någon meter för att lycklig plocka upp en sten med Pelvetia caniculata, som jag inte sett live innan. Artkryss!!

Pelvetia caniculata - nytt artkryss

Pelvetia caniculata – nytt artkryss

Vi fann även mängder av knöltång Ascophyllum nodosum som var mycket större än hemma. Där ser man vad riktigt atlantvatten gör för tillväxten! Här är salthalten 35 psu, på svenska västkusten är den runt 28 psu.

Blåstången låg i vackra, blåsrika drivor. Hur kan man välja bara några få bitar, när man vill ta med sig hela väskan full? Här har blåstången inte ett par blåsor per år och förgrening, utan den gör verkligen skäl för namnet med upprepade blåspar längs grenarna. Fantastiskt!

Blåsrik blåstång

Blåsrik blåstång

Men, varför står mina skor nästan i vattnet? Jag ställde dem ju högt upp på….oj oj oj tidvattnet kommer in med hög hastighet! På med strumpor och skor fort och upp på piren igen!

Tidvattnet kommer in!

Tidvattnet kommer in!

Puh, man är ju inte van vid sådana fluktuationer när man jobbar i Östersjön. Vi traskade hem till hotellet igen för att lägga tången i press och tvätta saltet från skalen innan vi återvänder till konferensen.

Tångtripp i Galway

Tångtripp i Galway

Read Full Post »

Tänk att få ägna fyra veckor åt att vada i havet och undersöka tång!

Som biologilärare och verksam inne i djupaste Bergslagen är den ständiga drömmen att få mer tid för marinbiologi. Och detta har jag fått denna sommar!

Jag gör mitt examensarbete på Tjärnö där jag undersöker vilken tångart som trubbiga strandsnäckor helst lägger sina ägg på. Tillsammans med Lena Kautsky och Ellen Schagerström har vi samlat in 100-tals Littorina fabalis och Littorina obtusata. Dessa små bulliga strandsnäckor har blivit mina bästa vänner. Man kan inte låta bli att älska dem; dessa små gula, lysande solstänk i vattnet (L. fabalis) och deras släktingar som är vackert mörka olivgröna, svåra att först upptäcka i tången (L. obtusata).

Tjärnö 2013 050

De trubbiga strandsnäckorna fick välja att lägga sina ägg på blåstång (Fucus vesiculosus) eller knöltång (Ascophyllum nodosum) under fyra veckor. Jag håller nu på att göra statistik och räkna ut vad jag kan läsa ut av försöket. De la ägg mestadels på blåstången, men valde sällan knöltången. Vad detta beror på kommer att undersökas vidare!

Fältarbete är det absolut mest underbara som finns! Medan man väntar på sina försök kan man sitta på bryggan och läsa in material.

DSC00389 - Kopia

Jag har fått delta i spännande delar av det större projektet som utförs både på Askö och Tjärnö. Vi sydde t.ex. fast trådar i skott av betade tångplantor för att identifiera dem senare. Visste ni att grön, grå och blå tråd ser exakt lika ut när de är våta? Så även gul, vit och rosa tråd. Små saker att tänka på när man gör fältstudier…

DSC00393 - Kopia

Tillbaka i skogarna i Norberg drömmer jag mig tillbaka till Tjärnö och har på Tångbloggens inrådan gjort en minnesplakett över mina snäckor och min tång!

Littorina Tjärnö 2013 001

Tack Tångbloggens ansvariga för en otrolig upplevelse!
Marit Hichens-Bergström

Read Full Post »

På lördag blir det till att ställa klockan tidigt.
Klockan 06.14 sänder Sveriges Radio P1 programmet Naturmorgon och Tångbloggen ska vara med.

Förutom att prata om tång ska lyssnarna även få följa med ner på ett dyk i tångskogen.

Under ytan finns en helt annan värld. Följ med ner på ett besök.

Under ytan finns en helt annan värld. Följ med ner på ett besök.

För de som inte är så morgonpigga går programmet i kortrepris 21.03 samma kväll, och så kan man givetvis lyssna på programmet via programmets hemsida.

Read Full Post »

Dagarna riner undan i ett rasande tempo när fältsäsongen nu är i full blom.

Till vår hjälp har vi Frances Ratcliffe, som är en marinbiologistuderande volontär från England. Det är toppen att få en hjälpande hand eller två, det gör en väldig skillnad.

Frances och blåstång!

Frances och blåstång!

Förra veckan spenderades på Askölaboratoriet, där vi körde Östersjö-delen av ett tvådelat experiment som ska undersöka hur snäckor betar på tång.

Först har vi låtit tången (smaltång och blåstång) växa till sig i topparna utan att det funnits några betande djur, så att vi har helt oskadade ytor.

Tångtoppar på tillväxt

Tångtoppar på tillväxt

Sedan har vi lagt toppskotten i burkar med säckor och låtit dem beta i några dagar. Vi hoppas att de har varit hungriga och ätit mycket, så att vi kan se deras betning i mikroskop senare.

45 burkar med snäckor och ett jämt och fint vattenflöde. Fantastiskt vad man kan göra med en bit rör och lite slang.

45 burkar med snäckor och ett jämt och fint vattenflöde. Fantastiskt vad man kan göra med en bit rör och lite slang.

När tången så är betad har vi tagit upp tarmtång (Ulva intestinalis) och fått den att släppa ut sina sporer.

Tarmtången släpper ut sina  sporer så att vattnet färgas grönt.

Tarmtången släpper ut sina sporer så att vattnet färgas grönt.

Vi vill nämligen se om tarmtångens sporer kan växa på den betade tångytan.

Här har vi sått tarmtång genom att hälla sporer i vattnet kring vår betade tång.

Här har vi sått tarmtång genom att hälla sporer i vattnet kring vår betade tång.

Nu håller vi tummarna för att det lyckas och att det växer.

Den här veckan som varit och den kommande veckan, är vi på Tjärnölaboratoriet på andra sidan Sverige och kör samma experiment fast i saltare vatten med blåstång och knöltång (Ascophyllum nodosum) och med andra snäckor.

Här har vi haft stor hjälp av Marit, som gör sitt magisterarbete med oss. Hon har skött om vårt experiment så att vi inte behövt resa som tokiga fram och tillbaks. Tack Marit!
Samtidigt har hon gjort ett enormt fältarbete för en mycket intresant studie på snäckor och tång, som vi hoppas skriva mer om här på Tångbloggen.

Marit visar upp sina dissikerade snäckor.

Marit visar upp sina disekerade snäckor.

Det är alltid trevligt att träffas och prata tång. Vi hade många trevliga diskussioner kring ämnet.

Frances, Marit och Lena diskuterar tång på Tjärnölabbet.

Frances, Marit och Lena diskuterar tång på Tjärnölabbet.

Read Full Post »

Finska Forststyrelsen tillsammans med Länsstyrelsen Västernorrland och FOI har utvecklat en metod för att med hjälp av LIDAR och dykningar kunna göra mer storskaliga kartläggningar av tångbälten. Detta är ett viktigt verktyg i miljö-övervakningen, eftersom man då kan beräkna hur stora ytor av tång som försvinner eller kommer till, alleftersom miljön ändras.
För att titta på de fina kartorna som tagits fram, klicka HÄR.

Read Full Post »

Den som är intresserad av Östersjön har kanske hört talas om Baltic Sea 2020.
Baltic Sea 2020 är en stiftelse som grundades av Björn Carlson genom en donation om 500 miljoner kronor. Stiftelsens tillgångar ska finansiera projekt som är åtgärdsorienterade, innovativa och som bidrar till att förbättra kunskapen om Östersjön kontinuerligt till år 2020. Stiftelsen påbörjade sitt arbete 2006 och fram till idag har drygt 70 projekt initierats varav 25 pågår.

Ett av dessa handlar om att försöka återetablera blåstång inne i Björnöfjärden, som ligger utanför Stockholm. Björnöfjärden är kraftigt övergödd och vattnet är mycket grumligt av partiklar som hindrar ljuset från att tränga ner. Det blir snabbt mörkt under ytan vilket medför att endast ett fåtal tångruskor överlever här. Observanta lokalbor har dock informerat oss om att det fanns gott om tång i viken förr i tiden.

Så, tångentusiaster till undsättning!!

Susanne Qvarfordt står redo att sätta ut tång.

Susanne Qvarfordt står redo att sätta ut tång.

Susanne Qvarfordt på Sveriges Vattenekologer har initierat ett projekt för att undersöka vad det är som hindrar tången från att återetablera sig i Björnöfjärden.
Dessutom har hon bjudit med Tångbloggen för att hjälpa till med vår expertis!

Så, under de första dagarna i juni samlade vi in fertila toppar av blåstång. Dessa könsbestämdes, så att vi skulle få med både hanar och honor till varje plats.

Könsbestämning av tång med lupp och skalpell.

Könsbestämning av tång med lupp och skalpell.

Tången knöts till vackra små fertila buketter som fästes på galler. Dessa ska placeras ute i vattnet, flytandes över ett antal stenplattor, och förhoppningsvis bilda nya små tångbebisar som kan fästa sig på plattorna.

Här ska det bli baby-boom!

Här ska det bli baby-boom!

Vi har satt ut tre galler i Björnöfjärden och tre i närliggande Fjällsviksviken, för att kunna se om de övriga åtgärderna som utförs i Björnöfjärden påverkar tångens möjligheter till fortplantning. Nu håller vi tummarna för att ingen råkar fastna med ankaret eller fiskedraget i våra vackra galler och att det blir stilla väder vid midsommarens fullmåne så att det blir många småttingar.

Utsimmning av tång-galler med flytbojar.

Utsimmning av tång-galler med flytbojar.

Read Full Post »

Jajjamensan! Det är dags att hoppa i vattnet igen!

Efter en lång vinter med is och en välförtjänt tur till varmare vatten, var det så dags för undertecknad att åter sänka sin lekamen i Östersjöns svala vatten.

Fältsäsongen 2013 invigdes onsdagen 22 maj på natursköna Gotland, Östersjöns pärla.

För den trogne läsaren kommer det inte som någon överraskning att det var dags för inventering av sommarförökande blåstång runt denna vackra ö. Detta som en del i samma undersökning vi gjorde längs fastlandskusten och Gotland förra året (se tidigare inlägg 2012- En tångodyssé och Gotlands tång undersöks).

Gotland är känt av många för sin fantastiska flora, och orkidéerna trängdes med gullvivor och liljekonvalj längs vägen när vi körde norrut från Visby upp mot vårt första stopp strax söder om Lickershamn.

Orchis mascula- Early purple orchid

Orchis mascula- Sankt Pers nycklar

Tyvärr tror jag att de flesta missar att se hur vackert Gotland är under ytan. Det klara vattnet och de täta tångskogarna är magiskt vackra och börjar redan på knädjupt vatten. Om man inte gillar att bli blöt kan man således uppleva livet under ytan med ett par höga gummistövlar eller vadarbyxor och en vattenkikare.

Vårt andra stopp var ute på Fårö, vid Lauter huvud. Just nu är det ganska så lågt vattenstånd i Östersjön. Det beror på vädret och är inte ovanligt så här års. Men det blir lite knepigt att simma när man hela tiden går på grund. Det var lättare att promenera bland tången och då och då sticka ner huvudet för att kontrollera enstaka tångruskor. Det var nog en och annan turist som stannade vid parkeringen som undrade vad vi höll på med. Man är ju inte direkt diskret i knallröd torrdräkt. Hoppas att jag inte förstörde för många fotografier genom att dyka upp mellan raukarna.

Efter att ha simmat lite utanför klintkanten, där det går från 0,5 meter djup till 15 meter på direkten, begav vi oss mot dagens tredje och sista lokal vid Östergarn.

Här rullade vågorna in i stilla rytm och om jag inte hade varit upptagen med att räkna hade jag kunnat somna, det var så vilsamt. Solen hade kommit fram och värmde gott på ryggen. Jag såg rödspätta, tånlake, tångspigg, storspigg och kantnål.

Plattfisken vilar bland tången.

Plattfisken vilar bland tången.

Natten spenderades på det trevliga vandrarhemmet i Hemse, som hade mycket sköna sängar.

Torsdag morgon inleddes med en färd ner till den allra sydligaste spetsen vid Hoburg. Här stötte vi på fler naturälskare i form av en flock fågelskådare. Arten häckar ofta vid både Öland och Gotlands södra uddar och känns igen på den tydliga tubkikaren som ofts bärs över axeln.

Jag såg även törnskata, stenskvätta och någon gul fågel som jag inte kan.

Havet låg stilla och svanarna som landat en bit bort blev inte arga på den röda bollen som plaskade runt och muttrade genom ett rör (snorkel). Det är kul att se hur mycket små plantor det finns. Det är ett gott tecken.

Resans sista badplats låg strax söder om Klintehamn. På vägen dit besökte vi det fina Naturumet i Vamlingbo och tog en fika. Med kaffe i kroppen parkerade vi vid det som måste vara Gotlands mest trafikerade väg, och bytte om till arbetskläder.

”När du tar av dig byxorna kommer alltid minst fem bilar och en turistbuss” – Gammalt djungelordspråk

Här var den enda lokalen med blåsor på tången! Man kan ju tro att blåstång alltid har blåsor, men icke! Är det så att platsen utsätts för mycket vågor så bildas inga blåsor på tången. Detta för att minimera vågornas grepp, så att tången inte rycks loss.

Blåsor på blåstången - inte en självklarhet.

Blåsor på blåstången – inte en självklarhet.

Det var mycket tångmärlor, tångräkor och tånggråsuggor här, och jag hoppas att jag fick en bild på kantnålen bland tången. Det var tydligt att det kommer mycket näring från land, tångruskorna hade mycket fintrådiga alger växande på sig. Det påminner lite om en lurvig matta när man simmar över det.

Efter att återigen ha uppfyllt djungelordspråket (Varför?!?) styrde vi mot Visby och skrev in oss på Fängelset. Om vi släpps ut imorgon kvarstår att se.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »