Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Skarpsill’

Nu var det dags för en tur till västkusten och kolla på stränderna runt Saltö och Tjärnö efter vad som spolats iland efter den senaste stormen. Funderade på vad för nya fynd som jag skulle hitta och vad de kan berätta om tillståndet i havet. Vid den första stranden längst ut på Saltö låg en död sillgrissla mellan stenarna.

Det har kommit flera rapporter under den senaste veckan om att 100-tals sillgrisslor dött på västkusten.  Det finns flera tänkbara orsaker till att så många sillgrisslor hittats svaga eller dött. Studier visar det de inte drabbats av fågelvirus utan de verkar ha dött av svält.

Fåglarna kommer från de brittiska öarna en lång väg när det blåser och stormar och det är framförallt unga fåglar som inte klarat sig. När det blåser mycket och går stora vågor flyttar skarpsillen och annan småfisk ner på större djup. För sillgrisslorna betyder det att de måste lägga ner mer energi på att fånga maten och för de unga fåglarna blir det extra ansträngande. Det innebär att många inte klarar sig.

Den andra händelsen som jag hört talas om var att yrkesfiskaren Peter Hagberg fick näten fyllda av plastblommor. Och det måste varit stora mängder med olika plastblommor som hamnat i sjön och spritts runt om i havet. De började dyka upp strax efter jul. De lär vara tillverkade i Kina. Så hur hamnade de i sjö? Troligen låg de i en av de 46 containrar som ett fartyg från det danska rederiet Maersk tappade i havet utanför Nordjylland natten mellan 21 och 22 december 2023 när stormen Pia drog över Danmark. Plastblommor kan flyta långt med strömmar och vågor. Dags att kolla i den översta tångvallen, där de borde hamnat. Det första jag fick syn på var ett grönt blad av baldersbrå inne ibland tång och is. Men sen hittade jag både några gröna plastskott och en plastblomma inne ibland tång och snäckskal.

Ett klart lyckat besök till stränderna i närheten av Tjärnö marina laboratorium. Min promenad kopplade både till några rubriker i media och visade på effekter av stormar, blåst, snö och regn.

Som avslutning kommer här en bild på hur en av stränderna på Saltö förändrats genom att den stora tångvallen byggt om av väder och vind. Nu finns ett riktigt vattenfall från kärret ovanför.

Read Full Post »

På den närmaste lilla sandstranden vid sjöängen hittade jag en vassbuk eller skarpsill (Sprattus sprattus) uppspolad på land under promenaden igår. Skarpsill är en marin art som så många andra marina arter anpassat sig till Östersjöns låga salthalter. Vassbuk liknar strömming men är mindre, bara ca 10 – 19 cm. Den har fått sitt namn genom sina skarpa och taggkantiga bukfjäll. Dra fingret försiktigt längs buken från stjärtfenan och framåt så känner du dem. Skarpsillen äter mest hopp- och hinnkräftor och små fisklarver. Den leker leker främst i norra Östersjön under juni, ute i det öppna havet. När salthalten sjunker under 5-6 promille kan rommen inte sväva i vattenmassan utan sjunker till botten och kommer inte att kunna utvecklas.

Skarpsill fiskas i stora mängder. Det mesta som fiskas i Östersjön blir djurfoder, men det som fångas i Västerhavet säljs som svensk ”ansjovis”. Det är en fet fisk och den passar bra till olika inläggningar.

Bild 1 Vassbuk sjöängen 20200324

Här ligger en död vassbuk uppe på stranden inne ibland torrlagda fintrådiga alger och strutsallat.

Ner i vattnet mellan vasstråna fanns det gott om fina blekgröna tunna blad av strutsallat, Monostroma grevillei. Ett typiskt vårtecken!

Bild 2 Strutsallat Räfsnäs sjöängen20200319

Vårgrön Monostroma hälsar strandflanören välkommen. Blir du inte badsugen? Eller kanske samla lite till en exklusiv sallad?

Andra vårtecken är att efter mycket lång tid av högvatten har det nu blivit lågvatten. Nu kan vi beskåda det vanliga vår-fenomenet att stenar och klippor ser kritvita ut av kiselalger med lite strimmor av intorkade gröna trådalger.

På stenen syns också några små vita klickar av fågelskit. Den kommer att bidra till att göda algerna när vattnet stiger igen. De gröna intorkade trådarna är troligen olika arter av trådformiga arter som t.ex. fransalg, Urospora penicilliformis eller skvalpalg, Ulothrix zonata. Skall se om det går att skrapa av lite alger från stenar i strandzonen och göra en djupdykning i vad som går att hitta för arter där såhär års. Det är tydligt att våren är på gång i havet precis som på land! Fler vårtecken kommer.

Read Full Post »

Var på ön Saaremaa, Kuressaare för lite mer än en vecka sedan. När jag vaknade hade jag en fantastisk vy över Kuressaare biskopsborg som ursprungligen byggdes i trä och stod klar ca 1380.morgon från hotell fönstret

Staden Kuressaare var en populär badkurort under 1800-talet med stora trävillor och kurhotell. Den är väl värd ett besök och det blir fler resor framöver under kommande månader. Nu var vi där för att se hur arbetet fortskrider med Stockholms universitets Östersjöcentrums nya forskningsfartyg. Varvet ligger ute på en udde och vid stranden och där finns flera vindkraftverk som ger energi till anläggningen. Det första som min blick dras till när vi klivit ur bilden är vad som finns ilandspolat på stranden. Det mesta som låg i driftvallen var ålgräs från de stora grunda områdena utanför.

11strand vid varvet - vindkraft12ålgräsvall

Bygget går fort och styrhytten stod i hallen med ett spännande skimmer i de igensatta rutorna. Nästa gång kanske den är lyft på plats för nu går bygget av det nya fartyget fort. Men resorna ger mig andra möjligheter också.

styrhytt mot en färgsprakande framtid

Så jag passade på att få material insamlat för att ta hem till Sverige för fortsatta undersökningar av när smaltången anlägger sina nya förökningstoppar och hur länge de gamla finns kvar. När vi kom fram till hotellet möttes jag av Martin som stod där med två stora hinkar fulla med tång fastsittande på stenar. Det var också klart varför det var toppen att rummet hade en balkong där hinkarna kunde stå kallt under natten.

1hink från Triigi1Triigi plantor

Varje sten hade flera små tångplantor och några hade små unga plantor med en eller två förgreningar. Hur gamla dessa är vet vi inte men de studier som gjorts visar på att de växer klart långsammare än blåstång. Ibland de drygt 30 plantorna var det flera som fortfarande hade grenar med förökningstoppar kvar som inte börjat vissna.

2unga thalli3reproduktiv planta Triigi

Efter att ha plockat loss plantorna för att kunna transportera dem till Sverige – hittade jag en sten och samlade ihop alla olika arter som fanns i tången. Det blev en riktigt artrik bild, med blåmussla, två olikfärgade snäckor Theodoxus fluviatilis, trådar av rödalgen Ceramium tenuicorne, Gammarus, en liten hjätmussla Cerastoderma, havsgråsugga Idotea ibland trådar av grönslick och en liten skarpsill.

4sten med många arter

Ganska fantastiskt vad som får plats på en liten sten.

Read Full Post »