Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Lena Kautsky’

Miljöpartiet föreslog under veckan i Almedalen att man ska bilda fler marina reservat. Hurra! säger vi på Tångbloggen, men tänk igenom VAR ni planerar att lägga dem.
Tångbloggens egen Tant Tång, professor Lena Kautsky, fanns på plats i Almedalen och förklarade att det är i de kustnära områdena, där tången finns och fiskens yngel växer upp, som vi behöver skyddet mest.

Läs mer om Tant Tångs utspel i Miljöaktuellt.

Nästa vecka, den 12:e juli, kommer Tångbloggen att vara med i Sveriges Radio P1 naturmorgon, från Sveriges kanske vackraste plats. Missa inte det!

Read Full Post »

I onsdags presenterade Marit Hichens-Bergström sitt magisterarbete med titeln ”Egg laying preferences of two Littorina species on co-occuring Fucus and Ascophyllum thalli” på Stockholms Universitet.

Marit har tidigare gästbloggat om sitt magisterarbete som hon utförde på Sven Lovén Center Tjärnö under sommaren 2013 under handledning av professor Lena Kautsky.

Littorina fabalis (gul) och Littorina obtusata (mörk) under en äggsamling på blåstång.

Littorina fabalis (gul) och Littorina obtusata (mörk) under en äggsamling på blåstång.

Arbetet har undersökt vilken av de två tångarterna Fucus vesiculosus(blåstång) och Ascophyllum nodosum (knöltång) som de två trubbiga strandsnäckorna Littorina fabalis och Littorina obtusata föredrar att lägga sina ägg på. Genom studier i fält och på lab har Marit visat att Littorina obtusata överhuvudtaget inte lägger sina ägg på knöltång utan endast på blåstång, medan Littorina fabalis lägger sina ägg på bägge tångarterna.

Marit har även observerat hur de flesta snäckorna väljer att lägga sina ägg under flytblåsorna, något som troligen förhindrar att äggen torkar ut ifall tången växer ända upp till ytan.

Till dagligdags jobbar Marit som biologilärare på gymnasiet i Norberg, och vi hoppas att hon med sin entusiasm och myckna klokhet fortsätter att inspirera och entusiasmera sina elever att bry sig om den marina miljön.

En stolt handledare och en glad magister.

En stolt handledare och en glad magister.

GRATTIS MARIT!!

Read Full Post »

Idag, den första april, gjordes ett unikt fynd i centrala Stockholm. Brunnsviken, som är en avsnörd vik av Östersjön, har historiskt sett varit mottagare för Solna stads avloppsvatten fram till 1970. Sedan dess har den återhämtat sig och man har sett tydlig förbättring av dess vatten och en ökning av dess salthalt.

Vid en tidig morgonpromenad hittade professor emeritus Lena Kautsky, en av Tångbloggens flitiga skribenter, något häpnadsväckande.
På en sten i vattenbrynet växte ett exemplar av den annars marina tångarten Pelvetia caniculata, på svenska kallad kanaltång eller fårtång. Arten är vanlig på Irland men har inte tidigare hittats i större omfatttning i svenska vatten.

”Det är mycket underligt hur en såpass marin art har kunnat etablera sig här i Brunnsviken” säger Lena Kautsky. ”Det kan vara så att vi ser en effekt av den globala miljöförändringen. Det är mycket möjligt att den milda vintern och tidiga våren har gynnat förökningen.”

Lena Kautsky upphör aldrig att förvånas öven naturens fantastiska påhitt. ”Det är sannerligen en dag värd att markera i kalendern när man hittar något sådant här” säger hon.

"Det är inte var dag man finner en ny tångart"

”Det är inte var dag man finner en ny tångart”

Read Full Post »

TACK alla Havsfruar som var med och gjorde årets möte, det 18:e i ordningen, till en fantastisk upplevelse!

Havsfruarna 2014

Havsfruarna 2014

För er som tyvärr inte kunde närvara, här kommer en kort sammanfattning.

Torsdagen inleddes av Lena Kautsky som berättade hur det kvinnliga marina nätverket Havsfruarna kom till 1993 i Dublin under en konferens. Lenas förhoppning var att detta nätverk skulle lösas upp när det inte längre behövdes, något som kanske inte är än på ett tag. Lena avslutade med att visa den mycket uppmärksammade videon från EU kommissionen som vi tidigare lagt upp här på bloggen ”Science; It’s a girl thing”

Lisa Blomqvist från Snacka Snyggt höll ett fantastiskt föredrag om retorik och hur man kan använda sig av enkla knep för att göra sitt budskap tydligare. Hon påpekade att man inte kan skylla på att publiken inte lyssnar, det är leverantörens uppgift att leverera något som går att lyssna på. Ett mycket lärorikt och uppskattat föredrag med många skratt.

Efter lunch var det workshop med underbara Sofia och Calle från Aktör Edutaninment på temat status. Här fick vi jobba hårt och skratta ännu mer. Vi tränade på att våga misslyckas, vara närvarande och bejaka spontanitet. En övning som öppnade mångas ögon var när nya idéer skulle mötas med ”ja, och…” och sedan med ”ja, men…” Det blev tydligt hur små medel som behövs för att få produktiva möten med engagerade medarbetare. Ska bli spännande att höra hur många som börjat använda sig av dessa knep på sin arbetsplats.

Calle och Sofia

Calle och Sofia

Vi avrundade eftermiddagen med Eva Stensköld från Utbildningsdepartementet som redogjorde för hur forskningsstödet ser ut och vilken roll Utbildningsdepartementet har i forskningens finansiering.

Kvällen avslutades med en liten posterutställning och mingel innan middag och mer mingel.

Fredagen öppnades av Stockholm Universitets rektor, Astrid Söderbergh Widding som höll en kort föreläsning om kvinnor i Hollywood under stumfilmens tid, något som ett liknande nätverk ägnar sig åt att belysa. Rektor delade även med sig av tankar och erfarenheter av att vara kvinna i på en ledande post. Ni kan även se ett inslag om detta på Rektors Blogg.

Som forskare är många beroende av att söka medel för att ha råd att fortsätta arbeta. Lisa Almesjö från Formas gav oss siffror på hur medlen de handhar fördelats över åren. Vi fick även tips om vad man bör tänka på för att skriva en lyckad ansökan.

Haven ses av gammal tradition som en oändlig resurs, men inte alla delar den bilden. Isabella Lövin arbetade som journalist när hon fick upp ögonen för den hutlösa utfiskningen som sker i våra hav. Det resulterade i en mycket omtalad bok, Tyst Hav, och sedan i en plats i EU parlamentet för Miljöpartiet.

Tyst Hav- en mycket aktuell bok som även släppts i Japan.

Tyst Hav- en mycket aktuell bok som även släppts i Japan.

Isabella berättade för oss hur besluten fattas inom EU, vilka vägar de måste gå, vilka rävspel och lobbyverksamheter som sker i korridorerna, och hur hårt man kan behöva strida för att få med ett enda, men ack så viktigt ord. Det var intressant och mycket ny kunskap att få reda på hur man ska gå tillväga om man vill få igenom något på Europeisk nivå. Som en av fiskens främsta förkämpar ser vi givetvis Isabella som en äkta Havsfru.

Vi avslutade dagen med Susanne Åkesson, professor vid Lunds Universitet och koordinator för Linneprogrammet “Centre for Animal Movement Research, CAnMove”. Susanne har alltid varit intresserad av fåglar och bestämde sig vid tidig ålder för att bli forskare kring detta. Hon berättade om sin karriär, hur djur navigerar över hav och land, hur de gjort nya upptäckter genom att mötas över ämnesgränser och hur det slumpade sig att de kom på varför zebran är randig. Ja, det var faktiskt Susanne och hennes kollegor som kom på det, något som vi alla säkert har funderat på någon gång, och som Darwin gick bet på. Artikeln finns publicerad i Journal of Experimental Biology (Polarotactic tabanids find striped patterns with brightness and/or polarization modulation least attractive: an advantage of zebra stripes) för den som vill veta varför.

Jag vill ännu en gång passa på att tacka alla som deltog på Havsfruarnas möta, och hoppas att vi ses igen nästa år.

Här kan du passa på att se Havsfruarnas Vem Är Vem 2014

Read Full Post »

”Dagens system för vattenavgifter är orättvist och omodernt –
de som skitar ned är inte med och betalar vad det kostar att ta fram rent vatten. Regeringen borde därför införa en prispolitik där alla är med och betalar, skriver nio företrädare för vattendelegationen i Södra Östersjön.”

Bland dem finns professor emerita Lena Kautsky, Tångbloggens egen Tant Tång, med 40 års erfarenhet av Östersjön och vattenfrågor.

Debattartikeln är publicerad i tidningen Miljöaktuellt.

Läs och begrunda, tyck gärna till!

Read Full Post »

Tänk att få ägna fyra veckor åt att vada i havet och undersöka tång!

Som biologilärare och verksam inne i djupaste Bergslagen är den ständiga drömmen att få mer tid för marinbiologi. Och detta har jag fått denna sommar!

Jag gör mitt examensarbete på Tjärnö där jag undersöker vilken tångart som trubbiga strandsnäckor helst lägger sina ägg på. Tillsammans med Lena Kautsky och Ellen Schagerström har vi samlat in 100-tals Littorina fabalis och Littorina obtusata. Dessa små bulliga strandsnäckor har blivit mina bästa vänner. Man kan inte låta bli att älska dem; dessa små gula, lysande solstänk i vattnet (L. fabalis) och deras släktingar som är vackert mörka olivgröna, svåra att först upptäcka i tången (L. obtusata).

Tjärnö 2013 050

De trubbiga strandsnäckorna fick välja att lägga sina ägg på blåstång (Fucus vesiculosus) eller knöltång (Ascophyllum nodosum) under fyra veckor. Jag håller nu på att göra statistik och räkna ut vad jag kan läsa ut av försöket. De la ägg mestadels på blåstången, men valde sällan knöltången. Vad detta beror på kommer att undersökas vidare!

Fältarbete är det absolut mest underbara som finns! Medan man väntar på sina försök kan man sitta på bryggan och läsa in material.

DSC00389 - Kopia

Jag har fått delta i spännande delar av det större projektet som utförs både på Askö och Tjärnö. Vi sydde t.ex. fast trådar i skott av betade tångplantor för att identifiera dem senare. Visste ni att grön, grå och blå tråd ser exakt lika ut när de är våta? Så även gul, vit och rosa tråd. Små saker att tänka på när man gör fältstudier…

DSC00393 - Kopia

Tillbaka i skogarna i Norberg drömmer jag mig tillbaka till Tjärnö och har på Tångbloggens inrådan gjort en minnesplakett över mina snäckor och min tång!

Littorina Tjärnö 2013 001

Tack Tångbloggens ansvariga för en otrolig upplevelse!
Marit Hichens-Bergström

Read Full Post »

Rektor för Stockholms Universitet har beslutat att dela ut Stockholms universitets guldmedalj i 8:e storleken i band till tre personer som på olika sätt har främjat universitets verksamhet.

En av dessa är Tångbloggens alldeles egna professor Lena Kautsky.

Motivationen lyder:
”Lena Kautsky, professor i marin ekologisk botanik, tilldelas Stockholms universitets medalj av 8:e storleken i band för hennes djupa engagemang i marin forskning och utbildning vid Stockholms universitet, i nationell samverkan kring havsmiljöfrågor och kunskapsförmedling till allmänhet och beslutsfattare. Hennes ledarskap för Stockholms marina forskningscentrum och Askölaboratoriet har på ett avgörande sätt lagt grunden till Stockholms universitets nya Östersjöcentrum.”

Medaljerna delas ut vid installations- och promotionshögtiden i Stadshuset den 27 september.

Tångbloggen, som päser av stolthet, kommer givetvis att posta bilder från ceremonin.

Se även universitetets hemsida.

Read Full Post »

Med utvilade hjärnor är det dags att fylla på med mer alger, både mentalt och fysiskt.

All things sweet and seaweedy

All things sweet and seaweedy

Efter en inledande plenary föreläsning av Iain Neish om vikten av att ha visioner och vara envis om man ska lyckas med vattenbruk så var det dags för en kopp kaffe, en liten god fruktbakelse och dagens första mini symposium.

Plenary with Iain Neish

Iain Neish föreläser om att vara envis

Mini symposium: Cultivation of tropical red seaweeds
De vanligaste arterna av röda alger som odlas är Eucheuma spp., Kappaphycus spp., Porphyra spp. och Gracillaria spp.
I Chile och Peru odlas framförallt Gracillaria. I Chile försöker man ta fram nya metoder för att kunna odla upp alger i lab, istället för att ta material från vilda populationer som många gör idag. Man har även undersökt om det går att odla andra kommersiella arter.

I Malaysia, Filippinerna och Indonesien odlar man med fixed off-bottom tekniken i grunda vatten.

Most algae in shallow waters are farmed using the off-bottom method.

Off-bottom metoden.

I djupare vatten använder man free-swing metoden, där endast en ände är fästad vid botten. Nackdelen är att den tar upp ganska mycket yta, då de måste sättas på sådant avstånd att de inte trasslar in sig i varandra.

The free swing method, attached at only one point.

Free swing metoden, som är fästad i en enda punkt.

Andra metoder för djupare vatten är något som kallas single long line rafts, spider web rafts eller floating triangle, lite beroende på hur man har utformat repens uppsättning. Men dessa flottar är fästa i alla fyra hörnen och är således mer stationära. Det medför att man kan placera dem tätare.

In deeper waters, single longline rafts are common.

Single longline flottar är vanligast på djupt vatten.

Vissa odlare hänger ut korgar som algerna ligger fritt i. Men detta är på utvecklingsstadiet fortfarande. Man använder högtryckstvättar för att få bort oönskad påväxt av andra alger (epifyter).

Dr Flower Msuya från Tanzania visade en sammanställning över hur algodling har startat och fortgått för östafrikanska kusten, med exempel från Mauritius, Madagaskar, Tanzania och såklart Zanzibar. De största problemen som man brottas med är att man nu börjar få problem med olika sjukdomar. Här finns det mycket vidare forskning att göra och många misstag att lära ifrån. Samtidigt hålls ett minisymposium i salen brevid om just sjukdomar och parasiter på alger. Det är ett hett område för algindustrin.

Presentationer: Integrated aquaculture and introductions
I Australien odlas mycket yellowtail kingfish och tonfisk. I nuläget odlas inte alger i Australien, så forskarna försöker nu hitta arter som passar för odling tillsammans med fiskfarmar för att kunna minska utsläppen (IMTA, se tidigare inlägg). Det viktiga är att de alger man odlar är bra på att ta upp kväve från fiskodlingarna, men även att det finns en marknad för dem.

Kathryn Wiltshire från University of Adelaide testade flera arter rödalger och brunalger för att se vilka som var bäst på att ta upp kväve och vilka som växte snabbast för att kunna välja arter som lämpar sig för vidare försök med vilka förhållanden som ger bäst prestanda.

Tom Schils från University of Guam (du får extra poäng om du vet var det ligger utan att slå upp det) berättade att korallreven i Mikronesien och Stilla Havet har väldigt distinkta algsamhällen, som nu hotas av att man introducerar nya sorter av dessa arter som är framavlade för odling. Ett välkänt exempel är rödalgen Acanthophra spicifera som har tagit över grunda bottnar på korallreven runtom Hawaii.

Mikronesien har en Biosecurity Plan, där man försöker kartlägga och förhindra hot mot den marina miljön, exempelvis hur man hanterar ballast vatten som är en stor spridare av arter från en plats till en annan.

Dr Yang från Kina visade hur man längs Kinas 18 000 km långa kust odlar rödalgen Gracillaria och hur man nu arbetar för att utveckla användandet av integrerat vattenbruk. Mellan 1967-1980 bestod 50-60 % av Kinas vattenbruk av odlade alger, främst brunalgen Saccharina japonica. Sedan dess har andelen odlad fisk, räkor, krabbor och musslor ökat. Det medför ökad kvävebelastning, och man behöver odla mer alger för att inte få problem med övergödning.
Produktionen av rödalgen Gracillaria ökar stadigt, från 0,13 hektar år 2000 till 1067 hektar år 2007. År 2011 var totala odlingsytan för Gracillaria 1500 hektar!

Read Full Post »

Igår torsdag smygstartade vi Världsvattendagen med ett dyk utanför Aquaria ute på Djurgården.

Solen sken från en klarblå himmel och vattnet var nästan tre grader varmt. Idealiska förhållanden för att dyka.

För att åskådarna skulle kunna följa med hade jag både trådlös talkommunikation upp till ytan, samt en undervattenskamera kopplad på helmasken med sladd upp till en tv-skärm. Kameran tackar vi dykföretaget SVENTAB för!

Aquaria

P4 Radio Stockholm var på plats och livesände från bryggan.

Det var många som tyckte att det verkade galet att hoppa i vattnet så här års, men med en bra torrdräkt (jag dyker med Ursuit Red-Q och SiTech-ringsystem för torrhandskar) och helmask, får jag inte en droppe vatten på mig, och var nog den som var varmast av alla. Under har jag ylleunderställ och ett fleeceunderställ ovanpå. Det värmer gott.

Lena Kautsky skötte talkommunikationen och vidarebefodrade frågor från barnen till mig. Hon berättade även om tångens roll som skog i Östersjön.

Under dyket tittade jag på ölflaskor, tång och hittade en skattkista full med godis!!

Dykare

Read Full Post »

Professor Lena Kautsky, känd som Tant Tång, svarar på fem frågor om tången i Östersjön för tidningen Skärgården.

Foto: Johan Hellström

Foto: Johan Hellström

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »